Regeringens klimatsamvete är kolsvart. Miljarder i skattepengar till fossila bränslen kombinerat med ett avskaffat miljödepartement. Resultatet: Miljoner ton ökade utsläpp och en budget som säger farväl till klimatmålen. Men hoten kommer inte bara från Tidölaget. I Europa mobiliserar konservativa och klimatfientliga politiker och i skottgluggen står hela EU:s miljö- och klimatpolitik, skriver EU-parlamentarikerna Alice Bah Kuhnke (MP) och Pär Holmgren (MP) i på Expressens debattsida idag.
År 2023 kommer att gå till historien som det varmaste år som uppmätts globalt. Glaciärerna smälter allt snabbare. Extrema skyfall och skogsbränder runtom i världen leder till fruktansvärda humanitära och ekonomiska katastrofer. I somras nådde den globala temperaturen nya rekord: Den varmaste dagen, veckan och månaden som har uppmätts. Rekord som förväntas slås redan nästa år.
Samtidigt hotas den nögvändiga omställningen. Attacken mot klimatpolitiken sker både i Sverige och inom EU – en samlad attack från EU:s högerpartier. Låt oss ge några exempel:
- Innan sommaren signerade Sveriges statsminister Ulf Kristersson ett upprop med andra konservativa statsministrar om att pausa alla miljö- och klimatlagar på EU-nivå. Både nya och pågående förhandlingar. Även Frankrikes president Emmanuel Macron har uttryckt att det är dags för en paus.
- EU:s högerregeringar blir fler. Det påverkar dynamiken i EU:s ministerråd, men får även konsekvenser på EU-kommissionens sammansättning. Det är medlemsstaternas regeringar som utser kommissionärer. När Nederländernas kommissionär, klimatgeneralen och socialdemokraten Frans Timmermans vände hemåt, lär han sannolikt ersättas av en konservativ kristdemokrat med fläckad historia. Nu på torsdag röstar vi om honom – men skiftet högerut kan komma att fortsätta efter EU-valet nästa år när hela kommissionen ska bytas ut.
- I Europaparlamentet pågår ett maktspel. Moderaternas och Kristdemokraternas partigrupp EPP vill dra lärdom av Tidölagets ”framgångar” och inleda ett fördjupat samarbete med de högerextrema. I skottgluggen står EU:s miljö- och klimatambitioner.
Om mindre än ett år är det val till Europaparlamentet. Termen ödesval må vara uttjatad, men allvaret kan inte nog understrykas. Valet i juni 2024 är inte bara ett val om hur vi ska rädda klimatet, utan om. Det handlar inte om vem som vill minska utsläppen mest, snabbast eller på vilket sätt. Det handlar om huruvida EU överhuvudtaget ska presentera ny klimatpolitik de kommande fem åren.
Läs hela artikeln här.
