Politiker måste ge cheferna i vården lugn och ro

Debattartikel införd i ST 27 augusti 2022

foto: Anneli Egland

Sjukvårdsorganisationen är urspårad. För att komma på rätt spår behöver situationen belysas så att politiker, som tar oerhört viktiga beslut, förstår vad lite de förstår.

Politiker har inte möjlighet att, och ska inte, styra själva vården. De har inte makten att styra vården. Makt innebär ansvar. Ansvar innebär makt. Men någon måste ju ha makten och leda organisationen. Så vem gör det?

Jag vill hävda att det likt Långben på julafton, borde ställas frågan: ”Öhö, vem är det som kör?” Alla chefer, men mest enhetschefer, borde då svara: ”Ja, men det är ju jag!” Och kräva tid till det. Och om man känner att man inte hinner med 37 medarbetare och samtidigt utveckla och effektivisera vården så får man ge samordnare eller medicinskt ledningsansvarig tydliga mandat att hjälpa till att hålla i ledningen.

En chef är nödvändigtvis inte en bra ledare. Men fokus bör ligga på att se medarbetare och se vad som ger arbetsglädje, det leder till bättre vård, det säger vetenskapen. Utbildning kan ge bättre ledarskap men framför allt tid och fokus bort från pinnar. Istället fokus på medarbetare, arbetsmiljö och förbättring av vården vi ger patienterna.

Politikerna måste ge cheferna lugn och ro och inte fler omorganisationer eller neddragningar. Inte ens resursoptimeringar som inte kommer från äkta utvecklingsarbete. Om politiker vill ha uppföljning så fråga efter vilka mål (enligt balanserat styrkort… eller inte, vilket som) medarbetarna på golvet satt upp och fråga också hur de lyckas följa det. Människor drivs av att få hjälpa patienter och minska vårdköer, inte av att jaga pinnar.

Och ja, vi i Miljöpartiet vill vara med och ge långsiktig stabilitet och trygghet till regionens patienter och personal.

Marianne Melander, läkare, femma på regionlistan för Miljöpartiet de gröna