Gläntan i kanalskogen är värd att bevara!
Miljöpartiet har tagit tydlig ställning MOT byggprojektet och detaljplan för Gläntan.
Vi i Miljöpartiet vill betona hur viktigt det är att i stället bevara naturområdet i Gläntan som en plats som ger de möjligheter till både rekreation och djurliv som är så värdefullt. Gläntan är en del av en viktig spridnings- och viltkorridor som förbinder naturreservaten i norr och söder. Området med kanalskogen är ett uppskattat och mycket välbesökt område för många för såväl rekreation-och friluftsliv som dagliga promenader. Området är det som främst ger Höllviken den karaktär som i Översiktsplanen lyfts fram som ”staden i skogen“. Området beskrivs såhär: ”Gläntan beskrivs som platsen vid sjöscouternas gård utmed kanalen. Gläntans karaktär är lugn och fridfull. Tallskogen ger skydd mot vindar och plats för avskildhet. Vattenrummet kring kanalen skiljer sig från hamnen och det öppna havet. Här är det lugnare och mer stillsamt. Aktiviteter som promenad, lek, joggning och ridning pågår här.“
Naturvärden och barnen/kommande generationers möjligheter ska prioriteras före exploatering. Inte ta av fri natur-och rekreationsmark till bebyggelse. Helt i enlighet med målsättningen i antaget Program för hållbarhet, där det står: ”Tätortsnära natur som är värdefull för friluftsliv, kulturmiljö och/eller biologisk mångfald ska värnas, bevaras och vid behov nyskapas, samt vara tillgänglig för människor.“
Det finns väldigt få ytor som är fria för barn inom Höllviken. En barnkonsekvensanalys är inte gjord, där en prövning av barnets bästa ska ingå.
In i kanalskogen planeras det byggas dyra bostadsrätter på bekostnad av dagens fria natur. På bekostnad av skydd för djurlivet.
Vellinge är en av de kommuner i Sverige som har identifierats som kommun med relativt låg andel grönyta och trädkrontäckning inom sina urbana områden enligt Boverkets underlag.
Det betyder att kommunen — tillsammans med 21 andra[i] — måste säkerställa att grönytor och trädkrontäckning inte minskar, och från 2031 aktivt arbeta för att öka dessa urbana naturvärden i linje med EU:s naturrestaureringsförordning.
I augusti 2024 trädde EU:s förordning om restaurering av natur (EU) 2024/1991 i kraft. Den övergripande målsättningen med förordningen är att restaurera minst 20 procent av EU:s skadade ekosystem till 2030. Därefter ska alla skadade ekosystem vara restaurerade till år 2050. Regelverket är tydligt knutet till Natura 2000 och Art- och habitatdirektivet, men syftar också till att bidra till minskad klimatpåverkan, ökat klimatanpassningsarbete och ökad livsmedelsförsörjning i EU.
Förordningen omfattar totalt 28 artiklar som handlar om varför naturen behöver restaureras, vilka naturtyper eller ekosystem som ska restaureras, i vilken omfattning och på vilket sätt samt hur förordningen ska genomföras och hur genomförandet ska följas upp och återrapporteras till kommissionen.
I förordningen finns en artikel om restaurering av urbana ekosystem, artikel 8. Artikeln handlar dels om grönytor, dels om trädkrontäckning. Syftet med artikel 8 är lyfta fram urbana ekosystem som viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald, särskilt växter, fåglar och insekter, inklusive pollinatörer. Urbana ekosystem erbjuder också många andra oumbärliga ekosystemtjänster, inklusive minskning och kontroll av risker för naturkatastrofer så som översvämningar och reglering av lokalklimat, nedkylning, rekreation, vatten- och luftfiltrering, samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar.
Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2030 säkerställa att det inte sker någon nettoförlust av den sammanlagda nationella arealen urbana grönytor och urban trädkrontäckning i de urbana ekosystemområdena.
Vad detta betyder i praktiken för Vellinge
Kommunen ingår i de som måste planera för skydd och utveckling av grönytor, vilket påverkar fysisk planering och stadsutveckling.
Syfte
Enligt rapporter från Boverket har man utifrån data om grönyta och trädkrontäckning identifierat 22 kommuner i Sverige som har mindre än 45 % grönyta och under 10 % trädkrontäckning inom sina urbana områden. Dessa kommuner omfattas av ett krav — i nuläget — att inte minska sina grönytor eller trädtäcke, och tills vidare planera för att uppfylla EU-kraven.
Vellinge kommun behöver starta sitt arbete med att:
· Fram till 2031 se till att det inte sker någon nettoförlust av urbana grönytor och trädkrontäckning.
· Efter 2031 ska kommunen arbeta för en ökande trend av grönytor och trädkrontäckning tills tillfredsställande nivåer nås. Definitionsarbetet för dessa nivåer pågår genom Boverket.
Miljöpartiet de Gröna föreslår kommunfullmäktige besluta att
Ta fram en handlingsplan som tydligt visar hur kommunen fram till 2031 ser till att det inte sker någon nettoförlust av urbana grönytor och trädkrontäckning.
Handlingsplanen redovisas för beslut under första halvåret 2026.
3. Planera för att uppfylla EU-kraven och arbeta för en ökande trend av grönytor och trädkrontäckning tills tillfredsställande nivåer nås.
Läs mer här: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/naturrestaurering/
[i] Källa Boverket. Kommuner i Sverige som Boverket pekat ut med lägre grönyta
1. Helsingborg
2. Höganäs
3. Landskrona
4. Malmö
5. Kristianstad
6. Kävlinge
7. Eslöv
8. Lund
9. Lomma
10. Staffanstorp
11. Trelleborg
12. Vellinge
13. Skurup
14. Ystad
15. Burlöv
16. Svedala
17. Kumla
18. Öckerö
19. Lysekil
20. Vadstena
21. Skara
22. Falköping
