Klimatflyktingarna är redan här
2016 tvingades 19 miljoner människor fly på grund av naturkatastrofer. Och snart kommer klimatflyktingarna till Europa – enligt ett vanligt påstående från politiker och analytiker. Men de är redan här.
Det säger antropologen Amitav Ghosh som intervjuat migranter i Italien. Klimatförändringarna framstår som en grundorsak till mångas flykt.
2016 flydde 19 miljoner människor i världen på grund naturkatastrofer, enligt Global Report on Internal Displacement. Det är tio miljoner fler än de som flytt på grund av väpnade konflikter.
Ett av de särskilt utsatta länderna är Pakistan. Varje år mellan 2010 och 2014 drabbades landet av svåra översvämningar. I september 2014 var monsunregnen mer ihållande och kraftigare än någonsin i östra Pakistan.
Floderna steg över sina bräddar och vatten kastade sig över hela samhällen, förstörde eller skadade 130 000 hus och fördärvade över en miljon hektar åkermark. Översvämningarna drabbade 250 000 bönder, många av dem blev av med både sin matförsörjning och sin inkomstkälla. 2,3 miljoner människor tvingades fly och en del av dem återvände inte. De såg ingen framtid i sin hemby utan sökte sig vidare för att försöka överleva på andra håll.
Klimatflyktingar i Italien
Ett par år senare reste antropologen och författaren Amitav Ghosh till Italien för att intervjua migranter i flyktingläger och undersöka orsakerna till deras flykt. Han talade med bangladeshier vars åkermark hamnat under vatten så länge att de fick packa sina väskor, och med egyptier vars jord förstörts av uppsipprande saltvatten.
Han hade inte hört talas om översvämningen 2014, och blev därför förvånad när han också stötte på en hel del pakistanier. De berättade att allt började med monsunregnen 2014.
Några av pakistanierna sökte sig mot Europa ganska omgående medan andra först försökte överleva i någon av Pakistans städer innan de gav upp, eller innan de hade skrapat ihop pengar till resan mot Europa. Nu sitter de i flyktingläger i Italien.
Så – är de flyktingar?
Knappast, enligt nuvarande internationell rätt och synsätt. I stället kallas de ofta ekonomiska migranter, vilket för många i Europa betyder: personer som inte har här att göra.
”Befinner sig i lika stor nöd”
Men enligt Amitav Ghosh är de flyktingar, klimatflyktingar, och de är alltså här nu, i Europa.
– Människor som har förlorat sitt livsuppehälle på grund av naturen befinner sig säkerligen i lika stor nöd som människor som förlorat sitt livsuppehälle på grund av ett krig, säger han.
– Men idag är det som att endast människor som attackeras av andra människor förtjänar vår medkänsla. Jag menar att människor som påverkas av dessa stora klimatförändringsrelaterade katastrofer förtjänar vår medkänsla precis lika mycket.
Länder som Sverige bör hitta sätt att öppna upp för klimatflyktingar, menar Amitav Ghosh. Men samtidigt måste vi hjälpa till där nästan alla klimatflyktingar finns idag, i sina hemländer. Där, i Dhakas slumområden och i kåkstäderna runt Dehli, befinner sig också de allra mest utsatta, de som inte har resurser att söka sig till närliggande länder eller till Europa.
I Köpenhamn 2009 och igen i Parisavtalet 2015 kom världens länder överens om att stödja fattigare länder med 100 miljarder dollar om året från år 2020 så att de kan ställa om sin energiförsörjning och anpassa sig till klimatförändringarna.
Men endast en mindre del av pengarna ser ut att bli verklighet, enligt en rapport från Oxfam tidigare i år. Särskilt drabbade länder som Indien, Pakistan, Bangladesh, Kenya och Nigeria ser alltså inte ut att kunna klimatanpassa sina samhällen, än mindre stoppa klimatförändringarna.
– Till slut finner en del av de interna klimatflyktingarna att det är helt omöjligt att överleva i sitt hemland, och då kommer de också börja röra sig mot andra platser i världen, säger Amitav Ghosh.
Precis som de översvämningsdrabbade pakistanierna,
de som är här nu.
