Stadgar

Lyssna

Miljöpartiet de grönas stadgar antagna vid Miljöpartiets kongress april 1992, senast reviderade 2019.

§ 1 Vision
Miljöpartiet de grönas vision är uthålliga, demokratiska samhällen, lokalt och globalt inom naturens ramar – dessa
samhällen lever i fredlig samexistens och jämlikt samarbete.
Miljöpartiet de grönas idé är
• solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
• solidaritet med kommande generationer
• solidaritet med världens alla människor

§ 2 Ändamål
Miljöpartiet de gröna har till ändamål att
• främja en politisk utveckling i enlighet med partiets program och kongressens beslut,
• erbjuda varje medlem möjligheter till inflytande över partiet och dess politik samt till ett hållbart och positivt
engagemang.

§ 3 Medlemskap
3.1 Var och en som vill verka i enlighet med partiets program och stadgar och som betalat fastställd medlemsavgift
beviljas medlemskap i partiet.
3.2 Medlem ansluts till riksorganisationen samt partidistrikt och lokalavdelning.
3.3 Medlem får inte vara med i mer än en lokalavdelning.

§ 4 Avgifter
Medlem erlägger för varje kalenderår en av kongressen fastställd medlemsavgift.

§ 5 Organ
5.1 Riksorganisationens organ är kongressen, valberedningen, revisionsnämnden, partistyrelsen och förtroenderådet.
§ 6 Ungdoms, student- och seniorförbund
6.1 Miljöpartiet de grönas ungdomsförbund heter Grön Ungdom.
6.2 Miljöpartiet de grönas studentförbund heter Gröna Studenter.
6.3 Miljöpartiet de grönas seniorförbund heter Gröna Seniorer.

§ 7 Kongress
7.1 Kongressen är partiets högsta beslutande organ.
7.2 Kongressen hålls under udda årtal under september, oktober eller november månad.
7.3 Kallelse till kongressen ska skickas till partidistrikten och lokalavdelningarna samt publiceras i partiets interna
informationskanaler senast tre månader före kongressen.
7.4 Kongressen utgörs av 265 röstberättigade ombud och ersättare för dessa i enlighet med §§ 7.4.4.3-4.
7.4.1 250 mandat fördelas mellan partidistrikten baserat på deras jämförelsetal, vilka fås genom att deras
medlemsantal upphöjs till fem sjättedelar. Varje distrikt tilldelas det antal mandat som fås om distriktets jämförelsetal
multipliceras med 250, delas med summan av alla jämförelsetal och avrundas nedåt. Om det efter denna fördelning
återstår mandat fördelas de till distrikten i ordning från största till minsta restvärde vid ovannämnda uträkning.
7.4.1.1 Utlandsavdelningarna ska i detta sammanhang anses tillhöra det partidistrikt de anmält att de önskar tillhöra.
Utlandsmedlemmar som inte tillhör en avdelning som valt ett distrikt på detta vis ska anses tillhöra
Stockholmsregionens partidistrikt.
7.4.2 15 mandat tilldelas Grön Ungdom, Gröna Studenter och Gröna Seniorer. Organisationerna tilldelas ett mandat
var och resterande mandat fördelas mellan dem i proportion till deras medlemsantal.
7.4.3 För mandatfördelning används de medlemsantal som gällde den 31 oktober året före kongressen.
7.4.4 Partidistrikt som omfattar mer än en lokalavdelning ska delas in i valkretsar bestående av en eller flera
lokalavdelningar. Lokalavdelningar med fler än 1 000 medlemmar får delas i flera valkretsar. Detsamma gäller
partidistrikt som endast omfattar en lokalavdelning, oberoende av medlemsantal.
7.4.4.1 Distriktets mandat ska fördelas mellan valkretsarna i proportion till medlemsantalet. Distriktet får dock besluta
att fördelningen ska göras efter en formel som tilldelar större valkretsar relativt sett färre ombud i förhållande till
medlemsantalet. Distriktet får också, om samtliga lokalavdelningar medger det, besluta att upp till ett mandat per
påbörjat tiotal ska fördelas på annat sätt.

7.4.4.2 Varje partidistrikt beslutar om sin egen valkretsindelning. Beslut fattas av distriktsstämman. Distriktsstyrelsen
får dock, om samtliga berörda lokalavdelningar samtycker till det, besluta om mindre förändringar i en av stämman
fastställd indelning. Indelningen ska göras på ett sådant sätt att varje valkrets tilldelas minst ett mandat. I övrigt ska
stor vikt fästas vid lokalavdelningarnas egna önskemål om valkretstillhörighet.
7.4.4.3 De lokalavdelningar som ingår i en valkrets bestämmer gemensamt hur ombud och ersättare ska utses. Kan de
inte enas väljs istället ombud och ersättare av distriktsstämman, bland kandidater som föreslagits av
lokalavdelningarna. Ersättare ska i första hand utses från lokalavdelningar från vilka det inte redan utsetts ordinarie
ombud eller ersättare.
7.4.4.4 Varje valkrets beslutar själva hur många ersättare som ska utses.
7.4.4.5 Kostnaderna för deltagande i kongressen ska fördelas solidariskt mellan avdelningarna i en valkrets utifrån
deras respektive ekonomiska förutsättningar, såvida de inte gemensamt beslutar om en annan fördelning. Eventuella
tvister om fördelningen avgörs av partidistriktet.
7.4.5 Alla ombud och ersättare från ett givet partidistrikt utgör gemensamt det distriktets kongressdelegation.
Lokalavdelningar som på en given kongress inte själva är representerade i sitt distrikts kongressdelegation ska ges
möjligheter att delta i delegationens förberedande arbete och på andra sätt bidra med synpunkter.
7.4.6 I syfte att vägleda sina kongressombud får en avdelning ge ombuden rekommendationer eller redovisningar av
medlemmarnas ställningstaganden i olika frågor. Ombuden är dock alltid fria att, med lämplig hänsyn tagen till sådan
vägledning, förhandla, kompromissa eller finna nya lösningar, liksom att ta intryck av fakta och argument som
framkommer under kongressen.
7.5 Motioner, propositioner och nomineringar:
7.5.1 Motionsrätt till kongressen har varje medlem, partidistrikt, avdelning och nätverk. För att en motion ska
behandlas av kongressen krävs dock att den får stöd från ett partidistrikt, en avdelning, ett nätverk, Grön Ungdom,
Gröna Studenter eller Gröna Seniorer, eller att motionen är undertecknad av minst fem medlemmar.
7.5.1.1 Nomineringsrätt till partiets riksorgan har alla medlemmar, partidistrikt, avdelningar och riksvalberedningen.
7.5.2 Motion ska vara riksorganisationen tillhanda senast 30 april samma år som kongressen, eller det senare datum
som partistyrelsen beslutar.
7.5.3 Partistyrelsen fastställer sista datum då stöd för motioner ska meddelas.
7.6 Senast åtta veckor före kongressen ska partistyrelsen skicka verksamhetsberättelser, resultat- och balansräkningar,
propositioner samt motioner med sitt yttrande över dem till partidistrikten och lokalavdelningarna.
7.7 Kongressen ska:
7.7.1 behandla frågan om kongressens behöriga utlysande,
7.7.2 behandla riksdagsgruppens, statsrådens och EU-parlamentarikernas rapport,
7.7.3 behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning, samt besluta om disposition av
föregående års resultat,
7.7.4 behandla partiets revisionsberättelse,
7.7.5 behandla frågan om ansvarsfrihet för partistyrelsen,
7.7.6 behandla till kongressen väckta motioner och propositioner,
7.7.7 fastställa medlemsavgift,
7.7.8 fastställa ramplan och rambudget, inklusive beslut om riktvärde för avgifter från partidistrikt och
lokalavdelningar,
7.7.9 välja språkrör,
7.7.10 välja övriga ledamöter i partistyrelsen,
7.7.11 välja partisekreterare,
7.7.12 välja revisionsnämnd och dess sammankallande,
7.7.13 välja auktoriserad eller en godkänd revisor,
7.7.14 välja valberedning och dess sammankallande,
7.7.15 utse rådsrepresentanter och ersättare till European Green Party (EGP).
7.8 Övrig fråga tas upp till behandling, och avgörs efter beredning, om tvåtredjedels majoritet av antalet avgivna röster
är överens om det.
7.9 Alla medlemmar ska ha närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på partikongress.

§ 8 Extra kongress
8.1 Extra kongress hålls om partistyrelsen så beslutar.
8.2 Partistyrelsen ska kalla till extra kongress om förtroenderådet så beslutar eller om en majoritet av partidistrikten
eller minst 10 procent av medlemmarna begär det hos partistyrelsen.
8.3 Kallelse till extra kongress ska skickas till lokalavdelningarna och samtliga medlemmar senast en månad före
extrakongressen.
8.4 Extra kongress kan bara fatta beslut i sådana frågor som upptagits i kallelsen.

§ 9 Revisionsnämnd
9.1 Revisionsnämnden består av fem ledamöter som väljs på två år. Sammankallande utses bland ledamöterna. Om
ledamot avgår från nämnden fylls posten på nästföljande kongress. Fyllnadsvalda ledamöters mandatperiod
sammanfaller med övriga ledamöters.
9.2 Revisionsnämndens uppgift är att kontinuerligt granska riksorganisationens verksamhet och räkenskaper. I denna
uppgift ingår att agera stödjande till riksorganisationerna verksamhet under verksamhetsåret.
9.3 Revisorerna avger revisionsberättelse till kongressen samt rapporterar till partistyrelsen och förtroenderådet vid
behov.
9.4 Till stöd väljer kongressen en auktoriserad eller godkänd revisor på ett år.

§ 10 Valberedning
§ 10.1 Valberedningen väljs av kongressen och består av en ledamot från varje riksdagsvalkrets, nominerad av
respektive partidistrikts högsta beslutande organ, samt två personer från Grön Ungdom samt en person från Gröna
Studenter och en person från Gröna Seniorer, nominerade av respektive organisations högsta beslutande organ.
Valberedningen väljs på två år.
10.2 Kongressen utser sammankallande i valberedningen.
10.3 Valberedningen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter är närvarande.
10.4 Valberedningen bereder valärenden till nästföljande kongress.

§ 11 Språkrör
11.1 Kongressen väljer, före val av partistyrelse, två jämställda språkrör.
11.2 Språkrören ska vara en kvinna och en man.
11.3 Språkrören ingår som ordinarie ledamöter i partistyrelsen.
11.4 Språkrörens uppgift är att företräda partiet och föra ut dess åsikter.
11.5 Om språkrör avgår ska nyval ske vid en kongress.
11.6 Språkrören kan även vara riksdagsledamöter eller EU-parlamentariker.
11.7 Språkrören väljs av kongressen på två år, dock högst tio år i följd. Person
som varit språkrör kan därefter ej väljas till samma uppdrag igen inom tre år.

§ 12 Partisekreterare
12.1 Partisekreteraren väljs av kongressen på två år dock högst tio år i följd.
12.2 Partisekreteraren arbetar på uppdrag av partistyrelsen, arbetsutskottet och språkrören.
12.3 Partisekreterarens roll är huvudsakligen att ha översikt över partiets verksamhet samt fungera som
sammanhållande länk inom partiet och svara för externa kontakter utifrån sitt uppdrag.
12.4 Partisekreteraren är ständigt adjungerad till partistyrelsen och arbetsutskottet.

§ 13 Partistyrelse
13.1 Partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna och ska leda partiets arbete.
13.2 Partistyrelse väljs av kongressen på två år, med ordinarie val under udda årtal.
13.3 Partistyrelsen består av ett ojämnt antal, 15–19, ledamöter.
13.4 Till partistyrelsen väljs inga suppleanter.
13.5 Partistyrelsen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter är närvarande.
13.6 Högst en tredjedel av ledamöterna i partistyrelsen får samtidigt vara riksdagsledamöter eller EU-parlamentariker.

13.6.1 Om, efter inträde som riksdagsledamot eller EU-parlamentariker, antalet riksdagsledamöter och EU-
parlamentariker blir för högt, får dock alla ledamöter sitta kvar till nästföljande kongress.

13.6.2 Om ledamot avgår från partistyrelsen fylls posten på nästföljande kongress. Fyllnadsvalda ledamöters
mandatperiod sammanfaller med övriga ledamöters.
13.6.3 Om en tredjedel eller fler av partistyrelsens ledamöter avgår, eller annars om partistyrelsen begär det, och det
återstår mer än fyra månader till nästa kongress, ska förtroenderådet sammankallas för att genomföra fyllnadsval till
partistyrelsen. Sådant fyllnadsval gäller fram till nästa ordinarie kongress.
13.7 Partistyrelsens uppgift är:
13.7.1 att vara ett stöd för språkrören,
13.7.2 att sammankalla och förbereda kongressen och förtroenderådet,
13.7.3 att med språkrören som främsta medel företräda partiet och föra ut dess politik,
13.7.4 att ansvara för att kongressens beslut verkställs och återrapporteras till kongressen,
13.7.5 att förvalta och ansvara för partiets tillgångar samt övergripande kansli och personalfrågor,
13.7.6 att utveckla partiets program och visioner för partiets idémässiga framåtskridande,
13.7.7 att fastställa en övergripande planering och målsättning för det politiska arbetet,
13.7.8 att utforma det politiska innehållet i valrörelser och kampanjer samt fastställa partiets valplan.

13.8 Partistyrelsen föreslår verksamhetsplan med årsbudget för beslut på kongressen eller, de år ordinarie kongress ej
hålls, förtroenderådet, treårsbudget för riksorganisationen samt upprättar bokslut.
13.9 Bokslut och partistyrelsens verksamhetsberättelse ska vara tillgängliga för revision senast den 1 mars.
13.10 Partistyrelsen fastställer sin arbetsordning och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer i
form av partiets stadgar.
13.11 Efter kongressen varje år utser partistyrelsen ett eller flera organ med uppgift att bereda
partistyrelsens ärenden och att ansvara inför partistyrelsen att dess beslut verkställs. Utses mer
än ett sådant organ beslutar partistyrelsen samtidigt om roll- och ansvarsfördelningen mellan
dem. Ett av organen ska ha som en av sina uppgifter att utgöra ett stöd och en förankring för
språkrören i deras arbete.
13.12 Minst hälften av ledamöterna i sådana organ som nämns i § 13.11 ska vara ledamöter av
partistyrelsen, språkrören inräknade. Som övriga ledamöter till detta organ är partiets politiskt
förtroendevalda på nationell nivå valbara. Inget sådant organ får dock omfatta fler än hälften
av partistyrelsens ledamöter.
13.13 Arbetsordning och arbetsformer för partistyrelsens beredande och verkställande organ
fastställs av partistyrelsen.

§ 14 Riksdagsgruppen och EU-parlamentarikerna
14.1 Riksdagsgruppen och EU-parlamentarikerna består av de som valts på partiets valsedlar i respektive val.
14.2 Riksdagsgruppen och EU-parlamentarikerna utgör bas och stöd för språkrörens agerande i rikspolitiska frågor
och EU-frågor. Språkrör som ej är riksdagsledamot är ständigt adjungerad till riksdagsgruppen.
14.3 Riksdagsgruppen, EU-parlamentariker och statsråd ska som grund för sitt agerande i respektive parlament ha
partiets program, så som det såg ut vid respektive val.
14.4 Riksdagsgruppen och EU-parlamentarikerna avger rapport om sitt arbete till varje kongress.
14.5 Partiets valsedlar i EU-parlamentsval samt eventuella valsedlar som gäller hela landet i riksdagsval fastställs av
riksorganisationen på det sätt som kongressen beslutar. Valsedlar i övrigt i riksdagsval samt i landstingsval fastställs
av respektive partidistrikts högsta beslutande organ, medan valsedlar i kommunval fastställs av respektive
lokalavdelnings högsta beslutande organ.
14.5.1 Lokalavdelningar som omfattar mer än en kommun får besluta att kommunvalsedlar istället ska fastställas på
kommunnivå. Detsamma gäller för riksdagsvalsedlar i partidistrikt som omfattar mer än en riksdagsvalkrets. Sådant
beslut ska fattas om den berörda kommunen/valkretsen så begär. I partidistrikt som omfattar mer än en

riksdagsvalkrets får även fastställande av landstingsvalsedlar delegeras till riksdagsvalkretsnivån. Beslut på riksdags-
valkretsnivå ska i så fall fattas av ett representantskap enligt motsvarande principer som gäller för partidistrikten.

14.5.2 Vad som sägs i § 14.5–14.5.1 hindrar inte en avdelning eller ett distrikt från att bestämma valsedelns
sammansättning genom en medlemsomröstning. Det högsta beslutande organet ska i så fall fastställa resultatet av
medlemsomröstningen.
14.5.3 Två eller flera partidistrikt får besluta att ha en gemensam process för fastställande av riksdagsvalsedlar.
14.5.4 Kongressen får besluta om ytterligare regler för lokalavdelningarnas och partidistriktens processer för
fastställande av valsedlar.

§ 15 Förtroenderåd
15.1 Förtroenderådet består av partidistriktens ordförande, ordförandena för de lokalavdelningar som omfattar en hel
riksdagsvalkrets samt ordförandena för styrgrupper på riksdagsvalkretsnivå inom partidistrikt som omfattar mer än
en riksdagsvalkrets. Saknas sådan styrgrupp i en riksdagsvalkrets utser distriktsstyrelsen i stället annan representant
från valkretsen. Styrelse/styrgrupp med mer än en ordförande utser en av dessa till ordinarie ledamot av
förtroenderådet. Styrelse/styrgrupp får inom sig utse ersättare för ordföranden.
15.2 Förtroenderådets uppgifter är
15.2.1 att utgöra ett stöd för riksdagsgruppen, EU-parlamentarikerna och partistyrelsen i deras ställningstaganden vid
kontroversiella frågor.
15.2.2 att vara ett forum för informations- och erfarenhetsbyte.
15.2.3 att de år kongress ej hålls, behandla de frågor som anges § 7.7.3, § 7.7.4, § 7.7.7 och § 7.7.8.
15.2.4 att i övrigt fatta beslut i de frågor som hänskjuts till förtroenderådet av kongressen eller partistyrelsen.
15.3 Förtroenderådet sammankallas minst två gånger per år av partistyrelsen och förtroenderådets
sammankallandegrupp.
15.4 Förtroenderådet kan kallas in av riksdagsgruppen eller EU-parlamentarikerna men då på dessas bekostnad.
15.5 Förtroenderådet utser inom sig en sammankallandegrupp bestående av fyra personer.
15.6 Förtroenderådet kan även vid behov sammankallas på eget initiativ och i dessa fall på partidistriktens bekostnad.

§ 16 Partidistrikt, avdelningar och nätverk
16.1 Lokalavdelning omfattar minst en kommun. Partidistrikt omfattar ett län. Riksorganisationen omfattar hela
partiet.
16.1.1 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en förening som lokalavdelning för en kommun som idag saknar egen
avdelning. På ansökan från en befintlig avdelning kan partistyrelsen istället besluta att ett sådant område ska
införlivas i den avdelningen. Partistyrelsen kan också efter gemensam ansökan godkänna sammanslagningar av
avdelningar.
16.2 Partistyrelsen kan efter ansökan anta föreningar utanför Sveriges gränser som utlandsavdelningar till partiet.
16.3 För partidistrikt och lokalavdelningar gäller av kongressen antagna normalstadgar.
16.3.1 Normalstadgar ändras enligt samma regler som dessa stadgar.
16.3.2 Partidistrikt och lokalavdelningar får anta tillägg till normalstadgarna. Sådana tillägg får inte strida mot
normalstadgarna eller mot dessa stadgar. Tillägg ska för att vara gällande anmälas till partidistriktet (för
lokalavdelningar) respektive till riksorganisationen (för partidistrikt).
16.3.3 Om särskilda skäl föreligger får partistyrelsen efter ansökan från ett distrikt eller en avdelning bevilja undantag
från normalstadgarna.
16.4 Partidistrikt och lokalavdelningar är självstyrande inom de ramar som anges i dessa stadgar samt normalstadgar.
16.5 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en sammanslutning inom partiet som nätverk.
16.6 Nätverk beslutar själva om sin organisation och verksamhet, men måste vara demokratiskt uppbyggda och är
skyldiga att utse en ansvarig kontaktperson gentemot partistyrelsen.

§ 17 Förtroendevalda
17.1 Varje organ i riksorganisationen ska bestå av minst 40 procent av varje kön, men sträva efter en jämn
könsfördelning.
17.2 Ingen får inneha en plats i något organ i riksorganisationen längre än tio år i följd. Riksdagsledamot får sitta tre
mandatperioder. Statsråd får sitta 12 år. EU-parlamentariker får sitta två mandatperioder. Samma person får därefter
ej väljas till samma igen inom tre år (principen mot långsittande). Språkrören undantas från rotationsreglerna i denna
stadgeparagraf.
17.3 Ingen får samtidigt vara ledamot i flera av riksorganisationens organ (principen mot mångsyssleri); undantag
görs för
17.3.1 förtroenderådsledamot som får vara kongressombud,
17.3.2 riksdagsledamot och EU-parlamentariker som får vara partistyrelseledamot.
17.4 Personer som är anställda av Miljöpartiets riksorganisation får inte sitta i något av riksorganisationens organ.
Detta gäller även politiskt anställda inom statsförvaltningen. Detta gäller inte förtroendevalda arvoderade av
riksorganisationen.

§ 18 Beslut inom riksorganisationen
18.1 Beslut i riksorganisationen fattas med enkel majoritet om inte annat angivs i dessa stadgar.
18.2 Fullmaktsröstning eller liknande beslutsmetoder får ej användas i riksorganisationen.
18.3 Beslut sker alltid öppet utom vid personval då sluten omröstning ska genomföras om det begärs.
18.4 Vid lika röstetal görs ny votering. Om lika röstetal kvarstår bordläggs eller avförs frågan. Om beslut måste fattas
har mötesordföranden utslagsröst.
18.5 Beslut om det övergripande partiprogrammet fattas med två tredjedels majoritet eller med enkel majoritet på två
på varandra följande kongresser.
18.6 Vid val får var och en rösta på högst det antal ledamöter som ska väljas till respektive organ.

§ 19 Medlemsomröstning
19.1 Kongressen eller partistyrelsen kan besluta att genomföra medlemsomröstning i viktiga och/eller kontroversiella
frågor.
19.2 Medlemsomröstning ska genomföras om minst 10 procent av partiets medlemmar begär det hos kongressen eller
partistyrelsen.

§ 20 Delegation, adjungering och närvarorätt
20.1 Partiets organ har rätt att delegera beslut.
20.2 Delegation kan återkallas när som helst.
20.3 Vidaredelegation får ske efter beslut av beslutande organ.
20.4 Beslut får ej delegeras till grupp som består av både förtroendevalda och anställda.
20.5 Partiets organ har rätt att besluta om eventuella adjungeringar till sina möten.
20.6 Med adjungering följer närvaro-, yttrande och yrkanderätt.
20.7 Alla medlemmar har närvarorätt i alla partiets organ, vars möten alltid ska vara öppna då inte särskilda skäl
föreligger.

§ 21 Konfliktlösning mm
21.1 All konfliktlösning i partiet ska i första hand sträva efter att nå samförstånd i sak och i andra hand samförstånd
kring processen för hantering av konflikten. Först om inget av detta är möjligt ska nedan reglerade möjligheter till
överprövning och sanktioner användas.
21.2 Vid omfattande konflikter inom en lokalavdelning eller vid grundad misstanke om oegentligheter får berörd
distriktsstyrelse eller partistyrelsen upphäva ett i lokalavdelningen fattat beslut eller slå fast att beslut tills vidare inte
får fattas i ett ärende. Om det är nödvändigt för att trygga avdelningens och dess medlemmars intressen får den
ingripande styrelsen interimistiskt sätta sig själv i avdelningsstyrelsens ställe, och överta dess skyldigheter och
befogenheter.
21.2.1 Om det är fråga om grova missförhållanden som riskerar att allvarligt skada partiet eller om lokalavdelningen
helt har upphört att fungera får distriktsstyrelsen eller partistyrelsen fatta sådant beslut på eget initiativ. Annars krävs
att det först begärs antingen av lokalavdelningens styrelse eller av minst 30 av dess medlemmar, eller en tredjedel av
medlemmarna, vilket som är mindre.
21.2.2 I enlighet med § 21.1 ska den styrelse som ingripit sträva efter att nå samförstånd med den berörda
lokalavdelningen rörande hur ärendet ska hanteras vidare. Om detta inte lyckas får den ingripande styrelsen ensidigt
besluta om hanteringen. Om så sker ska det så långt det är möjligt och lämpligt överlåtas åt lokalavdelningen och dess
medlemmar att fatta beslut i själva sakfrågorna.
21.3 Om en lokalavdelning står utan styrelse eller om det står klart att den valda styrelsen har upphört med sin
verksamhet får, efter beslut av partistyrelsen, riksorganisationen i samråd med berörd distriktsstyrelse vidta de
åtgärder som krävs för att en ny styrelse ska kunna väljas av medlemmarna.
21.3.1 Om ingen ny styrelse kan väljas får riksorganisationen avveckla avdelningen.
21.3.2 Vid en avveckling ska eventuella ekonomiska tillgångar förvaltas av riksorganisationen under fyra års tid. Om,
under den tiden, en ny avdelning bildas för det aktuella geografiska området, eller om området införlivas i en annan
avdelning, tillfaller tillgångarna den avdelningen. Om så inte sker tillfaller tillgångarna riksorganisationen.
21.4 Om en lokalavdelning allvarligt bryter mot dessa stadgar, motverkar partiets ändamål eller på annat sätt agerar
uppenbart illojalt mot partiet får partistyrelsen, om ingen annan åtgärd är tillräcklig, genom beslut med två
tredjedelars majoritet frånta avdelningen dess ställning som avdelning inom partiet. Den upphör då att vara en del av
Miljöpartiet de gröna och representerar inte längre partiet inom sitt geografiska område. Avdelningens medlemmars
ställning i partiet påverkas inte av ett sådant beslut.
21.5 Vad som sagts i § 21.2 - 21.4 ovan gäller på motsvarande sätt för partidistrikt.
21.5.1 Vid tillämpning av § 21.2 på partidistrikt är det enbart partistyrelsen som har rätt att ingripa. De som har rätt att
begära sådant ingripande är distriktsstyrelsen, minst två lokalavdelningar inom distriktet, respektive minst 100
medlemmar eller en tredjedel av medlemmarna, vilket som är mindre.

§ 22 Uteslutning mm
22.1 En medlem som medvetet motverkar partiets ändamål eller på annat sätt allvarligt skadar partiet får uteslutas ur
partiet. Uppräkningen i följande underparagrafer utgör förtydliganden, inte en uttömmande lista.
22.1.1 Att kandidera för ett annat parti i ett val där Miljöpartiet de gröna ställer upp ska anses motverka partiets
ändamål. Detsamma gäller att acceptera ett förtroendeuppdrag för ett sådant parti.
22.1.2 Att allvarligt störa eller hindra partiets verksamhet ska anses skada partiet.
22.1.3 Att utsätta annan medlem eller anställd i partiet för trakasserier ska anses skada partiet.
22.2 Beslut om uteslutning får endast fattas av partistyrelsen och gäller då samtliga nivåer i partiet. Uteslutning av en
medlem ska vara den sista utvägen vid överträdelser. Om det är tillräckligt med en annan, mindre ingripande åtgärd
ska den väljas istället.
22.3 Istället för uteslutning får partistyrelsen besluta att medlemmen under viss tid, maximalt fyra år, inte får
nomineras av partiet till politiska förtroendeuppdrag.
22.4 Beslut enligt § 22.2–3 fattas med röstplikt. För bifall krävs två tredjedels majoritet bland de avgivna rösterna
samt absolut majoritet bland samtliga ledamöter.
22.4.1 Beslut om uteslutning eller att en medlem inte får nomineras till förtroendeuppdrag träder i kraft så snart det
meddelats den beslutet berör.
22.4.2 Ärenden i vilka det tydligt framgår att grund för åtgärder saknas får avskrivas genom beslut med enkel
majoritet i partistyrelsen eller arbetsutskottet.
22.5 För väckande och beredning av ärenden enligt § 21 gäller följande:
22.5.1 Ärenden får endast väckas av en distriktsstyrelse, en partistyrelseledamot eller partisekreteraren. Den som
väcker ärendet ska tydligt redovisa grunderna för begäran om åtgärder.
22.5.2 Den som ärendet avser ska ges tillfälle att ta del av begäran, inklusive tillhörande handlingar, och yttra sig över
den.
22.5.3 Riksorganisationen ansvarar för att omständigheterna i ärendet blir tillräckligt utredda. Såväl den som väckt
ärendet som den som ärendet gäller ska ges tillfälle att yttra sig över riksorganisationens utredning.
22.5.4 När utredningen är avslutad ska medlingsförsök göras innan ärendet går till beslut, om det inte är uppenbart
att konflikten inte kan lösas genom medling.

22.5.5 Uteslutningsärenden ska behandlas skyndsamt, och slutligt beslut ska alltid fattas senast sex månader från det
att ärendet väckts.
22.6 Partistyrelsen får, efter ansökan, bevilja en utesluten medlem återinträde, dock tidigast ett år efter uteslutningen.
Innan beslut fattas ska yttrande inhämtas från berörd lokalavdelning respektive partidistrikt.

§ 23 Stadgeändring
23.1 Dessa stadgar kan ändras av kongressen genom beslut
23.1.1 med tvåtredjedels majoritet av antalet avgivna röster, eller
23.1.2 med enkel majoritet vid två på varandra följande ordinarie kongresser.

§ 24
24.1 Partiet kan upplösas genom beslut på ordinarie kongress. Detta beslut måste tas med två tredjedels majoritet av
antalet avgivna röster.
24.2 Vid beslut om upplösning fattas också beslut om hur riksorganisationens tillgångar och skulder ska disponeras.

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: