Svenska skolan har blivit av med 12 607 pedagoger sedan alliansregeringen tillträdde 2006.
Skolans pedagogiska personal har minskat
För att lyckas med studierna behöver barn och ungdomar i skolan tid tillsammans med välutbildad och engagerad personal. Forskningsresultat visar att mötet med den pedagogiskt verksamma personalen är en av de mest betydelsefulla faktorerna för elevens lärande och utveckling.
Lärare och pedagoger ska i tillräcklig utsträckning vara tillgängliga i den svenska skolan. Miljöpartiet har funnit att sedan regeringens tillträde 2006 har skolan förlorat 12 607 pedagogiska heltidstjänster. Det rör sig om lärare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare, barnskötare, skolledare och studie- och yrkesvägledare – yrkeskategorier som alla är mycket viktiga för en positiv skolutveckling.
Bland annat finns 8 977 färre i grundskolan, 1 311 färre i gymnasiet och 928 färre speciallärare/specialpedagoger, i jämförelse med 2006. Det innebär att var tionde (9,7 %) speciallärare/specialpedagog, som arbetade när Jan Björklund tillträdde, inte längre finns kvar i den svenska skolan.
Diagram 1 illustrerar hur utvecklingen av pedagogisk personal i skolan har löpt sedan Jan Björklund 2006 tog över ansvaret för skolans utveckling.
Diagram 1
I diagram 2 framgår att personalminskningen inte är ett resultat av mindre elevkullar. Här är personaltätheten beräknad i procentuell förändring, med utgångspunkt i läsåret 2006/07. Förhållandet mellan elevantal respektive personalantal läsåret 2006/07 beskrivs som 100 procent, utvecklingen av personaltäthet beskrivs som procentuell andel av utgångspunkten.
Diagram 2
Statistik
Här presenteras statistik över pedagogisk personal i skolan, sammanställt av Riksdagens utredningstjänst, på Miljöpartiets uppdrag. Antalet beräknade heltidstjänster (årsarbetare) redovisas, då det bättre speglar personalsituationen än antalet anställda personer. Uppgifter om personalantal har samlats in av SCB, utifrån den skolform personalen är verksam i, och utifrån deras huvudsakliga befattningskod, dvs. speciallärare, grundskolelärare etc. Uppgifter om elever har samlats in utifrån skolform. Det finns inte möjlighet att se vilka, eller hur många, elever som pedagogisk personal i en viss kategori faktiskt undervisar eftersom uppgifter om personal och elever samlas in på olika sätt med skolformen som gemensam nämnare. Rättvisande uppgifter om personaltäthet kan därmed redovisas genom att jämföra elever och personal inom respektive skolform.
Utveckling av elevantal
Elevantalet i samtliga skolformer har minskat från 1 464 079 läsåret 2006/07 till 1 381 936 läsåret 2012/13. Det motsvarar en minskning om 5,6 procent. I grundskolan har elevantalet minskat från 962 349 läsåret 2006/07 till 899 185 läsåret 2012/13 (-6,6%). Antalet gymnasieelever har minskat från 376 087 läsåret 2006/07 till 351 641 läsåret 2012/13 (-6,5%). Jämfört med läsåret 2011/12 minskade elevkullarna i skolan med 0,3 procent samtidigt som tre procent av den pedagogiska personalstyrkan försvann.
Utveckling av personalantal
Den redovisade statistiken i tabell 2 bör ses mot bakgrund i att uppgifterna avser prioriterad tjänst, dvs. varje person har placerats inom den personalkategori och skolform där hon eller han har sin huvudsakliga tjänstgöring. Vid insamlingen av data ska alla personer ange sin huvudsakliga tjänstgöring utifrån en lista av befattningskoder. Det kan därför vara något godtyckligt vilken befattningskod som väljs, och samma person kan byta befattningskod från ett år till ett annat. Befattningskoder är därmed ett något osäkert mått. Befattningskoderna utesluter dock inte alltid varandra (en lärare kan exempelvis vara både mellanstadielärare och lågstadielärare). Det sammanlagda personalantalet minskade med 8,6 procent under perioden 2006/07-2012/13.
Tabell 2
Antal årsarbetare (heltidstjänster) inom samtliga skolformer samt procentuell förändring mellan 2006/07-2012/13.
Källor
Riksdagens utredningstjänst
Skolverket
SCB
