Alla elever ska ha rätt till rörelse på rasten!
Motion om varje elevs rätt till skolgård
Skolor och dess utemiljö ska utformas så att de främjar lek, rörelse och lärande. Vid planerandet och byggandet av nya skolor samt befintlig skolmiljö bör stor vikt ägnas åt den byggda miljöns betydelse för barns lek och välbefinnande. Enligt en granskning som SVT har gjort saknar alltfler elever i grundskolan en skolgård (SVT, 2013). Detta trots att kommunen enligt lag har möjlighet att ställa krav. I plan- och bygglagen (2010:900) står det;
”Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.” (PBL, 8 kap. §9)
Samma sak gäller om tomten är bebyggd (PBL, 8 kap § 10). Friytan för att möjliggöra lek och utevistelse går med andra ord alltid först. En skolgård som inbjuder till fri lek är betydelsefull för likväl fysisk, social som mental hälsa. Den fria leken ger välbefinnande och glädje och fungerar avstressande utan prestationskrav. Skolgården är en viktig rekreationsyta, men utgör också en pedagogisk resurs. Utemiljön kan mycket väl vara en viktig del i lärandet och stöd i barnens kunskapsinhämtning kring olika ämnen. Falkenbergskolan och Vasaskolan i Kalmar ingår i en första nationell studie av skolgårdarnas betydelse för barnens hälsoutveckling (Barometern, 2013).
I Kalmar finns en parkeringsnorm som anger hur mycket yta en bil behöver och hur många parkeringsplatser som ska reserveras per lägenhet, men det finns inga riktlinjer för vare sig storlek eller utseende för skolbarnens utemiljö. Det borde väcka en del tankar. För att finna nationella riktlinjer för skolgårdar måste vi gå tillbaka till 1979, ”Skolhushandboken” (Skolöverstyrelsen, 1979). Riktlinjerna har därefter successivt urholkats och i dagsläget finns det ingen lag eller förordning som i mer detalj reglerar skolans utemiljö för grundskolor. Skolgårdens utformning är en fråga upp till skolans huvudman och samma regler gäller för fristående som kommunal verksamhet. Det har resulterat i att vi idag kan finna skolor där eleverna saknar en inspirerande utemiljö.
I Kalmar kommuns ambition att minska barnfetma måste skolgårdarna anses vara en viktig resurs. Utöver skolgårdens storlek är utformningen, gårdens läge och sambandet med andra friytor viktiga aspekter. Vid skolor där det är trångt om yta går det att vara kreativ och finna lösningar. Vid skolor där privatägd markyta finns intill kan skolan upprätta nyttjandeavtal med markägaren. Det går också att integrera skolgården i ett bostadsområde/närområde så att den kan nyttjas av fler och på annan tid än skoltid. Skolgården är en mötesplats där vuxna, barn och ungdomar kan mötas över alla gränser och där engagemang, ansvar och stolthet kan spira. Kalmar kommun har investerat mycket i sina skolgårdar på senare tid, men vi vill se att riktlinjer tas fram så att vi får en garanti för våra barns lek och lärande utomhus oavsett huvudman.
Miljöpartiet yrkar på;
- att kommunfullmäktige ger i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden och barn- och ungdomsnämnden att göra en inventering/analys av Kalmar skolors utemiljöer (både kommunala och privata) och redovisa eventuella åtgärder som skulle behövas
- att kommunen upprättar riktlinjer som ställer krav på lämplig utemiljö som ska gälla vid skoletableringar (inför nyetablering och kontroll av befintliga skolområden)
Patricia Vildanfors (MP) 2013-08-25
Referenser:
Barometern, 2013. Skolgård viktig för barns framtida hälsa. (2013-05-13)
Skolöverstyrelsen, 1979. Skolhushandboken – en orientering om skolans lokaler och miljö
SVT, 2013. Boverket: ”Sätt press på friskolorna” (online). www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/boverket-satt-press-pa-friskolorna (Hämtad 2013-08-20)
