Idag kom SCB:s utslÀppsstatistik för tredje kvartalet 2024. Som vÀntat visar siffrorna pÄ en kraftig ökning av klimatutslÀppen: 6,4 procent under tredje kvartalet 2024 jÀmfört med samma kvartal 2023. Regeringens agerande gÄr pÄ tvÀrs med klimatlagen som anger att politiken ska skydda mÀnniskor frÄn farliga klimatförÀndringar och sÀnka utslÀppen. DÀrför har vi idag anmÀlt regeringen till KU för brott mot klimatlagen.
â Jag menar att regeringen bryter mot klimatlagen genom att inte bedriva ett arbete som Ă€r inriktat pĂ„ att minska utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser, sĂ€ger Katarina Luhr, klimatpolitisk talesperson i Miljöpartiet, till TT idag.
Enligt statistik frÄn SCB:s ökade utslÀppen av vÀxthusgaser frÄn den svenska ekonomin med 6,4 procent under tredje kvartalet 2024 jÀmfört med samma kvartal 2023. Vi Àr inte förvÄnade. Vi kan igen konstatera att regeringens arbete hittills inte varit inriktat pÄ att minska utslÀppen av vÀxthusgaser eller syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Politiken bidrar inte heller till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförÀndring,
â Klimatlagen skapades för att regeringen inte ska kunna skjuta upp Ă„tgĂ€rder och komma undan ansvar men det Ă€r precis vad regeringens politik gör. Det minskar hela det resterande utslĂ€ppsutrymmet och det kommer bli mycket svĂ„rare att nĂ„ klimatmĂ„len, sĂ€ger Katarina Luhr.
KU mÄste granska regeringen
Riksdagen har i klimatlagen (2017:720) Älagt regeringen ett tydligt ansvar att bedriva klimatpolitiken utifrÄn beslutade klimatmÄl och med hÀnsyn till framtida generationer. I samtliga tre budgetar som nuvarande regering lagt fram bedömer regeringen sjÀlva att den samlade politiken leder till ökade utslÀpp under majoriteten av mandatperioden. SCB:s preliminÀra statistik visar att utslÀppen frÄn den svenska ekonomin ökade med i snitt 6,4 procent procent under de tre första kvartalen Är 2024. Med anledning av det allvarliga lÀge dÀr klimatutslÀppen ökar pÄ grund av aktiva beslut av regeringen bör Riksdagens konstitutionsutskott pröva om agerandet av statsministern och regeringen bryter mot klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket.
Politiken Àr inte inriktad pÄ minskade utslÀpp
Utöver prognoser och statistik för de faktiska utslÀppen finns ett flertal punkter som tydligt visar att regeringens klimatpolitiska arbete inte Àr inriktat pÄ att minska utslÀppen. I klimatredovisningen till budgetproposition för Är 2023 listar regeringen de styrmedel vars borttagande bedöms öka utslÀppen, varav nÄgra Àr följande:
- Klimatbonus avvecklas (elbilsbonusen)
- Avisering om tillfÀlligt sÀnkt energiskatt pÄ bensin och diesel samt följdÀndringar för lÄgbeskattad olja
- Avisering om bibehÄllet reseavdrag med vissa förstÀrkningar för arbetsresor med bil eller förmÄnsbil
- Avisering om justerade avdrag för tjÀnsteresor och hemresor med egen bil eller förmÄnsbil
- Avisering om sÀnkt skatt pÄ diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk
Klimatpolitiska rĂ„det visar i sin rapport att regeringen i budgetpropositionen för 2024 lĂ€gger mer medel pĂ„ reformer som bedöms hindra omstĂ€llning Ă€n pĂ„ Ă„tgĂ€rder som bedöms frĂ€mja omstĂ€llningen. Ăven i budgetpropositionen för Ă„r 2025 lĂ€gger regeringen mer pengar pĂ„ Ă„tgĂ€rder som de sjĂ€lva bedömer ökar utslĂ€ppen, Ă€n pĂ„ Ă„tgĂ€rder som de bedömer minskar utslĂ€ppen.
ExpertrÄdens utlÄtanden
I utvĂ€rderingar frĂ„n regeringens egna expertrĂ„d Klimatpolitiska rĂ„det respektive Finanspolitiska rĂ„det görs bedömningen att regeringens arbete inte Ă€r inriktat pĂ„ att minska utslĂ€ppen. I Klimatpolitiska rĂ„dets granskning av regeringens klimathandlingsplan 2023 stĂ„r bland annat följande: âDen klimatpolitiska handlingsplanen leder in pĂ„ en onödigt riskfylld vĂ€g för Sveriges klimatomstĂ€llning. PĂ„ kort sikt uppstĂ„r riskerna av att utslĂ€ppen ökar och nödvĂ€ndiga beslut skjuts pĂ„ framtiden, pĂ„ lĂ„ng sikt genom att den anvisade vĂ€gen mot nettonoll riskerar att vara för smal och innehĂ„ller satsningar pĂ„ för fĂ„ omrĂ„den.”
Vidare konstaterar klimatpolitiska rĂ„det att âHandlingsplanen lever inte upp till klimatlagens krav. Den saknar i stor utstrĂ€ckning utslĂ€ppsprognoser för beslutad politik och tidsangivelser för planerade insatser samt bortser frĂ„n de nationella etappmĂ„len till 2030. I stĂ€llet aviserar handlingsplanen att dessa mĂ„l ska utredas pĂ„ nytt. En kommande utredning frĂ„ntar emellertid inte regeringen ansvaret att presentera en plan för att nĂ„ de av riksdagen faststĂ€llda gĂ€llande klimatmĂ„len.â
Finanspolitiska rĂ„det skriver följande i sin rapport frĂ„n 2024: âVi Ă€r kritiska till regeringens klimatpolitik pĂ„ flera punkter. Mest grundlĂ€ggande Ă€r att regeringen saknar en sammanhĂ„llen och begriplig strategi för att nĂ„ sĂ„vĂ€l de svenska som EU:s klimatmĂ„l till 2030. Ă tgĂ€rder har vidtagits som i sig ökar utslĂ€ppen medan utslĂ€ppsminskningar skjuts pĂ„ framtiden. Detta, tillsammans med optimistiska förhoppningar om att kunna köpa utslĂ€ppsrĂ€tter av andra lĂ€nder och avsaknad av tillrĂ€ckliga Ă„tgĂ€rder för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark, riskerar att klimatmĂ„len antingen inte uppfylls eller blir dyra att uppfylla.â
Halva mandatperioden har gÄtt
Att en regering genom otillrÀckliga ÄtgÀrder inte ska fÄ försena, försvÄra och fördyra klimatarbetet var en av anledningarna bakom riksdagens beslut om Klimatlagen. Regeringen har nu haft flera möjligheter att analysera, utreda och föreslÄ klimatpolitiska ÄtgÀrder som uppfyller de ramar som klimatlagen och klimatmÄlen sÀtter. Regeringens avsikter med klimatpolitiken har vid flera tillfÀllen redovisats till riksdagen och till EU. Dessa redovisningar visar pÄ ett otillrÀckligt arbete med att minska klimatutslÀppen i den utstrÀckning som klimatmÄlen anger.
Brister i saklighet – krĂ€vs granskning
Flera av regeringens och statsrÄdens redovisningar av klimatpolitikens effekter bryter ocksÄ mot Regeringsformens krav pÄ saklighet och opartiskhet. Mest flagrant Àr pÄstÄendet om att regeringens klimatpolitiska handlingsplan leder hela vÀgen till nettonoll 2045, nÄgot som bÄde uttrycks i handlingsplanen och i regeringens kommunikation runt den. Klimatpolitiska rÄdet har konstaterat att pÄstÄendet brister i saklighet och Àr missvisande. RÄdet skriver:
âRegeringen ger dock en missvisande bild av handlingsplanens förvĂ€ntade bidrag till att mĂ„let uppnĂ„s. PĂ„stĂ„endet att handlingsplanen leder âhela vĂ€gen till nettonollâ brister i saklighet.â
Trots detta har regeringen fortsatt att upprepa pÄstÄendet, i nÀrtid, i skrivelser och debattinlÀgg.
Det Àr av största vikt att Äterrapporteringen till riksdagen i form av exempelvis skrivelser Àr sÄ saklig och korrekt som möjligt samt att urvalet av uppgifter som tas med i redovisningarna svarar mot kravet att information till riksdagen ska ge en rÀttvisande bild. Redovisningen utgör ett viktigt beslutsunderlag för utskotten vid bedömningen av i vilken mÄn beslutade eller angivna mÄl Àr uppfyllda.
Med anledning av det som anförs ovan bör konstitutionsutskottet granska om statsministern och regeringen bryter mot klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket. Det rör sĂ„vĂ€l Ă„tgĂ€rdernas faktiska utfall som den eventuella brist pĂ„ saklighet som Ă„tgĂ€rderna presenterats med.Â
