MP begär särskild debatt med anledning av FN:s klimattoppmöte COP29

I november inleds FN:s klimattoppmöte COP29 i Azerbajdzjan. Världen står vid ett vägskäl. För att begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål krävs enligt FN:s klimatpanel att de totala globala utsläppen minskar med cirka 43 procent till 2030, jämfört med 2019. Läget är kritiskt. Trots det reser Sverige till COP29 utan svar på hur målen till 2030 ska nås, och med ökade utsläpp och ökade fossila subventioner i bagaget. MP begär därför en särskild debatt mellan alla riksdagspartier om Sveriges klimatpolitik.

En ny syntesrapport från FN:s miljöprogram UNEP visar att världens länders nuvarande klimatlöften –  om de genomförs fullt ut – innebär en minskning med otillräckliga tio procent till 2030, jämfört med 2019. Om enbart de så kallade ovillkorade klimatlöftena infrias blir minskningen så liten som fyra procent. Om länderna inte infriar några löften utan fortsätter med nuvarande policies kommer utsläppen år 2030 att vara högre än 2019, och världen gå mot tre graders uppvärmning vid seklets slut.

WMO:s årliga rapport Greenhouse Gas Bulletin visar att koncentrationen av koldioxid i atmosfären är högre än på tre miljoner år. Den senaste perioden då koldioxidhalten låg på liknande nivåer låg den globala medeltemperaturen 2-3 grader över förindustriell nivå, och havsnivåerna var 10-20 meter högre än nu.

– Under förra klimattoppmötet enades länderna om att fasa ut fossila bränslen och att lägga fokus på att minska utsläppen under 2020-talet. Nu reser Sverige till nästa möte utan svar på hur målen till 2030 ska nås och med ökade utsläpp och ökade fossila subventioner i bagaget. Det är ett haveri, säger språkrör Amanda Lind.

Klimatförändringarna drabbar oss här och nu

Klimatpolitik är inte till för klimatets skull, utan handlar ytterst om att skydda människor och samhällen från klimatförändringarnas konsekvenserna. De senaste åren har allt värre extremväder såsom skyfall, stormar, torka och värmeböljor, med översvämningar och bränder som följd, drabbat Sverige. Människor har tvingats se sina källare översvämmade och hus förstörda. Lantbrukare har sett skördar torka bort och nödslakta djur när fodret inte räckt till. Restaurang- och butiksägare har fått lokaler förstörda av översvämningar. På äldreboenden har människor lidit och i vissa fall dött av värmeslag till följd av extremt höga temperaturer.

Folket bryr sig men Sverige rasar i ranking

Flera undersökningar visar att en stor majoritet av svenska folket oroar sig över klimatförändringarna (85 % enligt SOM-institutet 2023, 70 % enligt Klimatbarometern 2024, 66 % enligt Sifo 2024, 77 % enligt Fairtrans 2024). Sverige har historiskt varit pådrivande inom klimatarbetet i EU och andra internationella sammanhang, men på kort tid har Sveriges roll förändrats. I den internationella rankingen Climate Change Performance Index har Sverige rasat från näst högsta placering (2021) till plats 37 (2024) i kategorin klimatpolitik.

– Det går inte att nog understryka allvaret i rapporterna från FN och WMO. Det är i det här läget oförlåtligt att Tidöpartierna skjuter ifrån sig allt ansvar. Man utsätter människor för oacceptabla risker. Tidöpartierna behöver svara på hur de avser öka takten i omställningen, istället för att bromsa den, säger Amanda Lind.

MP begär särskild klimatdebatt

Med anledning av det som anförs ovan om de allvarliga resultaten i nya rapporter från WMO och UNEP och klimatfrågans betydelse för det svenska folket är det angeläget att riksdagen får debattera Sveriges klimatpolitik inför FN:s klimattoppmöte. Miljöpartiets riksdagsgrupp begär därför denna särskild debatt.

– Vi saknar svar på hur regeringen ska se till att Sverige tar sitt ansvar nu inför det nästa globala klimattoppmötet. Sverige har som enda nordiskt land ännu inte gett besked om att man kommer stötta fonden för skador och förluster, här måste regeringen ge besked, säger språkrör Amanda Lind.