Kortare arbetstid är inte verklighetsflykt
Mer tid för familj och återhämtning med kortare arbetsvecka. Foto: MP Borlänge
Ledarredaktionen beskriver Miljöpartiets förslag om kortare arbetstid som verklighetsfrånvänt och ett hot mot välfärden. Men arbetstiden är ingen naturlag.
Vi har förkortat arbetstiden förr. Under 1900-talet gick Sverige från sexdagarsvecka till femdagarsvecka och 40-timmarsvecka. Semester och andra ledigheter byggdes ut samtidigt som produktiviteten och välståndet ökade.
Nu förändrar AI och teknikutveckling arbetslivet igen. Men vad ska framtida produktivitetsvinster användas till? Framtidens välstånd kan inte bygga på ständigt ökad resursförbrukning och materiell konsumtion. En del av vinsten kan med fördel tas ut i mer tid – för familj, återhämtning, kultur, föreningsliv och samhällsengagemang.
Som ett första steg vill MP sänka normalarbetstiden till 35 timmar. Det betyder inte att alla ska vara lediga på fredagar. Alla är inte ens lediga på lördagar och söndagar idag. Vård, omsorg, kollektivtrafik och industri måste fungera oavsett veckodag. Genomförandet måste anpassas efter respektive verksamhet.
Bäckström har rätt i en sak: arbetstidsförkortning är inte gratis. En undersköterska kan inte springa fortare mellan brukare och busschauffören inte köra fortare. I personalintensiva verksamheter finns utmaningar med bemanning och ekonomi.
Men kalkylen slutar inte där. Ny forskning från Karlstads universitet visar positiva samband mellan kortare arbetstid, bättre hälsa och ökad arbetsförmåga. Deltagarna rapporterade bland annat lägre stress och bättre arbetsförmåga utan att jobba mer intensivt. Forskarna betonar att större studier behövs, men resultaten ligger i linje med internationell forskning. När människor har bättre ork, finns också möjlighet att arbeta bättre – inte bara fortare.
Kompetensförsörjning handlar nämligen inte bara om antalet arbetade timmar per vecka. Den handlar också om att få folk att söka sig till ett yrke, att orka arbeta heltid och att få folk att kunna och vilja stanna kvar i yrket.
Det finns också en rättviseaspekt. Kortare arbetstid finns redan på delar av arbetsmarknaden genom kollektivavtal och lokala överenskommelser. Det är bra. Men möjligheten till mer tid bör inte bara bero på bransch eller hur starkt kollektivavtal man omfattas av och kvinnodominerade välfärdsyrken behöver få ett mer hållbart arbetsliv.
Kortare arbetstid löser inte alla problem i arbetslivet. Men efter mer än femtio år med 40-timmarsveckan är det knappast verklighetsflykt att diskutera nästa steg.
Mikael Morin, Borlänge Mursal Isa, Borlänge Maj Ardesjö, Falun Ylva Lundkvist Fridh, Hedemora Åsa Wikberg, Ludvika, Miljöpartiet de gröna