Stöd vår namninsamling.
Trafikverket vill bygga ytterligare två körfält på E4:an för att hantera tillkommande biltrafik. Redan nu är bullernivåerna alltför höga och kommer höjas än mer om inte åtgärder införs. Det leder till sömnstörningar och andra negativa hälsoeffekter samt minskar värdet av bostäder och kvaliteten i utemiljöer. Samtidigt är bullernivån vid järnvägen för hög. Ansvaret för både järnväg och motorväg ligger hos Trafikverket.
Vi vill därför att Sollentuna kommun ska:
- Ställa krav på Trafikverket så att buller från trafiken uppfyller gällande lagkrav och riktvärden.
- Ställa krav på Trafikverket så att nuvarande bullernivåer vid utomhusvistelse i bullerstörda områden sänks innan fler körfält på E4 kan bli av.
- Analysera och redovisa vilka bullerdämpande åtgärder som kommunen kan genomföra, också för att skapa fler tysta grönområden
En stark lokal opinion mot trafikbullret ger ett stöd för kommunen att skärpa till sig i deras dialog med Trafikverket. Kräv att Trafikverket redovisar hur kraven kan uppfyllas även med ytterligare två körfält och den trafikbelastning som då förväntas. Kommunens egna bullerutredningar behöver inkludera tydliga mål om vilka ljudnivåer vi ska komma ner till och hur de ska mätas. Dessa mål behöver inkludera våra parker och grönområden, samt hur fler tysta grönområden kan skapas.
Det finns en rad olika tekniska åtgärder för att minska buller och även goda exempel på åtgärder att titta på.
Bakgrund
Sollentuna är en vacker kommun med många sjöar, stora naturområden och flera naturreservat. Men här finns också en stambana och den kraftigt trafikerade europavägen E4 som går från norr till söder. Även buller från inflygningen till Arlanda belastar den norra delen av kommunen. Därmed utsätts kommunen redan i dag för väldigt mycket buller samt partiklar och andra luftföroreningar. I vissa fall över de nivåer som är nationellt fastlagda.
En mycket utsatt del är sträckan mellan Häggvik och Rotebro, där vill Trafikverket komplettera med ytterligare ett körfält i vardera riktning. De befarar att tillkommande trafik från ”Förbifart Stockholm” när den öppnas vid Häggviksrondellen kommer öka risken för köbildning. Detta förefaller ge tidigare kritik av nya motorvägar rätt; ”byggs fler motorleder så ökar trafiken”. Denna debatt har pågått sedan 60-talet.
De flesta bostäder med bullernivåer som överskrider gällande riktvärden ligger längs järnvägen. De utsätts för helt oacceptabla bullernivåer. Sen finns stora andra områden i Sollentuna som också är störda med ständigt trafikbuller från både tågen och vägtrafiken.
Bullerkartläggning pågår
Bullerkartläggning pågår, men vi vill att kommunen sammanställer nuvarande bullersituation från både E4 och järnväg på ett sådant sätt att bidraget från olika transporter kan särskiljas, dvs tunga respektive lätta transporter på E4, samt tågtrafikens olika bidrag från pendeltåg, fjärrtåg, godståg och Arlandatågen var för sig. Vi måste få mer kunskap om de olika bullerkällorna.
Med detta och med kunskap om de bullerreducerande åtgärder som står till buds bör det gå att ställa krav på Trafikverket vad gäller möjlig ljudreduktion. Hur dess rent tekniskt ska utformas så de också blir uppföljningsbara får kommunens bullerexperter lösa. Kanske behövs mätpunkter i t.ex. Hansta och Vaxmora som referenspunkter för att följa utvecklingen av bakgrundsbullret över tid? Kanske kan en kalibrerad beräkningsmodell användas för att simulera resultat från olika åtgärder?
Men den egna utredningen måste också kunna peka ut vilka bulleråtgärder kommunen själv kan genomföra och fastställa vem som ska ansvara för att de genomförs. Det kommer inte ske utan en opinion som trycker på.
Varför ska kommunen ställa krav på Trafikverket?
Det är Trafikverket som ansvarar för byggande och utformning av vägar och järnvägar och som har en budget för att hantera dessa. De har också kunskap om hur bullret kan minska och vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Men oavsett val kommer det kosta pengar. För Trafikverket uppstår enbart en kostnad som man inte vill ta. Men i och med att de vill bygga fler körfält har kommunen den närmaste tiden en möjlighet att påverka så att vi samtidigt får lägre bullernivåer.
Stöd vår namninsamling
Scanna QR-koden här:
Eller följ länken här.
och kraven att Sollentuna kommun ska:
- Ställa krav på Trafikverket så att buller från trafiken uppfyller gällande lagkrav och riktvärden.
- Ställa krav på Trafikverket så att nuvarande bullernivåer vid utomhusvistelse i bullerstörda områden sänks innan fler körfält på E4 kan bli av.
- Analysera och redovisa vilka bullerdämpande åtgärder som kommunen kan genomföra, också för att skapa fler tysta grönområden
Engagera dig
Ju fler underskrifter ju starka opinionstryck får vi i denna viktiga fråga.
Sprid därför gärna länken till insamlingskampanjen på sociala medier.
Vill du själv engagera dig och t.ex. dela flygblad till stöd för denna namninsamling hör av dig till carl.holmberg@mp.se.
Fördjupning: Bullerskärmar av olika slag
Bullervallar och bullerskärmar kan utformas på flera sätt. I både Sverige och internationellt utvecklas nya och mer effektiva tekniska lösningar för att minska buller från väg- och järnvägstrafik. Sådana åtgärder är relevanta även för Sollentuna.
Vissa typer av bullerskärmar kan reflektera ljud och därmed flytta bullerproblemet till andra områden. Krav på bullerreduktion behöver därför omfatta även bullrets spridning och påverkan på närliggande naturområden. Ljudabsorberande åtgärder bör prioriteras framför ljudreflekterande och kan även ersätta befintliga bullerplank och bullervallar om det visar sig att dessa i dag bidrar till oönskad bullerspridning till omgivningen.
Trafikverket ska utreda vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva och lämpliga utifrån deras förutsättningar och de måste kunna redovisa för Sollentuna kommun hur de ska kunna nå förväntad bullerreduktion.
Stockholms Stad har tagit fram en mycket illustrativ handbok för hur dessa kan se ut. Denna är mycket läsvärd och kan ge vägledning för kommunens eget arbete. Här behöver inte Sollentuna kommun uppfinna hjulet. Allt finns redan, alldeles i vår närhet, men behöver väljas utifrån våra behov.
Länk till denna guide: 
Förutom exemplen på ljudabsorberande åtgärder i ”Gröna lösningar” finns också åtgärder för att minska bulleremissionerna;
1: Tyst asfalt. Har tidigare provats men har för kort livslängd och ökar partiklar i luften
2: Lägre hastighet på E4 (max 70 eller 80 km/h och kontinuerlig kameraövervakning). Lägre hastighet minskar även utsläpp av skadliga ämnen.
3: Överdäckning
Överdäckning kan vara aktuellt för delar av motorvägen där bullernivåerna är höga, t.ex. i den norra kommundelen eller i delar där de får stor betydelse för gröns spridningsvägar som i södra kommundelen. Överdäckning innebär att E4:an helt eller delvis täckts med ett bärande däck (ibland i kombination med att vägen sänks), så att man kan anlägga park, stråk eller bebyggelse ovanpå. Det kan minska buller och barriäreffekter, göra intilliggande områden mer attraktiva och därmed öka fastighetsvärden. Överdäckningen kan också möjliggöra ny bebyggelse nära E4 och skapa gröna spridningsvägar för däggdjur.
Fördjupning: Förbifart Stockholm
Sollentuna är en vacker kommun med många sjöar och stora naturområden och naturreservat. Men här finns också en stambana och den kraftigt trafikerade europavägen E4 som går mellan norr och syd. Därmed belastas kommunen redan idag av väldigt mycket buller och farliga partiklar. I vissa fall med nivåer över de som är nationellt fastlagda.
En utsatt delen är sträckan mellan Häggvik och Rotebro, just den del där Trafikverket vill komplettera med ytterligare en fil i vardera riktning.
Trafikverket håller på och färdigställer en trafikled mellan Kungens Kurva och Häggvik som kallas förbifart Stockholm. Det mest säljande argumentet för denna nya väst-östliga led var att den skulle avlasta den långväga trafiken som idag går över Essingeöarna och därmed också korta ner restiderna för denna sträcka. Planerna för denna trafikled presenterades i en regionalplaneskiss 1966 och kallades då för Kungshattsleden. Det blev stora protester från de områden som skulle drabbas av allt buller, men även kostnaderna var avskräckande höga.
I början på 2000-talet så återkom Trafikverket med planerna för förbifart Stockholm på ungefär samma sträckning som tidigare men som ett svar på tidigare protester har motorleden i långa sträckor grävts ner under mark. Beslutet att börja bygga togs 2014. Kritiken mot denna led, liksom mot Häggviksleden, var att nya motorvägar för att få bort bilköer under de mest belastade timmarna bara leder till än mer bilism och att man istället ska satsa mer på kollektivtrafik, så som tunnelbanor, pendeltåg och buss för resenärer och på godståg istället för långtradare.
Trafikverkets argumentet för att komplettera med nya filer mellan Häggvik och Rotebro är den befarade trafikökningen som man tror förbifart Stockholm kommer generera. Med facit i hand kan vi alltså konstatera att kritikerna hade rätt, utöver trafik som leds om tillkommer också ny trafik. Fler morotleder ger mer trafik, som ger mer buller, ökad bilism med ökad klimatpåverkan och fler partiklar i luften. Men de framtida elbilarna då, kommer inte de minska partikelutsläppen? Tyvärr inte, eftersom de är tyngre och därmed ökar däckslitage och partielutsläpp. Men de kommer minska utsläpp av koldioxid vilket är bra.