Ekuriren Debatt: Så finansierar vi närhet och service i Strängnäs
Vi har nu återigen sett den politiska majoriteten (M+S) klubba igenom en budget där kvaliteten i verksamheterna blir lidande och hänvisa till att det inte borde kosta mer, baserat på trubbiga jämförelsetal.
Vi har nu återigen sett den politiska majoriteten (M+S) klubba igenom en budget där kvaliteten i verksamheterna blir lidande och hänvisa till att det inte borde kosta mer, baserat på trubbiga jämförelsetal.
Jag efterlyser mer ärlighet om vad olika typer av samhällsservice kostar. I dag hörs från politiskt håll ett mantra om att servicen är för dyr i Strängnäs jämfört med i andra kommuner. Att pengar som borde räcka till, försvinner i ett stort svart hål på grund av att vi är ineffektiva och slösaktiga. Detta används som argument för att en höjning av skatten är otänkbar. Om tillräckligt många politiker upprepar det mantrat i olika sammanhang, förstår jag att man som kommunmedborgare inte röstar för en skattehöjning.
Det är dock på flera sätt en skev bild av verkligheten som återspeglas. Vår kostnad per elev i grundskolan är exempelvis mycket lägre än riksgenomsnittet. I gymnasiet däremot är kostnaden mycket högre, vilket beror på dyra hyresavtal ingångna senast Moderaterna styrde kommunen. De avtalen sitter vi tyvärr fast i många år framöver men de bör inte finansieras genom sänkt kvalitet.
Sedan är varje kommuns förutsättningar unika. I Strängnäs har vi bland annat en speciell geografisk struktur med fyra centralorter. Vi verkar alla vara överens om att de ska vara så kompletta orter som möjligt, med närhet till så mycket som möjligt. Vi har exempelvis tre ishallar och två badhus på 33 000 invånare. Vi har även skolor som är nära, till och med på landsbygden utanför centralorterna. Det kostar mer än att ha centraliserade verksamheter.
Det är dock inte alla partier som vill finansiera den närhet och service man säger sig vilja ha. Vi har nu återigen sett den politiska majoriteten (M+S) klubba igenom en budget där kvaliteten i verksamheterna blir lidande och hänvisa till att det inte borde kosta mer, baserat på trubbiga jämförelsetal. Oavsett om det handlar om att våra äldre inte får den service och trygghet de har rätt till, att elever inte får det stöd de behöver eller att vår personal får stressa ända in i väggen, så är det någon som betalar priset – i form av sänkt kvalitet.
Flera av kommunens verksamheter är under hård ekonomisk press, inte minst skolan. Kommunen tappar i dag kompetens då flera anställda väljer att byta arbetsgivare på grund av icke konkurrenskraftiga löner, bristande resurser och dålig arbetsmiljö. Barn med särskilda behov får i dag inte det stöd de behöver och har rätt till. Elevhälsans personalstyrka har i år reducerats med 16 procent. Specialpedagogerna har nästan halverats i antal. Det innebär ett stort lidande för de enskilda eleverna och deras anhöriga. Det genererar även högre samhällskostnader i form av föräldrar som inte kan jobba heltid, sjukskrivningar och elever som hamnar i utanförskap.
Miljöpartiets budgetförslag för 2016 tar tag i kommunens mest akuta utmaningar genom att vi:
– Höjer elevpengen
– Förstärker elevhälsan, för tidiga insatser
– Inför ett strukturbidrag till landsbygdsskolorna
– Höjer lärarlönerna med 5 procent
– Ökar antalet demensplatser
– Ökar nattbemanningen på våra äldreboenden
Skattesatsen höjs med 30 öre till 22,03. Det motsvarar 90 kr/månad för någon som tjänar 30 000 och fortfarande skulle vi så ligga tredje lägst i länet.
Ragnar Lindén (MP)
Du som är prenumerant kan läsa debattartikeln här: http://ekuriren.se/ledareasikter/debatt/1.3274387-sa-finansierar-vi-narhet-och-service-i-strangnas
