Människan

Människan

Människan är en kreativ och empatisk varelse som vill och kan ta ansvar.
Den fantastiska mångfalden i människors synsätt och idéer utgör en rikedom som driver utvecklingen framåt.
Denna rikedom behöver frihet, demokrati och trygghet för att blomstra. Alla människor ska ha friheten att söka lycka, kunskap och förverkligande av den egna potentialen. Yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen är ovärderliga. Det goda samhället behöver byggas på en grund av mänskliga fri- och rättigheter. Våra gemensamma angelägenheter ska hanteras med öppenhet, respekt, fri debatt och demokratiska beslut.
Historien visar att människan och mänskliga samhällen har varit kapabla till både goda och grymma handlingar. Övergreppen har ofta uppkommit i politiska system som förminskat eller ställt människor mot varandra, gjort individer ofria och kvävt förmågan att tänka och handla självständigt.
Vi tror på en demokrati med aktiva och delaktiga medborgare. Vi vill ha ett samhälle där individen ges möjlighet att bidra efter förmåga till samhällets utveckling och där alla har lika rättigheter. Därför måste samhället också stå som garant för en trygg välfärd, där alla erbjuds nya chanser att växa och utvecklas genom livet. Det skapar förutsättningar för goda livsvillkor vilket bidrar till människors utveckling och välbefinnande. Samhället är till för alla och skapas av alla.

Frihet, integritet och demokrati
Den gröna rörelsen står för ett frihetligt perspektiv på politiken. Vi är övertygade om att yttrandefrihet, åsiktsfrihet och deltagande demokrati gör samhället bättre. Det är på ställen där människor och kulturer möts och blandas, där människor är fria att tänka och tycka efter eget huvud, och där tankar, visioner och olikheter respekteras som nya utvecklande idéer blomstrar.
Människors frihetsutövande begränsas dels av naturens ramar och dels av andra människors frihetsutövande. Alla människor har därför ansvar för att inte begränsa eller inskränka andras friheter.
Alla ska åtnjuta lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Alla former av diskriminering ska motverkas. Först när alla människor erkänns för vilka de är, får rätt att definiera sig själva och har tillgång till lika rättigheter kan vi uppnå välfärd för alla. Religion kan heller aldrig vara en ursäkt för att begränsa andras friheter och rättigheter. Alla ska ha rätt att utöva sin tro, eller att avstå från religionsutövning.
I en väl fungerande demokrati har människor möjlighet att uttrycka sina åsikter. Miljöpartiet är ett decentralistiskt parti. Beslut ska fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Att ha möjlighet att välja vilken pedagogik man vill ha i skolan eller att välja hur man vill bli omhändertagen som gammal är en del i att flytta beslut närmare människan. Vi vill stärka egenmakten och inflytandet över välfärden.
Demokrati betyder folkstyre. Alla bör få möjlighet att arbeta politiskt under någon del av livet. För att underlätta detta vill vi begränsa hur många gånger man kan ställa upp till omval till ett politiskt förtroendeuppdrag. Inom Miljöpartiet tillämpar vi en rotationsprincip. För att öka möjligheterna för dagens unga att engagera sig och påverka vårt framtida samhälle vill vi sänka rösträttsåldern till 16 år. Olika erfarenheter och bakgrunder är av största vikt för demokratin i alla sammanslutningar där beslut fattas och därför vill vi i alla sammanhang verka för jämställdhet och mångfald.
En deltagande demokrati kräver lättillgänglig information, en levande politisk debatt och möjlighet för medborgare att lyssna på sammanträden och lämna egna förslag till politiska församlingar. Människor med funktionsnedsättningar ska ha samma möjlighet att delta i samhället som andra. Om en viss andel medborgare efterfrågar det ska folkomröstningar hållas i viktiga frågor. I en demokrati ska ingen födas till ett offentligt ämbete. Vi har därför svårt att se monarkins plats i ett modernt demokratiskt samhälle och anser att den på sikt bör avskaffas.
Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten måste värnas och stärkas. Vi vill ha en lagstiftning som skyddar så kallade whistleblowers och som gäller över hela arbetsmarknaden. Medborgarna ska alltid kunna granska makten. Alla former av korruption måste motarbetas. Det gäller inte minst inom den politiska sfären. Vi vill ha en lag om att politiska partier och enskilda kandidater ska offentliggöra sina bidragsgivare.
Civil olydnad har varit en viktig del av kampen för demokrati. Med civil olydnad menas handlingar som i dag är förbjudna, men som uppmärksammar orättvisor och samhällsproblem enligt principerna om ickevåld, öppenhet, strävan efter dialog och beredskap att ta sitt straff. Även fortsättningsvis kan civil olydnad vara betydelsefullt i demokratin.
Vi vill värna människors rätt till integritet och privatliv. I dag är den rätten hotad av både statliga och kommersiella aktörer. Som individ ska det vara lätt att få reda på vilken information myndigheter eller företag har registrerat om ens person. Ingen otillbörlig registrering eller övervakning baserad på politiska åsikter eller demokratisk verksamhet får förekomma.
Demokratin måste försvaras med demokratiska medel. De ökade möjligheterna till övervakning kräver att politiken slår vakt om människors möjlighet att värna sin integritet. Demokratin måste försvaras med demokratiska medel. De ökade möjligheterna till övervakning kräver att politiken slår vakt om människors möjlighet att värna sin integritet. Vi motsätter oss alla lagar som innebär oproportionerliga ingrepp i
 

Barn
En trygg barndom med goda möjligheter till lek ska vara en rättighet för alla. Barn är aktiva medskapare av samhället och ska inte ses som passiva mottagare av det samhälle som vuxna skapar åt dem.
Samhället ska vara anpassat till olika familjekonstellationer. En familj bygger på kärlek, trygghet och respekt, inte på föreställningar om hur en familj ska vara.
Ekonomisk utsatthet är en riskfaktor för barns hälsa och för deras resultat i grundskolan. Barn i familjer i ekonomisk utsatthet har också sämre tillgång till fritidsaktiviteter. Det behövs en politik som ger ökade resurser till de sämst ställda familjerna för att ge alla barn trygghet och minska klyftorna i Sverige. Ekonomisk utsatthet ska inte gå i arv.
Vi vill särskilt satsa på stöd till barn i familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk ohälsa. Barnets rättstrygghet måste stärkas om det finns misstankar om våld eller sexuella övergrepp.
Satsning på verksamheter som är viktiga för barn och unga kan innebära stora mänskliga och långsiktiga vinster. Skolans förmåga att se och möta varje elev måste stärkas. Det behövs gott om platser där barn och unga kan mötas och utöva friluftsliv, idrott och kultur.
Barn ska vara med och utforma samhället. FN:s barnkonvention ska bli svensk lag och politiska beslut bör föregås av en barnkonsekvensanalys. Långsiktighet är inte bara ett synsätt inom miljöpolitiken utan även avgörande när det gäller samhällsplanering och ekonomisk politik. Att satsa på barnen är en investering i framtiden.

Äldre
Många lever ett aktivt liv mycket längre än vad tidigare generationer har haft möjlighet till. Fler och fler får uppleva sin hundraårsdag. Många äldre är friska allt längre vilket är en stor samhällsresurs. Äldres kunskaper och erfarenheter är ovärderliga på många områden, till exempel som fortsatt yrkesaktiva eller som mentorer till yngre. Inom frivilligsektorn och föreningslivet gör många äldre stora insatser. Alla äldre är dock inte friska och många behöver tilltagande hjälp. Därför är det viktigt med en trygg och god äldreomsorg som utgår från de äldres individuella behov.
Ett rikt liv kännetecknas av självbestämmande, socialt umgänge och möjlighet till deltagande. Även som äldre ska man ha möjlighet att uppleva samvaro, gemenskap och kunna delta i fysiska och kulturella aktiviteter.
Rätten till bostad är grundläggande i vårt land. För äldre blir det efterhand allt viktigare att ha en fungerande bostad och, när man så behöver, rätt till stöd och hjälp i hemmet. En fungerande hemtjänst kan ofta vara en förutsättning för att kunna bo kvar i sitt hem. Kommunerna behöver bli bättre på att planera så att den äldre när hen så önskar och behöver ska kunna erbjudas äldreboende, serviceboende eller annat lämpligt alternativ.
Alla ska kunna lita på kvaliteten och tryggheten i omsorgen, oavsett vem som utför den. Som anhörig är det ofta smärtsamt att se när en äldre närstående insjuknar. Då ska man kunna vara trygg med att det finns en god omsorg med hög kvalitet och tillräcklig och utbildad personal. De anhöriga ska känna sig sedda och deras önskemål tillmötesgås så långt som det är möjligt. Det ska finnas äldreomsorg med olika inriktningar. Önskemål om vårdpersonalens språkkunskaper ska tillgodoses. Frivilliga insatser i äldreomsorgen ska uppmuntras.
Äldreomsorgen står inför en stor utmaning med ett ökat antal äldre i befolkningen, samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland omsorgspersonalen. I framtiden kommer allt färre unga behöva försörja och vårda allt fler äldre. Vi vill möta den utmaningen. På samhällsekonomisk nivå är det viktigast att ge unga människor vägar in i arbetslivet. För äldreomsorgen handlar det om åtgärder för att bli en bra arbetsgivare.
Personaltätheten måste hålla tillräcklig nivå så att de som arbetar i äldreomsorgen slipper hamna inför omöjliga situationer som att ensamma behöva utföra lyft som egentligen kräver två personer. En satsning på ökad bemanning genererar nya jobb samtidigt som kvaliteten ökar. Maten som serveras inom äldreomsorgen ska vara näringsrik, miljövänlig och helst närodlad.

Skola
Genom skolan ska barn och ungdomar få viljan och redskapen att lära och utvecklas genom livet. I skolan ska varje barn lära sig att läsa, skriva och räkna, skapa och delta i samhällsdiskussionen, samarbeta och umgås med andra och påverka sin egen livssituation.
Skolan ska ge varje barn möjlighet att vara sig själv och växa till den hen vill vara. Det ska inte finnas lyckade och misslyckade elever, inte heller bra och dåliga skolor – alla har rätt att lyckas och utvecklas i skolan.
Elever måste sättas i centrum som de tänkande och kreativa individer de är. En fungerande skoldemokrati är en viktig del av en bra skola. Eleven ska vara medveten om sina rättigheter och skyldigheter samt få förutsättningar och möjlighet att kritiskt granska och påverka både samhället och sin egen skolsituation.
Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för en skola där vi kan lita till elevens nyfikenhet och lärarens kompetens. Politikens uppgift är inte att detaljstyra och kontrollera pedagogen i dennes arbete. Förändringsarbete i skolan måste förankras i samspel med skolan, eleverna och alla som arbetar där.
Lärarna ska ge eleverna det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. För att mötet mellan lärare och elev ska fungera behöver skolan tillräckligt med resurser. Undervisningen ska utformas utifrån varje elevs unika behov, oavsett om det innebär att ge extra utmaningar eller extra stöd, och med möjlighet till individuellt anpassad studieteknik. Läraren ska ha rätt att ordinera extra stöd till den elev som behöver det.
Alla yrkesgrupper i skolan är viktiga. Skolans uppgift är inte bara att ge eleverna en god utbildning och en god elevhälsa, utan också att ge eleverna verktyg för att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Skolbiblioteken och IT är centrala resurser för skolans pedagogiska arbete. Fritidshemmen kan skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande i de tidiga skolåren. En fungerande fritidshemsverksamhet möjliggör för eleverna att få erfarenheter av att hantera sociala situationer, träna språket och att respektera andra.
Skolan ska vara tillgänglig för alla och därför ska hinder undanröjas så att alla kan delta på sina villkor. Barn med psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning, och andra barn som behöver anpassningar och stöd, ska kunna få detta för att nå sin fulla potential. Skolan ska skapa förutsättningar för psykisk hälsa och välmående. Rätt stöd som sätts in i tid är både mänskligt och samhällsekonomiskt mer effektivt än stöd som kommer senare i livet.
Ledarskapet i skolan, från skolledare till enskild lärare, är viktigt för att långsiktigt säkra kvalitet i undervisning och utbildning. Lärare ska vara professionella och kunniga och ha den utbildning som krävs för uppgiften. Olika elever lär sig på olika sätt och undervisningen ska ta hänsyn till det. En bra skola har tydlig koppling till forskning och tar kontinuerligt in nya forskningsrön.
Skolan ska präglas av förtroendefulla relationer och varje elev ska ges inflytande över sin studieväg och skolmiljö. Skolan ska vara en plats där elevernas naturliga lust att lära utvecklas. Skolan ska knyta an till elevernas utveckling och ge återkoppling på deras arbetsinsatser och utveckling, något som kan ske på olika sätt. Vi oroas av det ensidiga fokuset på betyg och kontroller i skolpolitiken, och motsätter oss betyg i än tidigare åldrar. Betyg ska användas när det finns skäl för det, till exempel som ett av flera urvalsinstrument för fortsatta studier, och kan aldrig vara den enda formen av återkoppling.
I dag finns ofta erfarenheter från hela världen i klassrummet, och det är en av skolans tillgångar. Andra modersmål än svenska ska ses som fördelar och som resurser för den enskilda elevens lärande. Ämnesundervisning på modersmålet ger alla elever en chans att utveckla de kunskaper och förmågor som läroplanen uttrycker. Undervisningen i skolan ska ha en global utgångspunkt och ta hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kompetenser.
Estetisk och skapande verksamhet är liksom motion och rörelse viktigt för att hela människan ska utvecklas. Etiska diskussioner och övning i kritiskt tänkande är viktiga inslag i undervisningen för att förbereda varje elev för att delta i samhällsutvecklingen. Skolan ska vara en reklamfri plats. Alla elever inom grund- och gymnasieskolan ska serveras god, näringsriktig, miljövänlig och helst närodlad skolmat. Det gäller även de som har en kosthållning baserad på etiska, religiösa eller medicinska skäl. Skolmaten ska vara avgiftsfri.
Skolan ska arbeta aktivt för jämställdhet och lika rättigheter. Alla elever ska få det stöd och den uppmärksamhet de individuellt behöver oavsett könstillhörighet. Alla elever ska ha tillgång till sex- och samlevnadsundervisning med ett tydligt normkritiskt perspektiv. Stereotypa könsroller, mobbning och diskriminering av elever och skolpersonal ska aktivt motarbetas. Homo-, bi- och transfobi och sexism ska inte tolereras i skolan eller någon annanstans. Diskussionen kring alla människors lika värde ska vara en naturlig del av undervisningen redan från skolstarten.
Miljöpartiet bejakar pedagogisk mångfald i skolan, vare sig skolans huvudman är offentlig eller privat. Mångfalden ger elever och föräldrar möjlighet att välja en utbildning vars pedagogiska inriktning passar eleven. Alla skolor, oavsett huvudman, ska vara föremål för fungerande kontroll genom en stark offentlig inspektion.
Såväl förskolan som andra barnomsorgsformer ska hålla hög kvalitet för alla barn. Det ska finnas tillgång till barnomsorg i hela landet anpassad efter föräldrars olika arbetstider. Ett starkt pedagogiskt arbete i förskolan ger barn en bra start och goda möjligheter i skolan. Vi vill därför att det ska finnas god tillgång till väl utbildade pedagoger i förskolan. Alla förskolor bör tillämpa en genusmedveten pedagogik så att barnen får möjlighet att vara sig själva och inte tvingas in i samhällets snäva könsmallar. Alla barn ska ha lika möjligheter att utvecklas och leva sina liv utan att hämmas av rådande könsroller. Vi vill väsentligt sänka storleken på barngrupperna och öka vuxentätheten inom barnomsorgen.
Vi tror på folkbildningen och det livslånga lärandet. När alla får möjlighet att bidra och möjlighet att välja sin väg i livet, kan ett starkt samhälle byggas. Därför ska alla få chansen att få slutbetyg från gymnasiet, även som vuxna. En mångfald av olika organisationsformer och pedagogiska inriktningar i skolan är bra. Komvux, folkhögskolor och andra frivilliga utbildningsformer, som de studieförbunden erbjuder, är viktiga och ger möjlighet till ett livslångt lärande.
 

Högre utbildning och forskning
Sverige ska vara ett land där alla har möjlighet till livslångt lärande. Vår ställning som kunskapsnation bygger på en väl utbildad befolkning och på forskning av hög kvalitet. Bildning är viktigt både för människan och för samhället.
Vi värnar om en hög kvalitet i den högre utbildningen. Bland annat genom en undervisningsgaranti för antalet lärarledda timmar. Yrkeshögskolan ska ge möjlighet till kvalificerade utbildningar inom områden där behovet av arbetskraft är stort. Systemet för medelsfördelning till universitet och högskolor ska förändras och utformas så att det säkrar en hög kvalitet i både utbildning och forskning för såväl små som stora lärosäten.
Lärosätenas självständighet och oberoende ska utvecklas i samspel med en stor offentlig insyn. Den akademiska friheten ska värnas och jämställdheten måste förbättras. Lärare och forskare ska ha goda och trygga arbetsvillkor, och studenters och doktoranders inflytande och rättssäkerhet ska säkras.
Kunskap bidrar till förståelse för omvärlden oavsett om den är av kommersiellt intresse eller inte. Humaniora, konst och tvärvetenskapliga ämnen stärker och utvecklas i samklang med utbildningar i teknik, natur- och samhällsvetenskap. Grundforskning och forskningsfinansiering som inte är öronmärkt är nödvändiga förutsättningar för framtida kommersiella genombrott och en framgångsrik spetsforskning.
Forskningen ska vara fri, men det är rimligt att en del av de pengar som samhället satsar kan vara föremål för politiska prioriteringar och strategiska satsningar. Detta får dock inte gå ut över grundforskningen eller universitetens och högskolornas frihet att själva utforma sin verksamhet. Arbetet med ökad jämställdhet, satsningen på förnybar energi och klimatforskning, och den breddade rekryteringen till forskarutbildningen är resultatet av medvetna politiska satsningar.
Vi anser att högskolans folkbildande verksamhet och kontakt med samhället, den så kallade tredje uppgiften, är viktig och ska stärkas. Forskning i samverkan med det samhälle som omger akademin, företag såväl som offentlig sektor, är viktig för kvaliteten på forskningen och underlättar tillgängliggörandet av forskningsresultaten. Högskolan ska ha en öppen och pådrivande roll i samhället och främja demokratin samt tillgängliggöra forskningens resultat. Banden mellan arbetslivet och högskolorna ska vara starka. Arbetslivserfarenhet och andra språk ska ses som en merit vid antagning till högskolan.
Vi eftersträvar en bred rekrytering till högre utbildning. Sverige som kunskapsnation har mycket att vinna på om de grupper som i dag är underrepresenterade får bättre möjligheter att studera. Tillgången på högre utbildning ska vara god i hela landet. Regelverken ska utformas så att de underlättar för studenter att fullfölja sina studier. Bland annat ska studiemedlen vara tillräckligt höga, det ska finnas rimligt stöd till studenter med barn och fungerande skyddsnät vid sjukdom. En grundläggande princip är att all högre utbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter.
Lärarnas pedagogiska roll ska värderas högt och deras pedagogiska kompetens ständigt utvecklas. Studenter ska alltid ges möjlighet att löpande utvärdera sin utbildning. Lärare inom såväl högre utbildning som inom grund- och gymnasieskolan ska ges goda förutsättningar till forskning inom ramen för sin tjänst.
 

Kultur
Kultur handlar om både bildning och livskvalitet. Ett dynamiskt kulturliv med många olika aktörer bidrar till en vital demokrati. Miljöpartiet de grönas kulturpolitik bygger på att alla ska kunna utöva och ta del av kultur på jämlika villkor. Kulturen ska vara tillgänglig för alla. Kulturpolitiken ska öppna upp generösa utrymmen för kreativitet och skapande.
All kultur är en social konstruktion och handlar om hur vi som sociala varelser ser på omvärlden och samspelar med den. Vi gröna ser på kultur som en evig process som förändras i takt med allt som sker i världen. En kultur kan aldrig vara bunden till en plats utan är ett resultat av många olika faktorer som påverkar vår identitet. Vi gröna menar att synen på kultur aldrig får leda till att vi reducerar individen till att främst ses som en del av ett kollektiv. De individuella variationerna är en fundamental del av den gröna kultursynen.
I det som vi i dag kallar Sverige har det alltid rymts många olika kulturer, och det gör det också än i dag. Det är en av våra styrkor. I en och samma individ finns alltid spår av flera kulturella referenser. När makthavare i Sverige eller i andra länder har strävat efter kulturell enhetlighet så har det lett till motsättningar och övergrepp. Det finns politiska rörelser i Europa som dömer ut idén om mångkultur som misslyckad. Men det är genomdrivandet av monokulturen som gång på gång när den har provats i historien har misslyckats. Det har lett till katastrofala följder. Vi bejakar att olika idéer och kulturer kan samexistera och influera varandra i ett och samma samhälle. Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur. Därför är stöd till olika sorters kulturyttringar viktigt.
Kultur- och musikskolor samt skolor och studieförbund i landets kommuner är viktiga för att barn och ungdomar ska få stifta bekantskap med olika kulturuttryck samtidigt som de utvecklar den egna kreativiteten. Alla barn ska ha möjlighet att utöva kultur inom någon form av kulturskola oavsett familjens ekonomiska förutsättningar.
Ett rikt kulturliv består av såväl klassiska institutioner som kulturutövande av fria grupper och individer. De statliga kulturinstitutionerna ska ha ett tydligt uppdrag att tillgängliggöra sin verksamhet i hela landet. Digital teknik ska användas på bästa sätt för att sprida kultur.
Miljöpartiet de gröna vill se en upphovsrättslagstiftning, anpassad till dagens samhälle, som främjar kulturskapande i både klassiska och nya former. Upphovsrätten ska gynna ett aktivt och deltagande skapande och public services produktioner ska i möjligaste mån uppmuntra till fri användning. Kopiering och fildelning för privat bruk ska inte vara straffbart, samtidigt som upphovsmän ska ha rätt till en rimlig ersättning.
Välförsedda och offentligt finansierade bibliotek ska garantera allmänhetens tillgång till ett brett kulturutbud. I ett kunskapssamhälle där det inte längre bara handlar om att finna utan också om att sålla information ökar behovet av att ha möjlighet att möta en utbildad bibliotekarie. Lån av böcker och andra medier ska vara avgiftsfria. Bibliotekens förekomst och kvalitet ska garanteras i lag.
Kulturarvet är vårt gemensamma arv. Kulturhistorisk
värdefulla byggnader, minnesmärken och andra miljöer, såväl i städerna som på landsbygden, bör bevaras och vårdas för framtiden. Betydelsefulla regionala och lokala museer bör stödjas av samhället.
Ett demokratiskt samhälle kräver saklig information, aktiv samhällsgranskning och grävande journalistik. Vi värnar presstödet och vill att det omformas så att det stärker mindre aktörer. För att garantera en mångfald av åsikter och yttrandefrihet i samhället behöver vi ett oberoende och starkt public service samt lagar som motverkar för stora ägarkoncentrationer.
Konsumenter ska ha möjligheter att göra fria och upplysta val. Vi vill begränsa reklamens utbredning, särskilt bland barn och unga. Sexistisk reklam och reklam riktad mot barn under tolv år ska vara förbjudet, liksom reklam för spel och alkohol.
Fysisk rörelse är viktig för folkhälsan och välbefinnandet. Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. Genom resurser till ungdoms- och breddidrotten, inklusive idrott för människor med funktionsnedsättning, korpidrott och motions-idrott, investerar vi i såväl livskvalitet som folkhälsa. Det ska också finnas gott om möjligheter till spontanidrott. De pengar som kommer idrotten och andra kultur- och fritidsaktiviteter till del måste fördelas jämnt mellan könen.
 

Lika rättigheter
För att alla människor ska kunna förverkliga sina drömmar om en hög livskvalitet måste alla ha samma möjligheter. Varje individ ska kunna skaffa sig det liv, den utbildning och det arbete hen önskar utan att samhällsstrukturer hindrar. Socioekonomisk bakgrund, könstillhörighet och könsuttryck, sexuell läggning, härkomst, funktionsnedsättning eller ålder ska aldrig vara hinder för att människor ska kunna utvecklas. Därför måste arbetet för lika rättigheter och mot diskriminering integreras på alla områden i samhället. Ingen ska utsättas för hatbrott eller hatpropaganda.
Oavsett föräldrarnas ekonomiska och sociala förutsättningar ska alla barn ges likvärdiga möjligheter att utvecklas. Det betyder god barnomsorg och skola tillgängliga för alla, samt en skatte- och socialpolitik som tillförsäkrar alla barn en god uppväxtmiljö. Vi vill förbättra villkoren för barn som i dag lever i fattigdom genom att ge deras vårdnadshavare bättre möjligheter att försörja sin familj.
Miljöpartiet de gröna är ett feministiskt parti och det har vi varit sedan vi bildades. Vår feministiska politik har utvecklats från att se kvinnor och män som två fasta kategorier som kompletterar varandra till att i dag se komplexiteten i de samhällsstrukturer som låser in människor i begränsande, socialt konstruerade könsnormer.
Vi ser att maktordningar som etnicitet, sexuell läggning, klass, och ålder samverkar med den samhällsgenomgående könsmaktsordningen. Detta vill vi ändra på. Indelningen i antingen kvinna eller man begränsar människor som inte entydigt kan eller vill identifiera sig som antingen eller. Ett tredje juridiskt kön skulle kunna vara ett sätt för transpersoner att slippa behöva pressas in i en tvåkönsmodell.
Snäva könsnormer och brist på jämställdhet begränsar människors fria livsval. Det kan handla om kvinnor som trots goda meriter har svårare att göra karriär inom universitet och näringsliv eller män som av omgivningens förväntningar pressas till oönskade karriärvägar. Vi anser att alla människor ska kunna välja den väg i livet som passar dem utan att begränsas av gamla idéer om vad kvinnor och män bör eller kan göra. Osakliga löneskillnader ska inte förekomma och yrkens status och lönebild ska inte vara beroende av könsmönster.
Vi ser att begränsande könsroller, osakliga löneskillnader och stereotypa föräldranormer hänger samman. En tredelad föräldraförsäkring, där en tredjedel av dagarna öronmärks för respektive vårdnadshavare och resten kan fördelas fritt, är ett sätt att bryta med gamla mönster och stötta män i att ta ett mer aktivt föräldraskap. När mäns uttag av föräldraledigheten ökar stärks dessutom kvinnors position på arbetsmarknaden. Den del av föräldraförsäkringen som i en tredelad modell kan fördelas fritt ska även vara möjlig att överlåta till en tredje part som är del av barnets familj.
Våld i nära relationer ska behandlas på ett snabbt, samordnat och konsekvent sätt i ett samarbete mellan myndighet och organisationer. Vi vill ha fler mansmottagningar och kvinnojourer och bättre förutsättningar för dessa. Vi vill också se stöd och skydd för barn och vuxna som utsatts för psykiskt och fysiskt våld samt professionell behandling av våldsutövarna. Samhällets institutioner ska ha beredskap och verktyg för att motverka patriarkalt våld och våldshandlingar som utförs under påverkan av hedersföreställningar.
All diskriminering ska motverkas. Hela samhället – myndigheter, arbetsgivare, fackföreningar och frivilligsfären genom till exempel antidiskrimineringsbyråer – ska involveras i arbetet mot diskriminering. Det krävs också en stark lagstiftning och en stark diskrimineringsombudsman. Om samhället ska bli öppnare behövs ett effektivare arbete mot alla former av diskriminering.
Människor diskrimineras på grund av sin etnicitet, sitt namn eller sin brytning. Det vill vi motverka. Strukturell diskriminering och rasism ska upphöra.
Alla som behöver ska erbjudas en högkvalitativ svenskundervisning. Utländsk utbildning ska snabbt kunna valideras och vid behov kompletteras.
Alla människor, oavsett funktionsnedsättning eller förmågor, ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Alla individer är olika, och samhället ska inte bara vara anpassat för de som utgör normen. Det är otillgängligheten i samhället som utgör det verkliga hindret för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera och verka fritt. Bristande tillgänglighet är i sig en typ av diskriminering och måste därför bli en ny diskrimineringsgrund.
Sverige har fem nationella minoriteter: samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar. Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget språk, måste respekteras och stärkas. Samerna utgör ett urfolk som i enlighet med flera internationella konventioner har särskilda rättigheter som Sverige måste garantera. Sverige bör snarast ratificera FN:s konvention om urfolks rättigheter, ILO 169. Sverige ska arbeta för mänskliga rättigheter nationellt och internationellt integriteten. Brotts- och terrorbekämpning är viktigt men ska inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter.
 

Rättssäkerhet och trygghet
En av förutsättningarna för en väl fungerande demokrati är att människor kan känna sig trygga och säkra. Det är viktigt att man kan lita på den offentliga makten. Detta kräver transparens och öppenhet såväl som ett effektivt och välfungerande rättsväsen som har allmänhetens förtroende. Det ska finnas god medborgerlig insyn i all rättskipande och rättsvårdande verksamhet och det är viktigt att en mångfald av bakgrunder och perspektiv finns representerade inom både polis, åklagarväsen och domstolar. Vi vill värna det medborgerliga deltagandet i rättsprocessen, och vill därför utveckla nämndemannasystemet genom att låta fler än de politiska partierna nominera nämndemän.
Polisen ska ges förutsättningar att arbeta såväl hjälpande och stödjande som ordningshållande, brottsutredande och brottsförebyggande. Rättssäkerheten ska tryggas samtidigt som de rättsvårdande myndigheterna ska ges de verktyg som krävs för att bekämpa kriminaliteten och öka tryggheten i samhället. Rättspolitiken ska sätta brottsoffret och dennes utsatthet i centrum. Den grova organiserade brottsligheten utgör ett hot mot demokratin och människors frihet.
Det brottsförebyggande arbetet är grunden för ett tryggt samhälle med låg kriminalitet. Det viktigaste brottsförebyggande arbetet sker genom att minska marginaliseringen och utsattheten i samhället. Barn i behov av särskilt stöd ska uppmärksammas och ges adekvat hjälp av bland annat skola, socialtjänst och sjukvård så tidigt som möjligt. Samverkan mellan olika aktörer som kommer i kontakt med barn och unga i riskzonen, och som kan bidra till att relevanta åtgärder sätts in, bör stärkas. Hinder för denna samverkan bör arbetas bort.
Brottspåföljder har både ett brottsförebyggande och ett rehabiliterande syfte. Kriminalvård ska vara human och ha som mål att den som dömts inte ska återfalla i kriminalitet.
Alkohol och andra droger orsakar samhället enorma kostnader och drabbade individer stort lidande. Polisens arbete ska därför fokusera på att motverka försäljning och langning av narkotika. Den enskildas missbruk är en sjukdom och vi vill se ett ändrat fokus från straff till vård. Personer som lider av missbruksproblematik ska erbjudas bästa möjliga hjälp och stöd, att komma ur sitt beroende och att få ett värdigt liv genom sådant som sprututbytesprogram och medicinering. Målet är ett narkotikafritt samhälle.