Statlig offensiv mot fusk och välfärdsbrott

Nu presenterar regeringen ett åtgärdspaket på över 200 miljoner för att motverka missbruk med välfärdssystemen. Det har blivit allt vanligare att systemen utnyttjas av organiserad brottslighet. Regeringen vill därför starta en ny myndighet med målet att bekämpa välfärdsbrott.

–Vi måste se till så att våra skattemedel används rätt, och att de inte går till kriminella. Förslaget innebär att det ska bli fler razzior på byggarbetsplatser, fler kontroller av yrkestrafiken på våra vägar och att en ny myndighet ska inrättas, säger riksdagsledamot Rasmus Ling (MP).

Idag är det vanligare att våra välfärdssystem utsätts för organiserad brottslighet. Ofta är brottsligheten svår att upptäcka eftersom den omfattar fler personer, och fler än en myndighet drabbas.

Ny myndighet ska stoppa fusket

Regeringen vill starta en ny myndighet som ska förhindra fusk och felaktiga utbetalningar. Myndighetens två huvuduppgifter kommer vara att genomföra dataanalyser, urval och fördjupade granskningar, samt att betala ut ersättningar som beslutas av bland annat Skatteverket och Försäkringskassan. Verksamheten ska starta 2023, och står i full verksamhet årsskiftet 2025/2026. Regeringen har beräknat 29 miljoner kronor i höstbudgeten för 2023 och 82 miljoner kronor för 2024 under uppbyggnadsfasen.

En viktig del i det förberedande arbetet är att noggrant analysera hur myndigheten ska hantera personuppgifter. Myndigheter ska inte ha tillgång till mer uppgifter om enskilda än vad som är motiverat ur ett integritetsperspektiv.

Stopp för skattebrott och skattefusk

Sverige har genom olika internationella avtal och överenskommelser förbundit sig att utbyta uppgifter med skattemyndigheter i andra länder för att förhindra skattefusk. Regeringen ger nu mer medel till Skatteverket för att dessa uppgifter ska kunna användas mer effektivt och på så sätt motverka skattefusk.

Regeringen vill också ge mer pengar till redan befintliga myndigheter i deras arbete för att motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott och bidragsbrott. Samarbetet mot kriminalitet inom arbetslivet behöver stärkas och det behövs fler kontroller i arbetsmiljön. Pengarna ska användas till att stoppa oseriösa aktörer i välfärden och för att hålla ordning och reda på vägarna.

Stopp för penningtvätt och terrorism

Regeringen vill satsa ännu mer på att stoppa den ekonomiska brottsligheten och stärka arbetet mot penningtvätt och terrorism. Om den organiserade brottsligheten inte kan tvätta sina pengar, kan de inte heller använda dem. För att stoppa penningtvätten är samarbetet mellan myndigheter viktig. Bolagsverket har idag en omfattande samverkan inom det brottsförebyggande arbetet men finansieringen behöver säkras. För ett år sedan startade man ett arbete med att utveckla ett nytt granskningsverktyg, och med hjälp av mer pengar kan verktyget färdigställas.

Totalt föreslås närmare 200 miljoner kronor för 2022. Året efter trappas satsningen upp till ca 230 miljoner kronor och för år 2024 till ca 300 miljoner kronor.

Berörda myndigheter

De myndigheter som ingår i satsningen är Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen samt Transportstyrelsen.

Läs mer

Läs mer om satsningarna på regeringen.se.

Relaterade nyheter

Regeringen slösar tid när klimatmålen riskerar att missas

Sverige måste stå upp starkare i EU:s fiskeförhandlingar

Amanda Lind: ”Moderaterna borde fokusera på att stärka Sveriges säkerhet – inte sprida lögner”

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter