Upphandling av mat
Nässjö kommun bör förbättra upphandlingsunderlaget för att förtydliga kvalitetskravet och att ytterligare minska kostens klimatpåverkan
Miljöpartiet vill
Kost och-städutredningen som genomfördes under föregående år berörde bland annat problematiken kring upphandlingar och upphandlingsunderlag. De styrande socialdemokrater, folkpartister, centerpartister, och vänsterpartister bör revidera upphandlingsunderlaget av mat till skolor, fritidshem och äldreboenden. Nässjö kommun bör förbättra upphandlingsunderlaget för att förtydliga kvalitetskravet och att ytterligare minska kostens klimatpåverkan.
Den nya upphandlingen bör innehålla ett önskemål om att maten i så stor utsträckning som möjligt ska lagas från grunden av naturliga råvaror. En klar definition på kvalité.
Jordbruket i Sverige ger upphov till en rad miljöproblem. Från åkermarken läcker kvävenitrat och fosforut i vattendrag, sjöar och hav, så att vattendrag växer igen och livet på havsbottnar dör p g a övergödning. Jordbruket bidrar också direkt till luftutsläpp, tex metan från intensiv djurhållning, ammoniak och kväveoxider från handelsgödsel och avfall från boskap samt koldioxid från fossila bränslen. Jordbruket använder också stora mängder energi till arbetsmaskiner och för tillverkning av handelsgödsel, vilket ger upphov till utsläpp av koldioxid. Vidare används kemiska bekämpningsmedel, som innebär risker för djurs, växters och människors hälsa. Förutsättningarna för att fler jordbruk kan ställa om till ekologiskt jordbruk ges när offentliga inköpare upphandlar ekologiska produkter.
En upphandlande enhet kan ta hänsyn till miljöpåverkan enligt 1 kap. 22 § LOU. Enheten kan anta de anbud som är det ekonomiska mest fördelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris,leveranstid, driftskostnad, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd,miljöpåverkan mm. Man kan ställa krav på att varan ska vara ekologiskt odlad eller ekologiskt producerad. EU har definierat vad som avses med ekologisk odling och så länge definitionen följs så är det möjligt att ställa krav på att livsmedel ska vara ekologiskt odlade.Den nuvarande regeringen hade ambitionen att 25 % av maten i den offentliga sektorn skulle vara ekologisk 2010. Nässjö kommun bör ha samma eller helst ännu högre målsättning.
Krav på att minimera mängden kemiska tillsatser i maten behöver dessutom ställas. Flera forskningsrapporter pekar på negativa hälsoeffekter på framför allt barn som äter mycket industriellt framställd mat, som innehåller en mängd onödiga tillsatser och kemikalier. Tillsatser som är otillåtna i ekologisk mat bör inte heller förekomma i skolmaten. Glutamat, azofärgämnen, aspartam, transfetter, GMO-produkter etc. borde inte få förekomma i mat som serveras till barn och gamla i Nässjö kommun. Att bara följa Livsmedelsverkets
rekommendationer i detta avseende räcker inte eftersom de t ex bara kräver märkning av att maten innehåller genmodifierade ingredienser.
Sedan 1990 har den svenska köttkonsumtionen ökat med 50 %, till men för såväl hälsa, plånbok som klimat. Svenska naturskyddsföreningen uppmanar därför till en vegetarisk dag per vecka i Sveriges skolor för att ge möjlighet till diskussioner om matens klimatpåverkan och till förändrade matvanor. Det bör Nässjö kommun ställa upp på i enlighet med sin upphandlingspolicy att hänsyn ska tas till varors miljöpåverkan.
Det är glädjande med den viktiga debatt som nu pågår kring hur kommuner, myndigheter och landsting kan ställa upp kriterier vid sina matinköp som innebär höga miljö- och djurskyddskrav i nivå med de standarder som lagstiftningen stadgar i Sverige. Det framstår ju som rent absurt att samma kommuner som strängt granskar att jordbruksföretagen i bygderna uppfyller höga miljö- och djurskyddskrav sedan vid sin egen upphandling av mat ibland helt bortser från dessa aspekter. Därför frågar vi om och när Nässjö kommun ska börja ställa djurskyddskrav i sin offentliga upphandling av mat?
Stora mängder mat slängs numera varje dag. Rester som tidigare togs tillvara för senare användning hamnar nu i soporna. Det är ett resursslöseri som också har stora negativa klimateffekter. En investering i kylanläggningar behöver troligen genomföras så att överbliven mat kan tas tillvara. Här finns stor möjlighet att ta vara på personalens kompetens och kreativitet.