Syftet med ekonomin ska vara att möjliggöra goda och fria liv inom planetens gränser. Om mänskligheten ska klara vår tids utmaningar i form av klimatkrisen, överskridandet av planetära gränser och växande ekonomiska klyftor behövs det en ny ekonomisk politik.
Den måste utgå ifrån allt det goda vi kan skapa i jämlika samhällen som verkar inom naturens ramar. Vi måste bort från den kortsiktiga slit-och-släng-ekonomi som förstör vår atmosfär och natur och genererar stora mängder avfall. I ett hållbart samhälle bränner vi varken ut människor eller planeten.
Ekonomin är inte ett mål i sig – den är ett verktyg för att skapa frihet, jämlikhet och hållbarhet för både dagens och morgondagens generationer.
16.1 En ekonomi för livskvalitet och hållbarhet
Vi måste ställa om till en ekonomi som tar långsiktig hänsyn till miljön och människors välbefinnande. Den ekonomiska politiken ska forma marknadens förutsättningar så att ekonomin verkar inom planetens gränser. Ständig ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelse är inte möjlig på en planet med begränsade resurser.
Ekonomi är läran om att hushålla med begränsade resurser. Ekonomin är direkt beroende av stabila ekosystem, klimat och miljö. Trots det präglas ekonomin av kortsiktiga intressen. I dagens ekonomiska system exploateras planeten genom att kortsiktiga vinstintressen tillåts gå före ekologisk hållbarhet och klimatet. Denna utveckling bidrar till en alltmer ohållbar situation och tilltagande miljöförstöring.
Sverige har gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till att bli alltmer ojämlikt. Miljöpartiet vill se ett samhälle med mindre ekonomiska klyftor och en ekonomisk utveckling som gynnar alla – framförallt de som lever med en låg ekonomisk standard. De växande inkomstklyftorna drivs av att både arbetsinkomsterna och kapitalinkomsterna är väldigt ojämnt fördelade. Vårt skattesystem ska verka för att utjämna de ekonomiska klyftorna och säkra en långsiktigt hållbar finansiering av
välfärden.
Målet med den ekonomiska utvecklingen är att göra våra och kommande generationers liv bättre. Det traditionella måttet på ekonomisk tillväxt, bruttonationalprodukten (BNP), är ett otillräckligt mått på den ekonomiska utvecklingen. BNP mäter värdet på alla varor och tjänster som produceras – men inte huruvida de produceras hållbart, hur de fördelas eller hur de påverkar människors livskvalitet.
Ekonomisk tillväxt är i sig inte ett mål – det viktiga är vad som växer och hur vårt välstånd fördelas. En ständig jakt på ekonomisk tillväxt utan hänsyn till vad den består av leder till långsiktiga miljömässiga problem och att människor slits ut. För att få en rättvis bild av den ekonomiska utvecklingen behöver man ta hänsyn till flera olika faktorer. För att förstå samhällsutvecklingen som helhet är det särskilt viktigt att belysa hur utsläppsnivåer, människors hälsa och resursfördelning förändras över tid. Därför behövs andra mått för att mäta välfärd. Världsbanken, OECD, EU och FN är några av de aktörer som har utvecklat välfärdsmått som sätter mänsklig utveckling och hållbarhet i
första rummet. Sådana mått ska ges en framträdande roll när ekonomisk politik utformas och utvärderas.
16.2 En cirkulär ekonomi
Långsiktigt välstånd kan bara skapas i en ekonomi som bygger på en hållbar produktion och konsumtion av varor, tjänster och upplevelser. Vi bor på en planet med begränsade resurser och vi måste hushålla med dessa resurser inom ett slutet kretslopp.
I Sverige förbrukar vi idag resurser som om vi hade mer än fyra jordklot. Kläder och produkter som designas för att inte hålla eller som inte går att reparera, utgör tydliga exempel på problemet med en ekonomisk modell som bygger på kortsiktig konsumtion och ohållbar tillväxt. Överutnyttjandet av naturresurser förvärrar klimatkrisen, artutrotningen och utsläppen av föroreningar. Vi måste bort från denna ekonomiska modell som ständigt kräver mer naturresurser. Den linjära ekonomin där vi utvinner nya naturresurser för att i slutändan kassera dem måste ersättas av en ekonomi där resurser återanvänds, återbrukas och återvinns. I den cirkulära ekonomin ses istället alla flöden i
ekonomin som resurser.
Att dela, hyra, reparera, återbruka och återvinna måste bli både enklare och mer lönsamt. Det är en politisk uppgift att med ekonomiska styrmedel och tydliga regler driva på omställningen till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Genom att ersätta dagens slit-och-släng-konsumtion med smartare resursanvändning kan vi minska både miljöbelastning och klimatutsläpp.
Delningsekonomin där man delar på varor och tjänster spelar en viktig roll i en resurseffektiv ekonomi. Många varor och tjänster står oanvända en stor del av tiden. Genom att dela på dem kan man minska både kostnader och miljöavtryck.
16.3 Näringsliv och företagande i framkant
Sveriges näringsliv bygger till stor del sin framgång på kunskap, kompetens och kreativitet i kombination med välfungerande trygghetssystem och en väl utbyggd infrastruktur. Den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka fackförbund, där arbetsmarknadens parter tar ett stort ansvar, är en tillgång för Sverige. Det har gjort att vi kunnat rusta människor för ett näringsliv som är i ständig förändring och investerar i kompetensutveckling. Inom många områden ligger Sverige i forskningsfronten och flera svenska företag är världsledande. Framgångsrika företag är en viktig del av det svenska välfärdsbygget och i en rättvis grön omställning.
Miljöpartiet vill stärka möjligheterna för människor med goda idéer att starta och driva företag. Nya företag är avgörande för jobbskapande och innovation. De flesta nya jobb i Sverige skapas i små och medelstora företag, särskilt inom tjänstesektorn. Därför ska det vara enkelt att starta företag, växa och anställa sina första medarbetare. Miljöpartiet vill se en levande mångfald av företagsformer. Förutom aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskilda firmor och enkla bolag behöver även kooperativ, idéburna organisationer, ekonomiska föreningar, personalägda företag och andra demokratiska ägarmodeller ges bättre förutsättningar att bildas och växa. Ett brett och dynamiskt
näringsliv skapar fler arbetstillfällen, stärker innovationskraften och bidrar till ett mer
hållbart och inkluderande samhälle.
Fritt företagande ger människor möjligheten att kanalisera sina idéer och sitt engagemang samtidigt som man skapar värde för samhället. Tillsammans med spelregler som säkerställer en hållbar utveckling är företagande och entreprenörskap avgörande för att utveckla samhället. Staten ska ge möjligheter och förutsättningar, men uppfinningsrikedomen och de konkreta lösningarna på många samhällsproblem kommer i hög utsträckning från näringslivet, civilsamhället och entreprenörskap.
16.4 En rättvis omställning kräver stora investeringar
Klimatomställningen kräver stora investeringar. När vi fasar ut fossila bränslen måste vi också bygga ut de klimatsmarta alternativen. I Sverige har vi alltför länge investerat för lite i vår infrastruktur. Det har bland annat lett till tåg som inte går i tid och flaskhalsar i elnätet. Inte minst i de kommuner som växer som en följd av den gröna nyindustrialiseringen finns det stora investeringsbehov. Kommuner kan inte bära hela det ekonomiska ansvaret för en sådan omställning – staten måste bidra.
Sverige behöver dra nytta av sina starka statsfinanser och starka utgångsläge i den gröna omställningen. Stora investeringar i omställningen som gynnar framtida generationer ska kunna lånefinansieras. En rättvis grön omställning innebär en enorm möjlighet för Sverige att lägga grunden för vårt framtida välstånd – men då krävs det att vi vågar utnyttja vårt starka utgångsläge.
En ekonomisk politik som främjar gröna investeringar mobiliserar entreprenörer och privata investerare att finansiera i hållbara affärsprojekt. Kapitalflödena ska kanaliseras i grön riktning.
En trovärdig klimatpolitik som sätter ett pris på fossila utsläpp gynnar de hållbara alternativen som kommer att vara motorn i framtidens ekonomi.
16.5 Staten ska främja stabila och rättvisa marknader
Den ekonomiska politiken ska driva på den hållbara omställningen och bidra till ökad jämlikhet samt rättvisa mellan generationer. Den ska också främja låg arbetslöshet, hålla inflationen under kontroll och motverka kraftiga konjunktursvängningar för att skapa stabilitet och trygghet i ekonomin. Den ekonomiska politiken ska även stimulera innovation och företagande, stärka utbildning och kompetensutveckling, bygga robust infrastruktur och skapa goda villkor för både små och stora företag. Den ska också säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser, trygga välfärden och bidra till regional utveckling så att hela Sverige kan växa och må bra. Genom att kombinera social rättvisa,
ekonomisk stabilitet och ekologisk hållbarhet kommer den gröna ekonomiska politiken
att lägga grunden för ett dynamiskt och motståndskraftigt samhälle.
Staten ska säkerställa att det finns regelverk och institutioner som ser till att marknader
kan fungera väl. I en oreglerad marknadsekonomi tenderar det att uppstå situationer som präglas av privata monopol och bristande konkurrens. Det går ut över vanliga hushåll och hämmar innovation. Staten har ett ansvar att motverka en sådan utveckling.
Ett av syftena med vår gemensamt finansierade välfärd är att bidra till ökad jämlikhet. Politiken behöver därför ha större rådighet över hur våra gemensamma resurser fördelas. Det finansiella systemet ska vara en drivkraft för samhällsutveckling – inte en källa till instabilitet. Vi behöver banker och finansiella aktörer som tar ansvar för långsiktighet och stabilitet. Genom tydlig reglering, rättvisa skatter och en ansvarsfull fördelningspolitik ska finanssektorn bidra till trygghet, långsiktigt hållbara investeringar och finansieringen av vår gemensamma välfärd. Offentliga medel och pensionsfonder ska inte placeras i verksamheter som bidrar till miljöförstöring, krig eller kränkningar av mänskliga
rättigheter. Marknaden är till för människan – inte tvärtom. Genom att styra kapital mot hållbara och samhällsnyttiga investeringar kan vi bygga en ekonomi som både är stabil och bidrar till en rättvis och grön omställning.
Offentlig sektor är även en stor inköpare av varor och tjänster. Vid offentlig upphandling ska det ställas tydligare hållbarhetskrav. På så vis kan vi använda våra gemensamma resurser för att stimulera innovation, klimatomställning och ett mer rättvist samhälle.
Ekonomin är inte ett mål i sig – den är ett verktyg för att skapa frihet, jämlikhet och hållbarhet för både dagens och morgondagens generationer.