Idag passerar vi Earth Overshoot Day. Från och med nu lever vi på naturkapital lånat från framtiden. Konsekvenserna ser vi redan: arter försvinner, den biologiska mångfalden utarmas och riskerna för matbrist och ekosystemkollaps ökar. Ändå väljer regeringen att gasa på i stället för att ställa om, skriver riksdagsledamöterna Amanda Palmstierna och Katarina Luhr i en debattartikel.
Idag är det Earth Overshoot day, dagen då världen har gjort av med sin årsbudget av naturresurser. Den svenska delen tog slut redan den 4 april – resten av året har vi levt på kredit, på naturkapital lånat från framtiden.
Det är ett lån med en skyhög ränta och med stora konsekvenser som vi ser redan idag. Ökade klimatutsläpp, skövlad skog och exploaterade hav, som leder till utarmade jordar och förorenat vatten.
Den senaste rödlistan, som bedömer arters risk att dö ut, visar på en allvarlig kris för svenska matfiskar. 21 fiskarter är rödlistade, till exempel lax och torsk, och välkända arter som fjälluggla och tornuggla bedöms nu vara nationellt utdöda.
Biologisk mångfald är vår viktigaste livförsäkring
Den biologiska mångfalden är grunden för vår existens. Utan mat, vatten och naturresurser kan vi inte leva. Det är hög tid för politiken att ta frågan på det allvar som krävs.
Klimat- och naturpolitik är säkerhetspolitik. World Economic Forums senaste riskrapport rankar förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps som en av de största globala riskerna på tio års sikt.
Men kanske borde tidsperspektivet sättas kortare än så.
Brittiska underrättelsetjänster har i en tidigare hemlighållen rapport varnat för att en kommande ekosystemkollaps utgör ett akut hot mot Storbritanniens nationella säkerhet. Rapporten pekar på att miljöförstöring, klimatförändringar och störningar i ekologiska system kan leda till matbrist, kaos och konflikter redan inom fem år.
Krisen i Hormuzsundet har gjort oss smärtsamt påminda om hur allvarligt vårt oljeberoende är och hur det påverkar vår ekonomi. Somrarnas extremväder med värmeböljor och vattenbrist har också exponerat vår sårbarhet inför stigande temperaturer. Samhällen som lever över sina ekologiska tillgångar är sårbara.
Men det går att vända utvecklingen. Det finns många goda exempel på det. Genom omfattande åtgärder i övergödda sjöar har vattenkvaliteten förbättrats. Havsörnen har lämnat rödlistan. Fjällrävarna ökar tack vare stödmatning. Affärsmodeller för naturnära skogsbruk blir allt vanligare.
Att minska överkonsumtionen och bygga beredskap är två sidor av samma mynt. En hållbar resursanvändning och ekonomi som är fri från olja skapar motståndskraftiga samhällen.
Men det räcker inte med goda exempel. Det behövs en gedigen plan baserad på kunskap om såväl klimat som natur och ekosystem. Och klimatkrisen och naturkrisen behöver hanteras samlat. Ju mer utsläppen ökar, desto starkare måste naturen vara för att kunna återhämta sig.
Vi i Miljöpartiet vill:
- Stoppa överfisket, skydda de sista naturskogarna, stärka naturnära skogsbruk och genomföra EU:s räddningsplan för naturen.
- Göra slut med oljeberoendet genom att investera i tågen, göra det billigare att byta till elbil, bygga ut den förnybara energin och spara energi i byggnader och industri
- Genomföra EU:s lagstiftning om rätt till reparation som syftar till att göra det enklare och billigare att laga produkter istället för att köpa nytt, införa skarpa klimatkrav på byggsektorn och skapa en ny industrigren med återvinning av metaller och mineral
- Tidöregeringen gasar på förödelsen av skogar, stränder och rika odlingsmarker. Deras klimat- och naturpolitik är ett haveri, med bensinpopulism och total oförståelse för grunden för vår existens: den svenska naturen.
Miljöpartiet har under hela mandatperioden lagt fram omfattande investeringar i klimatet och naturen. För vår egen överlevnad med fortsatt tillgång till mat och rent dricksvatten, och för arternas egen skull. För igelkottar och tumlare som har fått en högre hotnivå, och för älgen och blåmusslan som är nya arter i årets rödlista. Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill. Jorden vi ärvde och lunden, den gröna.
Du hittar debattartikeln här: Överkonsumtion gör oss sårbara – gröna investeringar ökar vår beredskap | Dagens ETC
