Det har väckts en del frågor om de förslag som Miljöpartiet har gått ut med i en intervju i Dagens Nyheter. Nedan kan du läsa svar på några vanliga frågor som kommit in till oss.
Har Miljöpartiet föreslagit att elektronisk övervakning (fotboja) ska användas på alla som riskerar att avvika efter avslag på ansökan om asyl?
Nej. I texten i DN kan det tolkas som att förslaget om elektronisk övervakning (fotboja) skulle gälla en bredare grupp av personer som riskerar att avvika. Det stämmer inte. Det handlar om en betydligt mindre grupp personer som av Säkerhetspolisen bedömts utgöra ett säkerhetshot. Dit hör personer som fått ett utvisningsbeslut enligt lagen om särskild utlänningskontroll (till skydd för rikets säkerhet eller på grund av en risk att personen kommer begå eller medverka till terroristbrott) och vissa personer som dömts till utvisning på grund av brott. I dagsläget finns det fall när sådana personer inte kan tas i förvar eller utvisas. Elektronisk övervakning kan utgöra ett komplement till användandet av förvar just när det handlar om personer som bedömts vara säkerhetsrisker. När denna åtgärd övervägs är det viktigt att det kan fastställas vara effektivt och står i proportion till den inskränkning av den personliga integriteten som det faktiskt utgör.
Vad har MP föreslagit vad gäller elektronisk övervakning?
En översyn av möjligheten att använda elektronisk övervakning, så kallad fotboja, som komplement till förvar och anmälningsskyldighet (där personen med jämna mellanrum måste infinna sig fysiskt hos Polisen eller Migrationsverket) för de med avslagsbeslut som bedöms vara säkerhetsrisker. Idag kan en person tas i förvar eller ställas under uppsikt. Det senare kan innefatta en skyldighet att regelbundet anmäla sig hos Polisen eller Migrationsverket. Dock saknas idag möjligheten att använda elektronisk övervakning för personer som ska utvisas och samtidigt bedöms vara säkerhetsrisker. Detta område är dock komplext. Därför är det viktigt att alla åtgärder är proportionerliga och enbart riktar sig mot enskilda individer som bedöms utgöra en säkerhetsrisk.
Hur många personer skulle kunna få elektronisk övervakning som läget är idag?
Det handlar om ett fåtal personer, och antalet beror på i vilken mån de myndigheter som hanterar ärenden med personer som bedöms utgöra säkerhetsrisk ser att det behövs. Vårt förslag innebär att elektronisk övervakning skulle vara ett komplement till förvar.
Vad händer med personer som nekats asyl och där det finns en säkerhetsrisk idag?
I lagen om särskild utlänningskontroll finns regler om att en utlänning får utvisas enligt lagen om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terrorbrott. Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att lagen om särskild utlänningskontroll ska kunna tillämpas. Enligt samma lag har Säkerhetspolisen möjlighet att vidta särskilda åtgärder för att följa upp personer som utvisats enligt lagen, men av olika anledningar stannar kvar i Sverige.
En person som ska utvisas, eller för vilken det är sannolikt att ett beslut om utvisning kommer fattas, får enligt samma lag tas i förvar. Om det bedöms som tillräckligt kan en sådan person ställas under uppsikt istället för förvar. Förvar i väntan på verkställande av utvisning får pågå i maximalt 12 månader. Om ett beslut om utvisning inte kan verkställas på grund av till exempel att personen riskerar dödsstraff eller tortyr kan det beslutas om anmälningsplikt. Anmälningsplikt innebär att den som ska utvisas på vissa tider ska anmäla sig hos Polismyndigheten. Anmälningsplikt kan beslutas av Migrationsverket i längst tre år. Efter det får Säkerhetspolisen ansöka hos tingsrätt om förlängning i ytterligare tre år.
Vad menas med säkerhetsrisk?
Att man bedöms vara ett hot mot samhällets säkerhet samt att man utifrån den personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befara att hen kommer att begå eller medverka till terroristbrott eller försök, förberedelser eller stämpling till sådana brott.
Vem gör bedömningen om någon utgör en säkerhetsrisk?
Migrationsverket gör vid ansökan om uppehållstillstånd en första bedömning om en person kan vara en potentiell säkerhetsrisk. Därefter lämnar Migrationsverket över ärendet till Säkerhetspolisen som gör bedömningen om personen skall klassas som en säkerhetsrisk.
Vem skulle fatta beslutet om elektronisk övervakning?
De tvångsmedel som finns idag enligt lagen om särskild utlänningskontroll är förvar och uppsikt. Beslut om sådana tvångsmedel fattas av antingen Migrationsverket, Säkerhetspolisen eller Regeringen och kan överklagas till domstol. Rimligen skulle samma ordning gälla för ett beslut om elektronisk övervakning.
Kommer elektronisk övervakning verkligen stoppa en potentiell terrorist? Är det inte bara att klippa av fotbojan och dra?
Redan idag finns en rad verktyg som används av polis och säkerhetspolis för att förhindra terrorbrott. Därför lyfter vi även andra åtgärder som har potential att effektivisera och förbättra rättsvårdande myndigheters arbete mot terror. Elektronisk övervakning ensamt kommer troligen inte stoppa en potentiell terrorist, men kan vara en viktig del av en helhet som försvårar för den som vill begå terrorbrott.
Varför föreslår ni inte elektronisk övervakning för alla som bedöms utgöra en säkerhetsrisk, inte bara för de som ska utvisas?
Det här förslaget berör ett specifikt problem – det vill säga personer som fått utvisningsbeslut och som av SÄPO bedöms vara säkerhetsrisker. Förslaget som rör elektronisk övervakning ska inte ses som isolerat från allt det andra arbete som behöver göras vad gäller spaning, prevention och kontroll av enskilda individer som bedöms utgöra en säkerhetsrisk.
Är inte ert förslag om elektroniska övervakning samma som Kristdemokraterna föreslog tidigare i veckan?
Nej. Deras förslag är betydligt mer långtgående eftersom de ser risken att avvika som en grund för att belägga någon med elektronisk övervakning. Det förslag som Miljöpartiet lyft fram handlar enbart om de som bedöms utgöra en säkerhetsrisk, vilket är ett fåtal individer.
Varför kommer det här förslaget nu?
Mot bakgrund av händelserna på Drottninggatan i Stockholm har statsministern bjudit in till fortsatta överläggningar med de partier som står bakom uppgörelsen från 2015 om ytterligare åtgärder för att bekämpa terrorism: mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. För Miljöpartiet är det viktigt att den diskussionen handlar om konkreta förslag som på riktigt kan förebygga, förhindra och försvåra terrorism, snarare än en polariserad diskussion där stora grupper pekas ut. Det var inför dessa samtal som Miljöpartiet igår presenterade tre nya förslag.
Det här låter inte så likt Miljöpartiet, har ni svängt på något sätt?
Nej, vi står fast i vår hållning att det är viktigt att värna asylsökandes och papperslösas rättigheter, samt rättsstatens principer. Vi ska ha ett starkt skydd mot de grupper och individer som utgör hot, men debatten får inte landa i ett kollektivt skuldbeläggande av alla som sökt eller söker asyl i Sverige. De flesta asylsökande flyr ju just från terror och våld. Som parti är det viktigt att vi är med och arbetar för att utveckla politiken för att öka säkerheten i Sverige. I regering har det ända sedan vi tillträdde pågått ett arbete för att motverka terrorism. Miljöpartiet har bland annat varit med och slutit en bred blocköverskridande överenskommelse och samtidigt genomförs en översyn av terrorlagstiftningen för att göra den mer enhetlig och sammanhållen.
