Stadgar

Miljöpartiet de grönas stadgar antagna vid Miljöpartiets kongress april 1992, senast reviderade 2021.

Innehåll:

Stadgar
§ 1 Vision
§ 2 Ändamål
§ 3 Medlemskap
§ 4 Avgifter
§ 5 Organ
§ 6 Sidoorganisationer
§ 7 Kongress
§ 8 Extra kongress
§ 9 Revisionsnämnd
§ 10 Valberedning (RVB)
§ 11 Språkrör
§ 12 Partisekreterare
§ 13 Partistyrelse
§ 14 Riksdagsgruppen och EU-parlamentsgruppen
§ 15 Valsedlar
§ 16 Förtroenderåd
§ 17 Partidistrikt, avdelningar och nätverk
§ 18 Förtroendevalda
§ 19 Beslut inom riksorganisationen
§ 20 Medlemsomröstning
§ 21 Delegation, adjungering och närvarorätt
§ 22 Konfliktlösning mm
§ 23 Uteslutning mm
§ 24 Stadgeändring
§ 25 Upplösning

Stadgar
Miljöpartiet de grönas stadgar antagna vid Miljöpartiets kongress april 1992, senast reviderade 2021.
§ 1 Vision
Miljöpartiet de grönas vision är uthålliga, demokratiska samhällen, lokalt och globalt inom naturens ramar – dessa samhällen lever i fredlig samexistens och jämlikt samarbete.
Miljöpartiet de grönas idé är
• solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
• solidaritet med kommande generationer
• solidaritet med världens alla människor
§ 2 Ändamål
Miljöpartiet de gröna har till ändamål att
• främja en politisk utveckling i enlighet med partiets program och kongressens beslut,
• erbjuda varje medlem möjligheter till inflytande över partiet och dess politik samt till ett hållbart och positivt engagemang.

§ 3 Medlemskap
3.1 Var och en som vill verka i enlighet med partiets program och stadgar och som betalat fastställd medlemsavgift, beviljas medlemskap i partiet.
3.2 Medlem ansluts till riksorganisationen samt partidistrikt och lokalavdelning.
3.3 Medlem får inte vara med i mer än en lokalavdelning.

§ 4 Avgifter
Medlem erlägger för varje kalenderår en av kongressen fastställd medlemsavgift.

§ 5 Organ
5.1 Riksorganisationens organ är kongressen, valberedningen, revisionsnämnden, partistyrelsen, riksdagsgruppen, EU-parlamentsgruppen och förtroenderådet.

§ 6 Sidoorganisationer
6.1 Miljöpartiet de grönas ungdomsförbund heter Grön Ungdom.
6.2 Miljöpartiet de grönas studentförbund heter Gröna Studenter.
6.3 Miljöpartiet de grönas seniorförbund heter Gröna Seniorer.

§ 7 Kongress
7.1 Kongressen är partiets högsta beslutande organ.
7.2 Kongressen hålls under udda årtal under september, oktober eller november månad.
7.3 Kallelse till kongressen ska skickas till partidistrikten och lokalavdelningarna samt publiceras i partiets interna informationskanaler senast tre månader före kongressen.
7.4 Kongressen utgörs av 265 röstberättigade ombud och ersättare för dessa i enlighet med §§ 7.4.4.3–4.
7.4.1 250 mandat fördelas mellan partidistrikten baserat på deras jämförelsetal, vilka fås genom att deras medlemsantal upphöjs till fem sjättedelar. Varje distrikt tilldelas det antal mandat som fås om distriktets jämförelsetal multipliceras med 250, delas med summan av alla jämförelsetal och avrundas nedåt. Om det efter denna fördelning återstår mandat fördelas de till distrikten i ordning från största till minsta restvärde vid ovannämnda uträkning.
7.4.1.1 Utlandsavdelningarna ska i detta sammanhang anses tillhöra det partidistrikt de anmält att de önskar tillhöra.
7.4.2 Sidoorganisationerna tilldelas totalt 15 mandat, där de i grunden har ett mandat var och resterande mandat fördelas mellan dem i proportion till deras medlemsantal.
7.4.3 För mandatfördelning används de medlemsantal som gällde den 31 oktober året före ordinarie kongress.
7.4.4 Varje partidistrikt utgör en valkrets för val av kongressombud, om inte en distriktsstämma beslutar att dela in distriktet i flera valkretsar för val av kongressombud. Beslut om ändrad indelning i valkretsar fattas tidigast i november året före kongress och senast i januari samma år som kongress. Om ett distrikt indelas i flera valkretsar, ska varje valkrets bestå av en eller flera lokalavdelningar. Lokalavdelningar med fler än 1 000 medlemmar får dock delas i flera valkretsar. Detsamma gäller partidistrikt som endast omfattar en lokalavdelning, oberoende av medlemsantal.
7.4.4.1 Om distriktet indelas i valkretsar, ska distriktets mandat fördelas mellan valkretsarna i proportion till medlemsantalet. Distriktet får dock besluta att fördelningen ska göras efter en formel som tilldelar större valkretsar relativt sett färre ombud i förhållande till medlemsantalet. Distriktet får också, om samtliga lokalavdelningar medger det, besluta att upp till ett mandat per påbörjat tiotal ska fördelas på annat sätt.
7.4.4.2 Varje partidistrikt beslutar om sin egen valkretsindelning. Beslut fattas av distriktsstämman. Distriktsstyrelsen får dock, om samtliga berörda lokalavdelningar samtycker till det, besluta om mindre förändringar i en av stämman fastställd indelning. Indelningen ska göras på ett sådant sätt att varje valkrets tilldelas minst ett mandat. I övrigt ska stor vikt fästas vid lokalavdelningarnas egna önskemål om valkretstillhörighet.
7.4.4.3 Om hela distriktet utgör valkrets, ska kongressombud och ersättare väljas av en distriktsstämma. Om distriktet indelas i mer än en valkrets, ska distriktsstämman vid beslutet om indelning i valkretsar även besluta hur valkretsarna ska utse sina kongressombud och ersättare.
7.4.4.4 Varje distrikt beslutar hur många ersättare som ska utses. Om distriktet indelas i valkretsar, ska den distriktsstämma som beslutar om indelning i valkretsar också besluta om antalet ersättare som de olika valkretsarna får utse. Om distriktet beslutat att lokalavdelningarna betalar hela kostnaden för ersättarnas deltagande, kan distriktet besluta att varje valkrets får utse obegränsat antal ersättare.
7.4.4.5 Kostnaderna för kongressombudens och ersättarnas deltagande i kongressen betalas av partidistriktet, om inte distriktsstämman året före kongress beslutat om ett annat sätt att fördela kostnaderna mellan lokalavdelningar och distrikt.
7.4.4.6 En person får vid samma kongress endast vara ombud eller ersättare för ett partidistrikt eller en sidoorganisation.
7.4.5 Alla ombud och ersättare från ett givet partidistrikt utgör gemensamt det distriktets kongressdelegation. Lokalavdelningar som på en given kongress inte själva är representerade i sitt distrikts kongressdelegation ska ges möjligheter att delta i delegationens förberedande arbete och på andra sätt bidra med synpunkter.
7.4.6 I syfte att vägleda sina kongressombud får distrikt och lokalavdelningar ge ombuden rekommendationer eller redovisningar av medlemmarnas ställningstaganden i olika frågor. Ombuden är dock alltid fria att, med lämplig hänsyn tagen till sådan vägledning, förhandla, kompromissa eller finna nya lösningar, liksom att ta intryck av fakta och argument som framkommer under kongressen.
7.5 Motioner, propositioner och nomineringar:
7.5.1 Motionsrätt till kongressen har varje medlem, partidistrikt, avdelning, kommitté och nätverk. För att en motion ska behandlas av kongressen krävs dock att den får stöd från ett partidistrikt, en kommitté eller en sidoorganisation, eller att motionen är undertecknad av minst tjugo medlemmar.
7.5.1.1 Nomineringsrätt till partiets riksorgan har alla medlemmar, partidistrikt, avdelningar och riksvalberedningen.
7.5.2 Motion ska vara riksorganisationen tillhanda senast 31 mars samma år som kongressen, eller det senare datum som partistyrelsen beslutar. Mindre justeringar av motioner, sammanjämkning av snarlika motioner till gemensam motion, samt tillbakadragande av motion till förmån för annan snarlik motion, får göras fram till 30 april, eller det senare datum som partistyrelsen beslutar.
7.5.3 Partistyrelsen fastställer sista datum då stöd för motioner ska meddelas.
7.6 Senast sex veckor före kongressen ska partistyrelsen skicka verksamhetsberättelser, resultat- och balansräkningar, propositioner samt motioner med sitt yttrande över dem till partidistrikten och lokalavdelningarna.

7.7 Kongressen ska:
7.7.1 behandla frågan om kongressens behöriga utlysande,
7.7.2 behandla riksdagsgruppens, statsrådens och EU-parlamentarikernas rapport,
7.7.3 behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning, samt besluta om disposition av föregående års resultat,
7.7.4 behandla partiets revisionsberättelse,
7.7.5 behandla frågan om ansvarsfrihet för partistyrelsen,
7.7.6 behandla till kongressen väckta motioner och propositioner,
7.7.7 fastställa medlemsavgift,
7.7.8 fastställa ramplan och rambudget, inklusive beslut om riktvärde för avgifter från partidistrikt och lokalavdelningar,
7.7.9 välja språkrör,
7.7.10 välja övriga ledamöter i partistyrelsen och bland dessa styrelsens ordförande,
7.7.11 välja partisekreterare,
7.7.12 välja revisionsnämnd och bland dessa nämndens ordförande,
7.7.13 välja auktoriserad eller en godkänd revisor,
7.7.14 välja valberedning och bland dessa valberedningens ordförande,
7.7.15 utse rådsrepresentanter och ersättare till European Green Party (EGP).
7.8 Övrig fråga tas upp till behandling, och avgörs efter beredning, om tvåtredjedels majoritet av antalet avgivna röster är överens om det.
7.9 Alla medlemmar ska ha närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på partikongress.

§ 8 Extra kongress
8.1 Extra kongress hålls efter kallelse från partistyrelsen.
8.2 Partistyrelsen ska kalla till extra kongress om förtroenderådet så beslutar eller om en majoritet av partidistrikten eller minst 10 procent av medlemmarna begär det hos partistyrelsen.
8.3 Kallelse till extra kongress ska skickas till partidistrikten och lokalavdelningarna samt publiceras i partiets interna informationskanaler senast en månad före den extra kongressen.
8.4 Extra kongress kan bara fatta beslut i sådana frågor som upptagits i kallelsen.
8.5 Ombud till extra kongress är de ombud som valts till senaste ordinarie kongress, om inte de väljande församlingarna beslutar att välja nya ombud.
8.6 Handlingarna ska vara medlemmarna tillhanda senast tre veckor före den extra kongressen.

§ 9 Revisionsnämnd
9.1 Revisionsnämnden består av fem ledamöter som väljs på två år. Om ledamot avgår från nämnden fylls posten på nästföljande kongress eller efter fyllnadsval förrättat av förtroenderådet. Om nämndens ordförande avgår kan ledamöterna inom sig utse en tillförordnad ordförande. Om det återstår mer än sex månader till nästa kongress ska förtroenderådet genomföra fyllnadsval till revisionsnämndens ordförande. Fyllnadsvalda ledamöters mandatperiod sammanfaller med övriga ledamöters.
9.2 Revisionsnämndens uppgift är att kontinuerligt granska riksorganisationens verksamhet och räkenskaper. I denna uppgift ingår att agera stödjande till riksorganisationerna verksamhet under verksamhetsåret.
9.3 Revisorerna avger revisionsberättelse till kongressen samt rapporterar till partistyrelsen och förtroenderådet vid behov.
9.4 Till stöd väljer kongressen en auktoriserad eller godkänd revisor på två år.
9.5 Revisionsnämnden fastställer sin arbetsordning och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer i form av partiets stadgar.

§ 10 Valberedning (RVB)
§ 10.1 Valberedningen väljs av kongressen och består av en ledamot från varje riksdagsvalkrets, nominerad av respektive partidistrikts högsta beslutande organ, samt två personer från Grön Ungdom samt en person från Gröna Studenter och en person från Gröna Seniorer, nominerade av respektive organisations högsta beslutande organ.
Valberedningen väljs på två år. Om ledamot avgår från valberedningen och mer än sex månader kvarstår till nästa ordinarie kongress ska fyllnadsval göras av förtroenderådet efter nominering i enlighet med denna paragrafs beskrivning. Om valberedningens ordförande avgår kan ledamöterna inom sig utse en tillförordnad ordförande. Om det återstår mer än sex månader till nästa kongress ska förtroenderådet genomföra fyllnadsval till valberedningen ordförande.
10.2 Kongressen utser ordförande i valberedningen.
10.3 Valberedningen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter är närvarande.
10.4 Valberedningen bereder valärenden till nästföljande kongress och andra val på uppdrag av partistyrelsen.
10.5 Valberedningen fastställer sin arbetsordning och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer i form av partiets stadgar.

§ 11 Språkrör
11.1 Kongressen väljer, före val av partistyrelse, två jämställda språkrör.
11.2 Språkrören ska vara av olika kön.
11.3 Språkrören ingår som ordinarie ledamöter i partistyrelsen.
11.4 Språkrörens uppgift är att företräda partiet och föra ut dess åsikter.
11.5 Om språkrör avgår ska nyval ske vid en kongress eller extra kongress.
11.6 Språkrören kan även vara riksdagsledamöter, statsråd eller EU-parlamentariker.
11.7 Språkrören väljs av kongressen på två år, dock högst tio år i följd. Person som varit språkrör kan därefter ej väljas till samma uppdrag igen inom tre år.
11.7.1 Språkrör som valts till statsminister undantas från rotationsregeln så länge ämbetet innehas och därefter till nästa kongress.

§ 12 Partisekreterare
12.1 Partisekreteraren väljs av kongressen på två år dock högst tio år i följd.
12.1.1 Om partisekreteraren avgår kan partistyrelsen inom sig utse en tillförordnad partisekreterare. Om det återstår mer än sex månader till nästa kongress ska förtroenderådet genomföra fyllnadsval av partisekreterare.
12.2 Partisekreteraren arbetar på uppdrag av partistyrelsen, sådana organ som avses i § 13.11 och språkrören.
12.3 Partisekreterarens roll är huvudsakligen att ha översikt över partiets verksamhet samt fungera som sammanhållande länk inom partiet och svara för externa kontakter utifrån sitt uppdrag.
12.4 Partisekreteraren är ständigt adjungerad till partistyrelsen och i sådana organ som avses i § 13.11.

§ 13 Partistyrelse
13.1 Partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna och ska leda partiets arbete.
13.2 Partistyrelse väljs av kongressen på två år, med ordinarie val under udda årtal.
13.3 Partistyrelsen består av ett ojämnt antal, 15–19, ledamöter.
13.4 Till partistyrelsen väljs inga suppleanter.
13.5 Partistyrelsen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter är närvarande.
13.6 Högst 40 procent av ledamöterna i partistyrelsen får samtidigt vara statsråd, riksdagsledamöter eller EU-parlamentariker.
13.6.1 Om, efter inträde som statsråd, riksdagsledamot eller EU-parlamentariker, antalet statsråd, riksdagsledamöter och EU-parlamentariker blir för högt, får dock alla ledamöter sitta kvar till nästföljande kongress.
13.6.2 Om ledamot avgår från partistyrelsen, och det återstår mer än fyra månader till nästa kongress, kan partistyrelsen besluta att förtroenderådet ska genomföra fyllnadsval till partistyrelsen. Sådant fyllnadsval gäller fram till nästa ordinarie kongress. Om en tredjedel eller fler av partistyrelsens ledamöter avgår, och det återstår mer än fyra månader till nästa kongress, ska sådant fyllnadsval alltid göras.
13.6.3 Om partistyrelsens ordförande avgår kan partistyrelsen inom sig utse en tillförordnad ordförande. Om det återstår mer än sex månader till nästa kongress ska förtroenderådet genomföra fyllnadsval till partistyrelsens ordförande.
13.7 Partistyrelsens uppgift är:
13.7.1 att vara ett stöd för språkrören,
13.7.2 att sammankalla och förbereda kongressen och förtroenderådet,
13.7.3 att med språkrören som främsta medel företräda partiet och föra ut dess politik,
13.7.4 att ansvara för att kongressens beslut verkställs och återrapporteras till kongressen,
13.7.5 att förvalta och ansvara för partiets tillgångar samt övergripande kansli och personalfrågor,
13.7.6 att utveckla partiets program och visioner för partiets idémässiga framåtskridande,
13.7.7 att fastställa en övergripande planering och målsättning för det politiska arbetet,
13.7.8 att utforma det politiska innehållet i valrörelser och kampanjer samt fastställa partiets valplan.
13.8 Partistyrelsen föreslår verksamhetsplan med årsbudget för beslut på kongressen eller, de år ordinarie kongress ej hålls, förtroenderådet, treårsbudget för riksorganisationen samt upprättar bokslut.
13.9 Bokslut och partistyrelsens verksamhetsberättelse ska vara tillgängliga för revision senast den 31 mars.
13.10 Partistyrelsen fastställer sin arbetsordning och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer i form av partiets stadgar.
13.11 Efter ordinarie kongress, samt efter extra kongress om val till partistyrelsen gjorts, utser partistyrelsen ett eller flera organ med uppgift att bereda partistyrelsens ärenden och att ansvara inför partistyrelsen att dess beslut verkställs. Utses mer än ett sådant organ beslutar partistyrelsen samtidigt om roll- och ansvarsfördelningen mellan dem. Ett av organen ska ha som en av sina uppgifter att utgöra ett stöd och en förankring för språkrören i deras arbete.
13.12 Minst hälften av ledamöterna i sådana organ som nämns i § 13.11 ska vara ledamöter av partistyrelsen, språkrören inräknade. Som övriga ledamöter till detta organ är partiets politiskt förtroendevalda på nationell nivå valbara. Inget sådant organ får dock omfatta fler än hälften av partistyrelsens ledamöter.
13.13 Arbetsordning och arbetsformer för partistyrelsens beredande och verkställande organ fastställs av partistyrelsen.

§ 14 Riksdagsgruppen och EU-parlamentsgruppen
14.1. Riksdagsgruppens och EU-parlamentsgruppens uppgift är att genomföra och kommunicera partiets politik. De fattar självständigt beslut i rikspolitiska respektive EU-politiska frågor med utgångspunkt i partiets program och beslut, utom i frågor av stor principiell betydelse, som exempelvis inledande och avslutande av samarbete eller ramavtal med andra partier, där beslut ska fattas av partistyrelsen.
14.2 Riksdagsgruppen och EU-parlamentsgruppen bildas av dem som valts på partiets valsedlar i respektive val. Gruppernas sammansättning och funktionssätt regleras i respektive grupps arbetsordning, som de själva beslutar om.
14.3 Riksdagsgruppen och EU-parlamentsgruppen utgör tillsammans med partistyrelsen bas och stöd för språkrörens agerande i rikspolitiska frågor och EU-frågor. Språkrör, partisekreterare och ordförande i partistyrelsen som ej är riksdagsledamot är ständigt adjungerad till riksdagsgruppen.
14.4 När ny riksdagsgrupp tillträtt efter val utser riksdagsgruppen ett eller flera organ med uppgift att bereda riksdagsgruppens ärenden och att ansvara inför riksdagsgruppen att dess beslut verkställs. Riksdagsgruppen väljer också inom sig övriga funktioner som de behöver.
14.5 Riksdagsgruppen, EU-parlamentsgruppen och eventuella statsråd avger rapport om sitt arbete till varje ordinarie kongress.

§ 15 Valsedlar
15.1 Partiets valsedlar i EU-parlamentsval samt eventuella valsedlar som gäller hela landet i riksdagsval fastställs av riksorganisationen på det sätt som kongressen beslutar. Valsedlar i övrigt i riksdagsval samt i val till regionfullmäktige fastställs av respektive partidistrikts högsta beslutande organ, medan valsedlar i val till kommunfullmäktige fastställs av respektive lokalavdelnings högsta beslutande organ.
15.2 Lokalavdelningar som omfattar mer än en kommun får besluta att valsedlar för val till kommunfullmäktige istället ska fastställas på kommunnivå. Detsamma gäller för valsedlar för val till riksdagen i partidistrikt som omfattar mer än en riksdagsvalkrets. Sådant beslut ska fattas om den berörda kommunen/valkretsen så begär. I partidistrikt som omfattar mer än en riksdagsvalkrets får även fastställande av valsedlar för val till regionfullmäktige delegeras till riksdagsvalkretsnivån. Beslut på riksdagsvalkretsnivå ska i så fall fattas av ett representantskap enligt motsvarande principer som gäller för partidistrikten.
15.3 Vad som sägs i § 15.1–15.2 hindrar inte en avdelning eller ett distrikt från att bestämma valsedelns sammansättning genom en medlemsomröstning. Det högsta beslutande organet ska i så fall fastställa resultatet av medlemsomröstningen.
15.4 Två eller flera partidistrikt får besluta att ha en gemensam process för fastställande av valsedlar för val till riksdagen.
15.5 Kongressen får besluta om ytterligare regler för lokalavdelningarnas och partidistriktens processer för fastställande av valsedlar.

§ 16 Förtroenderåd
16.1 Förtroenderådet består av partidistriktens ordförande eller språkrör;
samt motsvarande för de lokalavdelningar som omfattar en hel riksdagsvalkrets;
samt motsvarande för styrgrupper på riksdagsvalkretsnivå inom partidistrikt som omfattar mer än en riksdagsvalkrets. Saknas sådan styrgrupp i en riksdagsvalkrets utser distriktsstyrelsen istället annan representant från valkretsen. Styrelse/styrgrupp med mer än en ordförande/språkrör utser en av dessa till ordinarie ledamot av förtroenderådet. Styrelse/styrgrupp får inom sig utse ersättare för den ordinarie ledamoten.
16.2 Förtroenderådets uppgifter är:
16.2.1 att utgöra ett stöd för riksdagsgruppen, EU-parlamentsgruppen och partistyrelsen i deras ställningstaganden vid kontroversiella frågor.
16.2.2 att vara ett forum för informations- och erfarenhetsbyte.
16.2.3 att de år kongress ej hålls, behandla de frågor som anges § 7.7.3, § 7.7.4, § 7.7.7 och § 7.7.8.
16.2.4 att i övrigt fatta beslut i de frågor som hänskjuts till förtroenderådet av kongressen eller partistyrelsen.
16.3 Förtroenderådet sammankallas minst två gånger per år av partistyrelsen och förtroenderådets sammankallandegrupp.
16.4 Förtroenderådet kan kallas in av riksdagsgruppen eller EU-parlamentarikerna men då på dessas bekostnad.
16.5 Förtroenderådet kan även vid behov sammankallas på eget initiativ och i dessa fall på partidistriktens bekostnad.
16.6 Förtroenderådet väljer en sammankallandegrupp varje år i maj. Förtroenderådet nominerar inom sig fyra ledamöter till sammankallandegruppen. Partisekreteraren sammankallar förtroenderådet till möte som förrättar valet.
16.7 Fyllnadsval till sammankallandegrupp sker genom nominering inom förtroenderådet och fyllnadsvalet genomförs så snart det är möjligt efter att ledamoten avslutat uppdraget.
16.8 Förtroenderådets arbetsordning fastställs av partistyrelsen utifrån förslag från förtroenderådet och de ramar som kongressen fastställer i form av partiets stadgar.

§ 17 Partidistrikt, avdelningar och nätverk
17.1 Lokalavdelning omfattar minst en kommun. Partidistrikt omfattar minst ett län. Riksorganisationen omfattar hela partiet.
17.1.1 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en förening som lokalavdelning för en kommun som idag saknar egen avdelning. På ansökan från en befintlig avdelning kan partistyrelsen istället besluta att ett sådant område ska införlivas i den avdelningen. Partistyrelsen kan också efter gemensam ansökan godkänna sammanslagningar av avdelningar eller distrikt.
17.2 Partistyrelsen kan efter ansökan anta föreningar utanför Sveriges gränser som utlandsavdelningar till partiet.
17.3 För partidistrikt och lokalavdelningar gäller av kongressen antagna normalstadgar.
17.3.1 Normalstadgar ändras enligt samma regler som dessa stadgar.
17.3.2 Partidistrikt och lokalavdelningar får anta tillägg till normalstadgarna. Sådana tillägg får inte strida mot normalstadgarna eller mot dessa stadgar. Tillägg ska för att vara gällande anmälas till partidistriktet (för lokalavdelningar) respektive till riksorganisationen (för partidistrikt).
17.3.3 Om särskilda skäl föreligger får partistyrelsen efter ansökan från ett distrikt eller en avdelning bevilja undantag från normalstadgarna.
17.4 Partidistrikt och lokalavdelningar är självstyrande inom de ramar som anges i dessa stadgar samt normalstadgar.
17.5 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en sammanslutning inom partiet som nätverk.
17.6 Nätverk beslutar själva om sin organisation och verksamhet, men måste vara demokratiskt uppbyggda, vara bekräftade av partistyrelsen och är skyldiga att utse en ansvarig kontaktperson gentemot partistyrelsen.

§ 18 Förtroendevalda
18.1 De organ i riksorganisationen som väljs av kongressen ska bestå av högst 60 procent av ett kön, men sträva efter en jämn könsfördelning.
18.2 Ingen får inneha en plats i något organ i riksorganisationen längre än tio år i följd. Riksdagsledamot får sitta tre mandatperioder. Statsråd får sitta 12 år. EU-parlamentariker får sitta två mandatperioder. Samma person får därefter ej väljas till samma uppdrag eller organ igen inom tre år (rotationsprincipen). Språkrören undantas från rotationsreglerna i denna stadgeparagraf.
18.3 Ingen får samtidigt vara ledamot i flera av riksorganisationens organ (principen mot mångsyssleri); undantag görs för
18.3.1 förtroenderådsledamot som får vara kongressombud,
18.3.2 riksdagsledamot och EU-parlamentariker som får vara partistyrelseledamot.
18.4 Personer som är anställda av Miljöpartiets riksorganisation får inte sitta i något av riksorganisationens organ. Detta gäller även politiskt anställda inom statsförvaltningen. Detta gäller inte förtroendevalda arvoderade av riksorganisationen.

§ 19 Beslut inom riksorganisationen
19.1 Beslut i riksorganisationen fattas med enkel majoritet om inte annat anges i dessa stadgar.
19.2 Fullmaktsröstning eller liknande beslutsmetoder får ej användas i riksorganisationen.
19.3 Beslut sker alltid öppet utom vid personval då sluten omröstning ska genomföras om det begärs.
19.4 Vid lika röstetal görs ny votering. Om lika röstetal kvarstår bordläggs eller avförs frågan. Om beslut måste fattas och mötesordförande har rösträtt har denne utslagsröst eller, om frågan gäller personval med sluten omröstning, så vinner valberedningens förslag bifall om sådant finns, annars avgör lotten.
19.5 Beslut om det övergripande partiprogrammet fattas med två tredjedels majoritet eller med enkel majoritet på två på varandra följande kongresser.

§ 20 Medlemsomröstning
20.1 Kongressen eller partistyrelsen kan besluta att genomföra medlemsomröstning i viktiga och/eller kontroversiella frågor.
20.2 Medlemsomröstning ska genomföras om minst 10 procent av partiets medlemmar begär det hos kongressen eller partistyrelsen.

§ 21 Delegation, adjungering och närvarorätt
21.1 Partiets organ har rätt att delegera beslut.
21.2 Delegation kan återkallas när som helst.
21.3 Vidaredelegation får ske efter beslut av beslutande organ.
21.4 Beslut får ej delegeras till grupp som består av både förtroendevalda och anställda.
21.5 Partiets organ har rätt att besluta om eventuella adjungeringar till sina möten.
21.6 Med adjungering följer närvaro-, yttrande och yrkanderätt.
21.7 Alla medlemmar har närvarorätt i alla partiets organ, vars möten alltid ska vara öppna då inte särskilda skäl föreligger.

§ 22 Konfliktlösning mm
22.1 All konfliktlösning i partiet ska i första hand sträva efter att nå samförstånd i sak och i andra hand samförstånd kring processen för hantering av konflikten. Först om inget av detta är möjligt ska nedan reglerade möjligheter till överprövning och sanktioner användas.
22.2 Vid omfattande konflikter inom en lokalavdelning eller vid grundad misstanke om oegentligheter, eller vid agerande som allvarligt kan skada partiet, får berörd distriktsstyrelse eller partistyrelsen upphäva ett i lokalavdelningen fattat beslut eller slå fast att beslut tills vidare inte får fattas i ett ärende. Om det är nödvändigt för att trygga avdelningens och dess medlemmars intressen får den ingripande styrelsen interimistiskt sätta sig själv i avdelningsstyrelsens ställe, och överta dess skyldigheter och befogenheter. Ett sådant ingripande är överordnat lokala styrdokument och ska göras i enlighet med den ingripande styrelsens stadgar och styrdokument och granskas av den ingripande styrelsens revisorer.
22.2.1 Om det är fråga om grova missförhållanden som riskerar att allvarligt skada partiet eller om lokalavdelningen helt har upphört att fungera får distriktsstyrelsen eller partistyrelsen fatta sådant beslut på eget initiativ. Annars krävs att det först begärs antingen av lokalavdelningens styrelse eller av minst 30 av dess medlemmar, eller en tredjedel av medlemmarna, vilket som är mindre.
22.2.2 I enlighet med § 22.1 ska den styrelse som ingripit sträva efter att nå samförstånd med den berörda lokalavdelningen rörande hur ärendet ska hanteras vidare. Om detta inte lyckas får den ingripande styrelsen ensidigt besluta om hanteringen. Om så sker ska det så långt det är möjligt och lämpligt överlåtas åt lokalavdelningen och dess medlemmar att fatta beslut i själva sakfrågorna.
22.3 Om en lokalavdelning står utan styrelse eller om det står klart att den valda styrelsen har upphört med sin verksamhet, får distriktsstyrelsen vidta de åtgärder som krävs för att en ny styrelse ska kunna väljas av medlemmarna.
22.3.1 Om ingen ny styrelse kan väljas får riksorganisationen avveckla avdelningen.
22.4 Om en lokalavdelning allvarligt bryter mot dessa stadgar, motverkar partiets ändamål eller på annat sätt agerar uppenbart illojalt mot partiet får partistyrelsen, om ingen annan åtgärd är tillräcklig, genom beslut med två tredjedelars majoritet frånta avdelningen dess ställning som avdelning inom partiet. Den upphör då att vara en del av Miljöpartiet de gröna och representerar inte längre partiet inom sitt geografiska område. Avdelningens medlemmars ställning i partiet påverkas inte av ett sådant beslut.
22.5 Vad som sagts i § 22.2–22.4 ovan gäller på motsvarande sätt för partidistrikt, representantskap eller styrgrupper som tillsatts inom distrikt som innefattar mer än en valkrets.
22.5.1 Vid tillämpning av § 22.2 på partidistrikt är det enbart partistyrelsen som har rätt att ingripa. De som har rätt att begära sådant ingripande är distriktsstyrelsen, minst två lokalavdelningar inom distriktet, respektive minst 100 medlemmar eller en tredjedel av medlemmarna, vilket som är mindre.

§ 23 Uteslutning mm
23.1 En medlem som medvetet motverkar partiets ändamål eller på annat sätt allvarligt skadar partiet får uteslutas ur partiet. Vid uteslutning upphör alla personens interna förtroendeuppdrag. Uppräkningen i följande underparagrafer utgör förtydliganden, inte en uttömmande lista.
23.1.1 Att kandidera för ett annat parti i ett val där Miljöpartiet de gröna ställer upp ska anses motverka partiets ändamål. Detsamma gäller att acceptera ett förtroendeuppdrag för ett sådant parti.
23.1.2 Att allvarligt störa eller hindra partiets verksamhet ska anses skada partiet.
23.1.3 Att utsätta annan medlem och/eller anställd i partiet för trakasserier ska anses skada partiet.
23.2 Beslut om uteslutning får endast fattas av partistyrelsen och gäller då samtliga nivåer i partiet. Uteslutning av en medlem ska vara den sista utvägen vid överträdelser. Om det är tillräckligt med en annan, mindre ingripande åtgärd ska den väljas istället.
23.3 Istället för uteslutning får partistyrelsen besluta att medlemmen under viss tid, maximalt fyra år, inte får nomineras av partiet till politiska förtroendeuppdrag.
23.4 Beslut enligt § 23.2–3 fattas med röstplikt. För bifall krävs två tredjedels majoritet bland de avgivna rösterna samt absolut majoritet bland samtliga ledamöter.
23.4.1 Beslut om uteslutning eller att en medlem inte får nomineras till förtroendeuppdrag träder i kraft så snart det meddelats den beslutet berör.
23.4.2 Ärenden i vilka det tydligt framgår att grund för åtgärder saknas får avskrivas genom beslut med enkel majoritet i partistyrelsen eller sådana organ som avses i § 13.11.
23.5 För väckande och beredning av ärenden enligt § 23 gäller följande:
23.5.1 Ärenden får endast väckas av en distriktsstyrelse, partistyrelsen, en partistyrelseledamot eller partisekreteraren. Den som väcker ärendet ska tydligt redovisa grunderna för begäran om åtgärder.
23.5.2 Som en del av hanteringen av ett ärende ska medlingsförsök göras innan ärendet går till beslut, om det inte är uppenbart att konflikten inte kan lösas genom medling.
23.5.3 Den som ärendet avser ska ges tillfälle att ta del av begäran, inklusive tillhörande handlingar, och yttra sig över den.
23.5.4 Riksorganisationen ansvarar för att omständigheterna i ärendet blir tillräckligt utredda. Såväl den som väckt ärendet som den som ärendet gäller ska ges tillfälle att yttra sig över riksorganisationens utredning.
23.5.5 Uteslutningsärenden ska behandlas skyndsamt, och slutligt beslut ska alltid fattas senast sex månader från det att ärendet väckts.
23.6 Partistyrelsen får, efter ansökan, bevilja en utesluten medlem återinträde, dock tidigast ett år efter uteslutningen. Innan beslut fattas ska yttrande inhämtas från berörd lokalavdelning respektive partidistrikt.

§ 24 Stadgeändring
24.1 Dessa stadgar kan ändras av kongressen genom beslut
24.1.1 med tvåtredjedels majoritet av antalet avgivna röster, eller
24.1.2 med enkel majoritet vid två på varandra följande ordinarie kongresser.

§ 25 Upplösning
25.1 Partiet kan upplösas genom en 100 procent enig kongress eller med två tredjedelars majoritet på två kongresser med minst ett års mellanrum.
25.2 Vid beslut om upplösning fattas också beslut om hur riksorganisationens tillgångar och skulder ska disponeras.

 

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: