Det gröna samhällsbygget utgår från visionen om ett solidariskt samhälle inom planetens gränser. I ett rikt välfärdsland som Sverige har vi goda förutsättningar att bygga ett mer rättvist och jämlikt samhälle för alla. Utgångspunkten är vår solidaritet med människor, djur, natur, det ekologiska systemet och kommande generationer. Ett samhälle som ger upp om att vara bra för alla kommer snart inte att vara bra för någon.
Ska vi klara av att ta oss an de stora utmaningar vi står inför måste vi känna styrkan i den gemenskap som ett grönt, solidariskt samhällsbygge innebär. Ett jämlikt samhälle håller ihop och präglas av tillit och gemenskap.
10.1 De ekonomiska klyftorna ska minska
Att alla har jämlika livsvillkor och möjligheter är en viktig grund för ett demokratiskt samhälle. För att finansiera vår gemensamma välfärd, den gröna omställningen och jämna ut de ekonomiska klyftorna i samhället – krävs en solidarisk och rättvis ekonomisk politik.
I dagens globaliserade ekonomi har kapital blivit allt mer rörligt över nationsgränserna. Storföretag och förmögna personer kan med hjälp av skatteplanering ofta undvika att betala skatt. Vissa länder konkurrerar dessutom med låga bolagsskatter. För att hantera denna utmaning krävs gemensamma åtaganden och att det globala samarbetet stärks, i Sverige, EU och i resten av världen.
Ägandet är mycket ojämlikt fördelat i samhället, och under de senaste decennierna har denna ojämlikhet ökat. Sverige är ett av de länder där klyftorna vuxit mest – antalet miljardärer har ökat samtidigt som allt fler har svårt att få pengarna att räcka till det mest grundläggande. Kapital har beskattats lägre än arbetsinkomster, vilket gynnar dem som redan har stora tillgångar. Skillnaderna är särskilt stora mellan kvinnor och män.
De växande ekonomiska klyftorna begränsar jämlika livsvillkor och möjligheter, samtidigt som de förstärker andra orättvisor. Ett ojämlikt samhälle försvårar också en rättvis klimatomställning. Därför vill Miljöpartiet införa en progressiv kapital- och inkomstbeskattning som låter de rikaste bidra mer till det gemensamma, samtidigt som de som lever med små marginaler får bättre möjligheter till ett gott liv. Principen att alla ska bidra efter förmåga är grundläggande och måste gälla kapital – både i Sverige och globalt.
Skattesystemet ska motverka ett klassamhälle genom att utjämna de ekonomiska klyftorna, samtidigt som det säkrar en långsiktig finansiering av välfärden. En stark välfärd och robusta trygghetssystem bidrar till att minska klyftorna i samhället och ökar tryggheten för alla oavsett var du bor i landet.
10.2 Integrationen ska främjas
Samhörighet och tillit är en grundbult i ett jämlikt samhälle. Den tilliten urholkas när hög arbetslöshet, otrygghet och låga inkomster koncentreras till vissa bostadsområden. Segregationen i vårt samhälle förstärker ojämlikheten och minskar människors möjligheter att påverka sina liv. Segregationen drabbar hela samhället när människor inte möts, förståelsen för varandras livsvillkor minskar och otrygghet, kriminalitet och rädsla ökar. Vi anser att det är oacceptabelt att ens bostadsort ska ha så stor betydelse för livschanser.
Samhället och dess institutioner ska vara närvarande i alla områden. De områden som beskrivs som utsatta är ofta politiskt nedprioriterade. Segregationen är resultatet av politiska felprioriteringar och kan brytas med politik för rättvisa. Att bryta segregation och ojämlikhet handlar också om att alla ska få möjlighet att känna sig delaktiga i samhällsgemenskapen.
En viktig åtgärd för att motverka segregation och utanförskap är att unga ges förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden. För att alla ska få lika möjligheter till det behöver vi motverka rasism och diskriminering. Våra trygghetssystem för dem som av olika anledningar inte kan arbeta måste också konstrueras så att inga barn behöver växa upp i fattigdom. För att bryta segregationen behöver samhället vara närvarande i hela landet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka, och en bristande förståelse för marknadskrafterna har gjort att allt mer samhällsservice försvunnit, framförallt när staten släppt tidigare monopol på viktiga samhällsfunktioner. En ökad marknadsanpassning har också bidragit till att tillgången till vård skiljer sig mellan regioner och marknadsskolan har bidragit till att förvärra segregationen. Vi vill att alla delar av landet ska leva, och att samhället ska säkerställa att samhällsservice ska finnas i alla områden.
Den ekonomiska ojämlikheten, i kombination med homogena bostadsområden, bidrar till dagens boendesegregation. Integration handlar om att människor från olika grupper möts och lär känna varandra – genom att bo i samma område, vara grannar, ha barn som går i samma skola eller spelar i samma lag. Detta sker på många platser: i bostadsområden, skolor, hälso- och sjukvården, via fritidsaktiviteter, på arbetsmarknaden och i sociala relationer.
Det är också viktigt att alla får möjlighet att delta i och påverka samhället, till exempel genom att rösta och engagera sig i demokratiska processer. Genom att blanda bostäder med olika storlek och upplåtelseformer underlättas för människor med olika jobb och utbildningsbakgrund att bo i samma område. Genom att främja möten mellan människor kan vi bygga ett samhälle präglat av gemenskap och tillit.
10.3 Barns uppväxtvillkor
Alla barn har rätt till en trygg och stabil barndom med frihet att leka, utforska och drömma. Det stärker deras framtidsmöjligheter och minskar risken för sociala och psykiska problem längre fram i livet. Ett jämlikt och solidariskt samhälle är grunden till en trygg uppväxt för alla.
Barn är aktiva medskapare av samhället och ska inte ses som passiva mottagare av det samhälle som vuxna skapar åt dem. Barnkonventionen är svensk lag och barnets bästa ska alltid vara avgörande när beslut fattas kring barn.
Ekonomiska stöd till barnfamiljer är en viktig del av den svenska välfärdsmodellen. Barn ska inte växa upp i ekonomisk utsatthet. Ersättningarna till barnfamiljer, framförallt de som har det tuffast ekonomiskt, behöver vara tillräckligt höga för att barn inte ska växa upp i fattigdom. Ekonomisk utsatthet ska inte gå i arv.
En familj ska bygga på kärlek, trygghet och respekt. Samhället ska vara anpassat till olika familjekonstellationer. Barn ska ha rätt till alla sina föräldrar, men föräldrar har inte rätt till sina barn om det inte är till barnets bästa.
Förskolan har en viktig roll i att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Vi vet att deltagande i förskola har betydelse för barnets framtida skolresultat. Vi i Miljöpartiet vill att barn ska gå i förskolan. Förskolan ska ses som en rättighet för barnen snarare än som ett stöd för vårdnadshavare.
10.4 En trygg och aktiv ålderdom
Många lever idag ett aktivt liv högre upp i åldern än tidigare generationer. Äldres kunskaper och erfarenheter är ovärderliga på många områden; till exempel som fortsatt yrkesaktiva, som mentorer till yngre eller inom frivilligsektorn och föreningslivet.
Den allmänna pensionen har över tid blivit en allt mindre del av den totala pensionen medan tjänstepensionerna blir allt viktigare. Denna utveckling drabbar framförallt dem som arbetat i yrken där avsättningarna till tjänstepensionen är låga – ofta i kvinnodominerade yrken. Grundskyddet för pensionärer ska säkerställa att pensionärer inte lever i fattigdom.
Miljöpartiet vill att pensionssystemet levererar så höga pensioner att det går att leva ett gott liv även efter att man slutat arbeta. Det allmänna pensionssystemet ska ha tillräckligt med resurser för att räcka både till dagens och till framtidens pensionärer. Vi i Miljöpartiet prioriterar att höja pensionerna för dem med de lägsta pensionerna. Det är också en fråga om jämställdhet eftersom kvinnor i högre utsträckning än män har låga pensioner.
Ett rikt liv kännetecknas av självbestämmande, möjlighet till socialt umgänge och delaktighet i samhällslivet. Pensionärer och äldre ska ha möjlighet att uppleva samvaro, gemenskap och kunna delta i fysiska och kulturella aktiviteter, kultur, eller annat som fyller livet med mening.