Politiken måste stärka förutsättningarna för svensk film

Förutsättningarna för svensk film har förändrats och ett helhetsgrepp behöver tas kring filmpolitiken för att svensk film ska stå stark även framåt, skriver Amanda Lind, kulturpolitisk talesperson (MP), och Carl Forsberg, 1:e vice ordförande för kulturnämnden i Västra Götaland (MP).

I dagarna samlas Sveriges filmbransch och kulturpolitiker i Göteborg för för filmfestival och filmpolitiskt toppmöte och för att diskutera viktiga framtidsfrågor för svensk film.

Sverige är ett framstående filmland med kompetens av högsta klass både framför och bakom kamerorna. Svensk film prisas regelbundet på de största filmgalorna – Ludwig Göransson är återigen Oscarsnominerad för bästa filmmusik, denna gång för musiken till Oppenheimer, och i den Oscarsnominerade kortfilmen Knight of fortune spelar Leif Andrée huvudrollen. I regionerna sjuder engagemanget för filmproduktioner och lokal talangutveckling.

Samtidigt saknas inte utmaningar. Produktionskostnaderna har ökat och produktionstakten har bromsats in. Redan dåliga villkor för filmarbetare riskerar att försämras ytterligare. Svensk films tittarandel på bio är inte lika hög som i våra nordiska grannländer. Samtidigt har Sverige mycket lägre statligt stöd till film än resten av Norden. Finns det ett samband?

Nya villkor
Många har efterfrågat en ny filmpolitisk utredning och kulturministern har meddelat att en sådan är på väg att tillsättas. Det är bra. Miljöpartiet påtalade redan inför förra årets filmfestival att förutsättningarna för svensk film har förändrats av sådant som strömningstjänsternas utveckling, nya beteendemönster hos publiken och nya villkor för produktionerna, och att ett helhetsgrepp kring filmpolitiken behövs för att svensk film ska stå stark även framåt.

I direktiven till en ny filmpolitisk utredning förutsätter vi i Miljöpartiet att dessa viktiga frågor belyses:

– Stärk finansieringen av svensk film genom en avgift på strömningstjänster. Kostnaderna för filmproduktion har stigit under flera år samtidigt som snittbudgetarna för film inte har ökat. Hela filmens ekosystem drabbades av pandemin. Det har skett en explosionsartad utveckling av strömningstjänster, tjänster som inte betalar skatt i Sverige och som därmed inte är med och bidrar ekonomiskt till den offentliga finansieringen av svensk film- och tv-produktion på samma sätt som inhemska aktörer bidrar via skattesedeln. EU-lagstiftning möjliggör att en avgift tas ut från plattformarna för att medfinansiera inhemsk filmproduktion och flera EU-länder har infört eller är på gång att införa det. Detta bör analyseras skyndsamt.

Hela Sverige har att tjäna på att produktionsincitamenten för film utvecklas och att Sverige blir en gynnsam plats att spela in film på
– Utveckla och stärk produktionsincitamenten. Hela Sverige har att tjäna på att produktionsincitamenten för film utvecklas och att Sverige blir en gynnsam plats att spela in film på. Det ger ökade intäkter för turismbranschen och gynnar ekonomin och den kulturella näringen i regionerna, samtidigt som filmsektorn stärks i hela landet. Men Tillväxtverket fick stänga ner ansökningssystemet för produktionsincitamenten redan efter en dag på grund av den höga tillströmningen. Regeringen behöver ta synpunkterna på allvar och även se över hur mer resurser kan tillföras systemet. Det är inte rimligt att de statliga produktionsincitamenten, som alltså är till för hela landet, har samma storlek som den största regionala filmfondens produktionsbudget.

– Genomlys branschens villkor. Kompetensförsörjningsfrågorna måste tas på allvar. Sveriges biografer står för en viktig infrastruktur som måste värnas. När budgetar för filmprojekt krymper försämras arbetsvillkoren ytterligare i en redan pressad situation. Filmbranschen har på kort tid gått igenom omvälvande händelser som en pandemi, streamingtjänsternas genombrott och Viaplays kris. Det gungar i en bransch som behöver långsiktighet och stabilitet.

Filmpedagogisk verksamhet
– Stärk kompetensen inom rörlig bild. Den tekniska utvecklingen med AI går fort och påverkar hela filmområdet, samtidigt som intresset för film och filmskapande är stort. Arbetet med MIK behöver förstärkas. Unga behöver ha god tillgång till filmpedagogisk verksamhet i landet och ges goda möjligheter att utveckla sitt skapande inom det audiovisuella området.

Med de stora frågor som är i luften uppmanar vi ministern att utredningen får i uppdrag att diskutera med riksdagens alla partier i sitt arbete.

I en tid när begrepp som armlängds avstånd ifrågasätts och utmanas är vi glada över att Mats Svegfors i sin utredning Kultursamhället så tydligt lyfter vikten av att värna den. Det behöver ligga som en grund också för filmutredningen. Svensk film behöver också fortsätta sin resa med breddat deltagande som möjliggör för fler röster och perspektiv att komma fram.

Film och rörlig bild har blivit en helt central del i vårt moderna samhälle. Nu behöver politiken uppdateras så att vi kan stödja och utveckla nya konstnärsskap och se till att svensk film står stark även i framtiden.

Amanda Lind (MP), kulturpolitisk talesperson och riksdagsledamot

Carl Forsberg (MP), 1:e vice ordförande för kulturnämnden i Västra Götaland

 

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 26 januari 2024.

Relaterade nyheter

Uppsala län, 22 februari 2024

Våra förtroendevalda

Örebro län, 19 februari 2024

Adam Arnesson (MP): Motståndskraften behöver stärkas

Skåne, 14 februari 2024

MP-förslag: Ge gratis TBE-vaccin till barn i Skåne

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter