De vanligaste frågorna om ensamkommandelagen

Lyssna

I november förra året presenterade regeringen ett lagförslag som innebär att många av de ensamkommande som kom till Sverige under 2015 ska få en ny chans till uppehållstillstånd i Sverige. Den 7 juni är det dags för riksdagen att rösta om förslaget. Nedan har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren om förslaget.

Varför väljer ni att ge de unga en ny chans genom just detta förslag?

Miljöpartiet har arbetat hårt sedan vår kongress fattade beslut våren 2017 att hitta en lösning för att de som kom som ensamkommande 2015 och har drabbats av långa handläggningstider ska få en möjlighet att stanna. Det är inte rimligt att ensamkommande som skulle ha fått stanna om deras ansökningar hade behandlats inom rimlig tid istället har fått avslag för att de hunnit bli vuxna under tiden de väntat. Vi värnar om ungdomarna och vill skapa trygghet för dessa. Dessa ungdomar är välmotiverade och vill bidra till Sveriges framtid. Och vi behöver dem.

Varför är det viktigt för er att värna om just denna grupp asylsökande?

Förslaget ger många ensamkommande ungdomar som under de senaste två-tre åren har rotat sig i samhället och gått i skolan, lärt sig svenska och blivit en del av nya familjer, en ny möjlighet att fortsätta sina liv i Sverige. Dessa ungdomar, som blivit en del av vårt samhälle, ska inte behöva drabbas negativt av att myndigheternas handläggningstider blivit exceptionellt långa. Om förslaget röstas igenom i riksdagen kommer de att få möjlighet till uppehållstillstånd istället för att avvisas från Sverige eller tvingas leva kvar här i ett skuggsamhälle i stor utsatthet.  

När kommer lagen träda i kraft?

Lagen börjar gälla den 1 juli enligt förslaget. Därefter har man tre månader på sig att lämna in en ny ansökan. 

Tror ni att förslaget kommer att röstas igenom i riksdagen?

Ja, det ser ut som att förslaget kommer att gå igenom eftersom både Centerpartiet och Vänsterpartiet meddelat att de kommer att stödja regeringens förslag. Det är enormt glädjande.  

Omfattas de som redan har fått avslag av ert förslag?

Ja, den som kom som ensamkommande barn senast den 24 november 2015 och har väntat på beslut från Migrationsverket i 15 månader eller längre, hunnit bli över 18 år under väntetiden, har studerat och har för avsikt att fortsätta studera på gymnasiet omfattas av förslaget. Den sökande måste befinna sig i Sverige för att kunna lämna in en ny ansökan samt klara en vandels- och säkerhetsprövning.

Omfattas de som fått beslut som vuxna efter att de skrivits upp i ålder?

Ja, de som var minderåriga när de kom och som på grund av orimligt långa handläggningstider blivit 18 år omfattas, oavsett om de skrivits upp i ålder eller fyllt 18 år innan de fått beslut.

Varför inkluderar ni de som fått sin ålder uppskriven?

De som sade att de var minderåriga när de kom, men som vid ankomsten till Sverige bedömdes vara uppenbart över 18 år, omfattas inte av förslaget. Däremot omfattas de personer som tagits emot som ensamkommande barn i Sverige och som först i slutet av sin asylprocess, ofta efter flera års väntan, skrivits upp i ålder. 

Åldersbedömningarna för de som sökte asyl under 2015 görs nämligen först i samband med att personen får beslut på sin asylansökan, alltså när personen hunnit bli flera år äldre. Ungefär hälften av de ensamkommande barn som sökte asyl under 2015 uppgav att de var 16-17 år. Eftersom det förslaget handlar om barn som fått vänta på beslut i mer än 15 månader är det rimligt att de som var 16-17 år när de sökte asyl idag bedöms vara 18 år. 

Regeringen har infört en ny ordning för åldersbedömningar som innebär att åldern på den sökande ska bedömas i början av asylprocessen istället för i slutet om det finns osäkerhet kring om en person är barn eller vuxen. Det är inte rimligt att de ensamkommande som kom 2015 och som har väntat länge på beslut ska hamna i kläm för att denna ordning inte var på plats när de kom och de därför fått sin ålder bedömd först i slutet av asylprocessen. 

Varför har ni dragit gränsen för hur länge man ska ha väntat på beslut för att omfattas av förslaget vid 15 månader?

Det är den maxgräns som framgår av EU:s asylprocedurdirektiv för när en asylansökan senast ska ha prövats. De allra flesta som har fått avslag har väntat i mer än 15 månader på att få beslut.

Varför ska personer som bedömts sakna skyddsskäl och fått avslag få stanna i Sverige?

Många ensamkommande barn har behövt vänta länge på att få sina ansökningar behandlade  och har därför hunnit bli 18 år. Därmed räknas de som vuxna och får då avslag, trots att de har etablerat sig i samhället, gått i skola i flera år, lärt sig svenska, skaffat vänner och har hela sina liv här. Om de hade fått sina beslut som minderåriga hade de haft större möjligheter att få stanna. Det är inte rimligt att de ska hamna i ett sämre läge för att handläggningen av deras asylansökningar dragit ut på tiden. Detta förslag ger dem möjlighet att stanna i Sverige och fullfölja sina studier och därefter en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och i så fall kunna få permanent uppehållstillstånd.

Vad händer med de som redan har fått avslag och därför inte längre går i skolan?

Förslaget innebär att den som tidigare har studerat och vill fortsätta göra det ska få möjlighet till uppehållstillstånd även om personen avbrutit sina studier och inte går i gymnasiet när ansökan lämnas in.

Varför får inte alla ensamkommande som fått avslag stanna med en gång med ert förslag?

Alla ensamkommande barn i Sverige har inte drabbats av orimligt långa handläggningstider och hunnit bli vuxna under tiden de väntar på beslut och därför fått avslag. Vårt förslag riktar sig till en grupp som drabbats särskilt hårt av de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket.

Varför föreslår ni inte en amnesti?

I Sverige används inte amnestier, dvs att alla får beslut på ett bräde, utan att individuella prövningar görs. Så skedde inte heller 2005 när vi tog fram en tillfällig lag som gjorde att många tusen barn och barnfamiljer fick en ny prövning.

Varför är det bara de som kom senast den 24 november 2015 som omfattas av förslaget och får möjlighet att stanna?

Den 24 november 2015 var det datum som den tillfälliga lagen presenterades. I den tillfälliga lagen gjordes ett undantag för att barn och barnfamiljer som kom senast det datumet inte skulle omfattas av den mer restriktiva lagen. Vi gav människor ett politiskt löfte om att de inte skulle hamna i ett sämre läge, vilket de nu har gjort. Därför tar vi politiskt ansvar och rättar till.  

Jag väntar fortfarande på mitt första beslut från Migrationsverket, gäller lagen mig? 

Om du sökt asyl i Sverige senast den 24 november 2015, fortfarande väntar på ditt första beslut och har blivit eller kommer hinna bli 18 år innan du får beslut, ska du lämna in en ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier mellan den 1 juli och den 30 september. Det innebär att om du får möjlighet till uppehållstillstånd för studier även om du inte bedöms ha tillräckligt starka skyddsskäl för att få asyl. Det går bara att ansöka om uppehållstillstånd enligt den nya lagen fram till den 30 september så gör det för säkerhets skull om du fortfarande väntar på beslut. 

Gymnasielagen har tidigare fått kritik, inte minst för att lärares bedömningar kan bli avgörande för om en ungdom får stanna eller inte. Lägger ni inte med detta förslag ännu större tyngd på lärarna?

Lärarna kommer inte ha ansvar över elevers asylprocess. Det ställs inga krav på särskilda betyg eller prestationer hos eleverna. Det är samma dokumentation som finns för alla elever i skolan som ska lämnas in för att visa att eleven närvarat vid undervisningen.

Varför går ni vidare med förslaget trots att det fått kritik från lagrådet? 

Vi beklagar att beredningstiden varit kortare än vanligt och att det blir komplicerat när man gör ett tillfälligt tillägg i en tillfällig lag. Men de avgränsningar som görs i lagen är tydliga och vi har varit tvungna att agera snabbt för att förändringen ska hinna få betydelse för de ensamkommande som berörs och för att förhindra att ett stort skuggsamhälle hinner växa fram med utbredd hemlöshet och utsatthet.

Det här är inte heller det enda tillfället då riksdagen gör en annan bedömning än lagrådet om vikten att genomföra lagändringar. Samma sak gjorde riksdagen till exempel nyligen vid omröstningen om samtyckeslagen och väntas även göra när barnkonventionen ska bli svensk lag.

Varför ska just afghaner få stanna och inte andra? 

Ensamkommandelagen är inte kopplad till en särskild nationalitet. Självklart gör vi ingen skillnad utifrån den asylsökandes etnicitet eller medborgarskap. Förslaget gäller alla de ensamkommande unga som kom innan den mer restriktiva lagstiftningen presenterades, som har väntat i minst 15 månader på beslut och som hunnit bli 18 år under tiden. De flesta ensamkommande som sökte asyl under 2015 kom från Afghanistan, så förslaget påverkar såklart många i den gruppen, och det är ofta just ensamkommande från Afghanistan som fått vänta längst på beslut.

Innebär förslaget att vi frångår en reglerad invandring? 

Nej. Sveriges migrationslagstiftning ligger för tillfället på EU:s miniminivå och är hårdare reglerad än på decennier. Den nya möjligheten till uppehållstillstånd gäller under tre månaders tid för en begränsad grupp som befunnit sig i Sverige i två-tre år. De får nu en andra chans. Vi har redan ett regelverk i Sverige som innebär att du kan få stanna även om du fått avslag på din asylansökan, om du har ett arbete. På ett liknande sätt som spårbyte fungerar idag kan alltså dessa personer få uppehållstillstånd trots avslag på asylansökan, just för att de är etablerade i samhället och utbildar sig för att sedan komma ut på arbetsmarknaden. Sverige är inte heller unikt med att ha en lagstiftning som innebär att unga människor kan fortsätta sina studier trots avslag på asylansökan. Även Tyskland har en liknande lagstiftning.

Vad kommer ni att arbeta för framöver?

När den tillfälliga lagen löper ut kommer vi kämpa för mer humanism. Familjers rätt och möjlighet att återförenas bör återinföras i Sverige. Just nu är Sverige ett av de länder i EU med mest restriktiv politik gällande familjeåterförening. De partier som påstår att Sverige inte bör skilja ut sig väsentligt från övriga EU-länders politik bör därför också arbeta för ett regelverk som innebär att fler familjer kan återförenas. Individer med starka skäl att få stanna i Sverige bör få det. En anständig politik innebär att mycket utsatta människor med stark anknytning till Sverige ska kunna fortsätta sina liv här. Konsekvenserna riskerar annars att bli förödande, det vet vi från de erfarenheter Sverige gjort tidigare.  

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: