Överklagan inskickad till Förvaltningsrätten i Linköping

Överklagan inskickad till Förvaltningsrätten i Linköping

Vi är i oppositionen så kritiska till M+S administrativa trixande för att kringgå folkomröstningen och andra demokratiska principer att vi vill få det prövat i domstol. Får en kommun bete sig på det här viset?
Här kan du läsa vår överklagan.

Överklagan genom laglighetsprövning

 

Till

Förvaltningsrätten i Linköping

 

Klagande

Ragnar Lindén (MP), oppositionsråd och ledamot kommunfullmäktige

Marianne Andersson (C), oppositionsråd och ledamot kommunfullmäktige

Madeleine Bilberg (MP), gruppledare och ledamot kommunfullmäktige

Mia Nerby (C), gruppledare och ledamot kommunfullmäktige

David Aronsson (V), gruppledare och ledamot kommunfullmäktige

Catharina De Geer (KD), gruppledare och ledamot kommunfullmäktige

Birgitta Elvingsson (MfP), gruppledare och ledamot kommunfullmäktige

 

Överklagat beslut

Strängnäs kommunfullmäktiges beslut den 23 april 2018, KF § 69, Dnr KS/2016:649-0061. Ärendet rubricerat ”Förslag att upphäva fullmäktiges beslut 2018-02-26 § 29 och att förskoleklasserna, grundskolorna och fritidshemmen i Fogdö skola, Länna skola, Härad skola och Tosterö skola ska upphöra, att verksamheten i Stallarholmsskolans och Karinslundsskolans årskurs 7-9 ska upphöra samt att verksamhet i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 och fritidshem påbörjas vid Karinslundsskolan”.

Protokollet bifogas och finns även på kommunens hemsida: http://www.strangnas.se/globalassets/upload/kommun-och-politik/kallelser-och-protokoll/01-kommunfullmaktige/2018/04-april/00.-kf-protokoll-2018-04-23–69.pdf

 

Grunden för överprövningen

Kommunfullmäktiges beslut, angivet ovan, har inte kommit till på lagligt sätt enligt 13 kap. 8 § 1, 3 och 4 p. kommunallagen.

 

Särskilt yrkande om inhibition

Klaganden yrkar att förvaltningsrätten omedelbart ska besluta att beslutet tillsvidare inte ska gälla och således inte får verkställas.

 

Omständigheter avseende inhibition

Klaganden anser att beslutet är uppenbart olagligt och att det därför föreligger särskilda skäl för att förhindra att det verkställs innan det vinner laga kraft.

I vart fall är beslutet så rättsligt tveksamt att det framstår som realistiskt att det kommer att upphävas, och därför föreligger särskilda skäl för förvaltningsrätten att förordna att beslutet tillsvidare inte ska gälla och således inte får verkställas.

Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 1986 ref. 7 uttalat att inhibition bör komma ifråga om starka skäl talar för att beslutet är olagligt och förbudet är ägnat att förhindra att ett allmänt eller enskilt intresse åsamkas beaktansvärd skada.

Ragnemalm anför att om ett beslut är så kontroversiellt att det finns realistisk möjlighet att det kan bli upphävt så bör omedelbar verkställighet inte ske (se Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, 10 uppl., Jure Förlag, 2014, s. 141).

Av förarbetena framgår att lagstiftaren anser att beslut som är rättsligt tveksamma som regel inte ska kunna verkställas direkt (se prop. 2001/02:122, s. 29).

Ovan nämnda beslut är väckt av kommunstyrelsen. Det beslut som upphävts (2018-02-26 § 29) och som sedan tidigare är inhiberat av förvaltningsrätten i Linköping var väckt av barn- och utbildningsnämnden.

Antingen är ovan nämnda ärende ett nytt ärende och då har minoriteten i kommunfullmäktige förvägrats sin rätt till minoritetsbordläggning alternativt så har fullmäktige gått vidare med ett inhiberat ärende och under pågående överprövningsprocess omprövat sitt beslut utifrån en av omständigheterna i överklagan avseende fullmäktiges tidigare beslut. Endast rubriceringen rättades, inte frågan om till exempel beredningspliktens krav på yttrande från nämnder vars verksamhet berörs av beslutet.   

Beredningsplikten är särskilt tvingande avseende nämnder som bedriver en för kommunen obligatorisk verksamhet. Oavsett om detta beslut ska tolkas som ett nytt ärende eller en del av tidigare ärende borde det passerat barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. Så har inte skett, vilket i så fall i sig är skäl för inhibition.

Med hänvisning till samma bedömning som förvaltningsrätten gjorde avseende inhiberingen av fullmäktiges tidigare beslut som genom det nu överklagade beslutet upphävts föreligger risk för beaktansvärd skada för såväl enskilda som allmänheten om beslutet verkställs. Beslutet innebär att skolval för enskilda elever inte medgetts för de skolor som genom beslutet läggs ned. Likaså har redan påbörjats åtgärder för flytt av skolorna och elever förbereds för flytt. Det kan också få till följd att enskilda väljer bort de skolor som kan påverkas av beslutet.

För att förvaltningsrätten ska kunna fatta beslut om inhibition ska en intresseavvägning göras mellan de motstående intressena vad gäller potentiellt uppkommen skada.

Som nämnts ovan kan beslutet, om det verkställs innan förvaltningsrätten har prövat målet, medföra högst påtagliga och omfattande negativa konsekvenser för samtliga enskilda elever i grundskolan som nu gjort skolval (skolval genomfördes utan att de nedläggningshotade skolorna fick vara med i skolvalet, trots att förvaltningsrätten beslutat om inhibition) samt de elever, föräldrar och elever som redan finns inom de verksamheter som är föremål för nedläggning eller omorganisation med anledning av beslutet. Som framgår av handlingarna till beslutet kommer kommunen dock inte lida någon nämnvärd skada vid en inhibering av beslutet. Som framgår av beslutet leder nedläggning initialt till ökade kostander och på kort och lång sikt i princip ingen kostnadsbesparing.      

 

Omständigheter avseende laglighetsprövningen

Av 5 kap. 22 § kommunallagen framgår hur ärenden väcks i kommunfullmäktige.  Ärenden får avseende det aktuella beslutet väckas av nämnd enligt punkt ett i förevarande paragraf.

Kommunstyrelsen har avseende beslutet väckt ett ärende om att dels upphäva fullmäktiges beslut 2018-02-26 § 29 och dessutom att förskoleklasserna, grundskolorna och fritidshemmen i Fogdö skola, Länna skola, Härad skola och Tosterö skola ska upphöra, att verksamheten i Stallarholmsskolans och Karinslundsskolans årskurs 7-9 ska upphöra samt att verksamhet i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 och fritidshem påbörjas vid Karinslundsskolan

Av kommunstyrelsens reglemente framgår styrelsens behörighet. Det kan inledningsvis konstateras att kommunstyrelsen inte är behörig att föreslå kommunfullmäktige besluta om sådant som rör Strängnäs kommuns skolorganisation. Det är en fråga som enligt reglemente för kommunens barn- och utbildningsnämnd är förbehållet nämnden. Fullmäktige skulle avseende den omständigheten varit förhindrad att behandla ärendet. Behörig att väcka ärendet enligt reglementena är barn- och utbildningsnämnden.  

Även om det skulle vara möjligt för kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige beslut i frågor som rör skolorganisationen måste beredningsplikten enligt 5 kap. 26 § kommunallagen iakttas.

Fullmäktige har enligt kommunallagen en viss frihet att välja vilka nämnder som ska höras i ett ärende. Urvalet ska dock göras på sakliga grunder och centrala nämnder som utför för kommunen obligatoriska uppgifter kan knappast förbigås när ett ärende ska avgöras, hänvisning Höök, Kommunallag (1991:900) 5 kap. 26 §, Lexino 2015-01-01.

Av ärendet framgår att för att genomföra beslutet behöver barn- och utbildningsnämnden vidta åtgärder. Åtgärderna påverkar även socialnämndens verksamheter. Det framgår av underlaget till beslut.  I beredningen har inte barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden fått avge yttrande, trots att nämndernas verksamhet direkt berörs av det beslut som kommunfullmäktige fattat.

Att inte låta barn- och utbilningsnämnden samt socialnämnden, vars verksamhet direkt berörs av beslutet, delta i beredningen bryter mot beredningsregeln i 5 kap. 26 § kommunallagen.

Barn- och utbildningsnämnden har inte heller fått yttra sig avseende den del som rör upphävande av det tidigare beslutet. Det i sig påverkar barn- och utbildningsnämnden som har att utifrån upphävandet fatta nya beslut om verkställighet och därmed också ompröva sina tidigare beslut.

Av 5 kap. 50 § kommunallagen framgår att ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.

Vid behandlingen av ovan nämnda beslut den 23 april 2018 yrkade ett tillräckligt antal av närvarande ledamöter i kommunfullmäktige (18 av 53) på bordläggning av frågan för att få igenom en sådan i minoritet. Trots detta så beslutade fullmäktige att anta liggande förslag på sittande möte och justera punkten omedelbart. Ordförande motiverade förfarandet med att oppositionen redan nyttjat sin rätt till bordläggning alternativt återremiss i minoritet i behandlingen av det av barn- och utbildningsnämnden väckta ärende som genom aktuellt beslut nu skulle upphävas.

Även om beslutet som rör skolorganisationen är identiskt med det av kommunfullmäktige tidigare tagna beslutet innebär det som rör upphävande och de nya omständigheterna att beslutet är att se som ett nytt ärende. Ärendet är dessutom väckt av kommunstyrelsen och inte av barn- och utbildningsnämnden, vilket var fallet i det tidigare beslutet.  De sammantagna omständigheterna talar för att det av kommunstyrelsen väckta ärendet ska anses som ett nytt ärende och att minoriteten i kommunfullmäktige bort få nyttja sin rättighet till minoritetsbordläggning.   

Relaterade nyheter

Region Stockholm, 28 mars 2024

20 000 extra vårdbesök till BUP

Örebro län, 28 mars 2024

Pia Frohman (MP): Tillsammans stärker vi vår demokrati!

Region Stockholm, 21 mars 2024

Succé för nya lovkortet – över en halv miljon resor under första lovet

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter