Jämställdhet börjar i skolan

Sveriges kvinnor betalar priset för vårt lands ojämställdhet med sin egen hälsa.


Tunga nattskift på äldreboendet, sena kvällar på kontoret, lägre lön och hård press på att leva upp till samhällets bild av den perfekta mamman, hustrun och flickvännen ger förklaringar på överrepresentationen i sjukskrivningar.

Psykisk ohälsa är den enskilt största orsaken till långtidssjukrivningar bland kvinnor. Samtidigt är det inte bara på arbetsmarknaden vi ser bevisen på det ojämställdhet.

Under året som gått har viktiga och modiga vittnesmål nått offentligheten och den obehagliga verkligheten i att kvinnor utsätts för sexualiserat våld, trakasserier och näthat.

Vi måste klara att förändra mönster och roller som etableras redan i skolåldern. Medan flera mått på jämställdhet går åt rätt håll ser vi också en motsatt utveckling.

Rapporter vittnar om hur psykiska problem ökar bland unga flickor i höginkomstländer, däribland Sverige. Folkhälsomyndighetens senaste rapport, som publicerades för knappt två veckor sedan, visar att upplevda psykosomatiska besvär ökar bland flickor i tonåren.

Många unga tjejer upplever en stark press som växer ur begränsande normer och höga krav på hur flickor ska bete sig och se ut. De kraven tar en med sig in i vuxen ålder.

Psykisk ohälsa ska behandlas individuellt men förebyggas strukturellt. Allt sker i ett sammanhang – samhället har byggts från strukturer som gör att kvinnor slits ut på arbetsmarknaden, tvingas ta det största ansvaret i hemmet och bedömer sig själva hårdare än vad män gör.

En viktig uppgift för skolan är att motverka normer som kväver istället för att stärka. 

Goda skolresultat bygger på att alla barn får trivas, utvecklas och vara dem de är. Det kräver ett gediget arbete med jämställdhet och normkritik.

Rektorer och förskolechefer arbetar hårt för att förverkliga skollagens och läroplanens krav på jämställdhet. Men för att arbetet ska ge tydliga resultat krävs tydliga politiska steg.

En av de prioriterade frågorna i regeringsöverenskommelsen mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna är att satsa på skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin för att motverka och förebygga psykiska ohälsa hos unga.

I linje med det har regeringen beslutat att satsa 200 miljoner kronor årligen på en förstärkt och utvecklad elevhälsa.

På regeringens uppdrag har Skolverket tagit fram nationella skolutvecklingsprogram som sprider goda metoder för att utveckla arbetet med skolans värdegrund.

Vi ska bygga system av de starka exempel vi har i den svenska skolan.

Det leder till mer trygghet och studiero, motverkar diskriminering och kränkande behandling, och främjar jämställdhet och normkritik.

Skolverket genomför också fortbildningsinsatser för studie- och yrkesvägledare. Insatserna fokuserar på att stärka jämställdhetsperspektivet, för att bidra till att eleverna inte begränsar sig i sitt val av utbildning och yrkesinriktning utifrån sitt kön eller sin bakgrund.

Det är en mycket angelägen uppgift, och en fråga som både Miljöpartiet och Socialdemokraterna länge har drivit.

Det finns ingen enkel väg till jämsälldhet. Men i skolan sätts normer och uppfattningar för livet.

Med ett medvetet arbete med barn och unga i och utanför skolan har vi en enorm möjlighet att förändra både samhälle och skola till det bättre.

När sjukskrivningstalen skjuter i höjden och elevhälsan larmar om en ökad psykisk ohälsa hos tjejer kan vi politiker inte stå tysta och se på.

Det är vårt ansvar att ge skolan de verktyg den behöver för att öka jämställdheten och bygga trygga miljöer.

Gustav Fridolin, utbildningsminister,

Janine Alm Ericson, jämställdhet- och ekonomiskpolitisk talesperson,

Kukkamariia Valtola Sjöberg, sammankallande för Miljöpartiets jämställdhet- och mångfaldskommitté.

Relaterade nyheter

Dubbel kritik från Klimatpolitiska rådet: regeringen lämnar Sverige utan plan – och ljuger om det

MP kräver återupptaget svenskt bistånd till Gaza

MP kräver mer el och grön baskraft

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter