Kortare arbetstid – vad skulle vi egentligen vinna på det?
När vi i Miljöpartiet pratar om kortare arbetstid dyker ganska snabbt en berättigad fråga upp: Vem ska göra jobbet?
Den frågan går inte att vifta bort. En undersköterska kan inte springa fortare mellan de äldre. En bussförare kan inte köra snabbare för att arbetstiden blir kortare. Och en liten hantverksfirma med fyra anställda kan inte utan vidare trolla fram de 20 arbetstimmar i veckan som försvinner om alla går från 40 till 35 timmar.
Så varför driver vi ändå frågan?
Därför att det finns fler saker att räkna på än antalet arbetade timmar. Och därför att vi tycker att det efter mer än femtio år med 40-timmarsveckan är rimligt att diskutera vad nästa steg i arbetslivet ska vara.
⏰ Vi har kortat arbetstiden förr
40-timmarsveckan har inte alltid funnits. Under förra seklet gick Sverige stegvis från betydligt längre arbetsveckor till 48 timmar, därefter 45 och så småningom 40 timmar. Vi fick femdagarsvecka, längre semester och andra ledigheter.
Det märkliga är kanske snarare att utvecklingen sedan i stort sett stannade.
Samhället har inte stått still sedan 1970-talet. Vi producerar betydligt mer per arbetad timme och ny teknik fortsätter att förändra arbetslivet. Nu kommer dessutom AI att kunna ta över eller förenkla en del arbetsuppgifter.
Det betyder inte att AI kommer att sköta äldreomsorgen eller att all produktivitetsökning automatiskt kan växlas in i kortare arbetsdagar. Men det väcker en fråga som vi gröna tycker är viktig:
Vad ska vi använda framtidens produktivitetsvinster till?
🌱 Måste högre välstånd alltid betyda mer konsumtion?
Historiskt har ökad produktivitet gett oss högre löner, större konsumtion, bättre offentlig välfärd och högre vinster. Men också mer ledighet.
Det sista tycker vi ibland glöms bort.
Dessutom vet vi idag något som tidigare generationer inte tog tillräcklig hänsyn till. Vår enorma materiella välståndsökning har också byggt på fossil energi, råvaror och ett växande uttag av naturresurser.
Det är knappast möjligt att fortsätta så i all evighet.
Om vi blir effektivare behöver därför inte hela vinsten användas till att producera och konsumera ännu mer. En del skulle kunna tas ut i tid.
Tid med barnen. Tid för föreningslivet. Tid att hjälpa en gammal förälder. Tid att motionera, vara ute i naturen eller faktiskt laga den där trasiga saken i stället för att köpa en ny.
Det betyder inte heller att ekonomin stannar. Kultur, restauranger, idrott, besöksnäring, reparationer och många tjänster är verksamheter som människor behöver ha tid för att kunna efterfråga.
För oss är också detta välstånd.
👩 Många kvinnor har redan kortat sin arbetstid
Här finns en aspekt som vi tycker förtjänar betydligt större uppmärksamhet.
Ibland hör man att det inte behövs någon arbetstidsförkortning eftersom den som vill arbeta mindre redan kan gå ner till exempelvis 80 procent.
Det stämmer. Och många gör det redan.
Inte minst kvinnor arbetar deltid för att få ihop arbete, barn, anhöriga och återhämtning. Problemet är att de då också får betala för arbetstidsförkortningen själva.
Lönen blir lägre. Och så småningom blir pensionen lägre.
På sätt och vis har vi alltså redan en arbetstidsförkortning för en stor grupp människor. Men den är individuell och den som behöver mer tid får själv ta den ekonomiska smällen.
Det är en viktig skillnad mot att sänka själva heltidsnormen.
Om 35 timmar är heltid är det inte längre den enskilda kvinnan som måste ”köpa” fem timmar mer tid genom att avstå en del av sin lön och pension.
Det finns dessutom skillnader mellan olika delar av arbetsmarknaden. LO har visat att kollektivavtalade arbetstidskonton är betydligt vanligare inom mansdominerade avtalsområden än inom kvinnodominerade.
Det gör arbetstidsfrågan till en jämställdhetsfråga också.
🏥 Fast välfärden behöver ju fler arbetade timmar
Ja. Och det är här frågan blir besvärlig på riktigt.
Vi kommer att behöva många människor i vård och omsorg de kommande åren. Att då minska arbetstiden för dem som redan finns där låter vid första anblicken motsägelsefullt.
Men vi behöver också fråga varför så många inte arbetar heltid och varför människor lämnar yrken där de behövs.
Kompetensförsörjning är mer än att multiplicera antalet anställda med 40 timmar. Sjukfrånvaro spelar roll. Personalomsättning spelar roll. Hur länge människor orkar stanna i yrket spelar roll. Och framför allt spelar det roll om människor över huvud taget vill söka jobben.
Det vore lika oseriöst att påstå att kortare arbetstid löser personalbristen som att låtsas att arbetsvillkoren saknar betydelse för den.
Kan ett hållbarare arbetsliv göra att fler orkar arbeta heltid? Kan sjukfrånvaron minska? Kan fler vilja stanna? Kan yrkena bli attraktivare?
Det är frågor vi behöver undersöka mycket mer.
🧠 Vad vet vi då?
Det finns intressanta resultat.
I ett svenskt-norskt försök som presenterades av Karlstads universitet i år minskade ett antal organisationer arbetstiden med bibehållen lön. Deltagarna rapporterade bland annat mindre stress och bättre arbetsförmåga, utan att de upplevde att de arbetade mer intensivt.
En betydligt större internationell studie, publicerad i Nature Human Behaviour 2025, följde nästan 2 900 anställda i 141 organisationer. Där såg forskarna bland annat förbättringar i utbrändhet, arbetstillfredsställelse och psykisk och fysisk hälsa.
Det är lovande.
Men vi ska inte göra forskningen större än den är. Det svensk-norska försöket var begränsat, organisationerna hade själva valt att delta och det saknades kontrollgrupp. Forskarna säger själva att det behövs större studier.
Och inget av detta bevisar att en svensk 35-timmarsvecka skulle betala sig själv.
Det är snarare skäl att fortsätta pröva och undersöka.
🏪 Och den lilla firman då?
Det här är en invändning vi gröna måste ta på allvar.
Tänk en byggfirma med fyra anställda. Om alla går från 40 till 35 timmar försvinner sammanlagt 20 ordinarie arbetstimmar i veckan. Om kunderna betalar för arbetad tid går det inte att bara säga ”högre produktivitet” och tro att problemet är löst.
Med samma månadslön ökar lönekostnaden per arbetad timme. Någonstans måste det hanteras – genom högre produktivitet, priser, marginaler, framtida löneutrymme eller på något annat sätt.
Småföretagens verklighet är samtidigt mer komplicerad än en sådan kalkyl.
En liten firma kan arbeta väldigt mycket under vissa perioder och betydligt mindre under andra. Andra företag är säsongsberoende. Det är inget konstigt att arbeta mer än normalarbetstiden när det är mycket att göra och ta igen det senare.
Det gäller redan med dagens 40-timmarsvecka.
35 timmar som normalarbetstid behöver alltså inte betyda att varje anställd måste gå hem när klockan slår 35 varje enskild vecka. Arbetstoppar och säsonger kommer fortfarande att finnas och behöver kunna hanteras.
Små företag konkurrerar dessutom inte bara med lön när de ska få tag på bra människor. Många kan erbjuda något som är svårare att sätta ett pris på: större frihet, flexibilitet och möjlighet att få vardagen att fungera. Kortare arbetstid kan också bli en sådan konkurrensfördel.
Men vi kommer inte ifrån kostnadsfrågan. En arbetstidsförkortning måste genomföras så att vi inte vältrar över en orimlig del av kostnaden på de små företag som har minst marginaler.
Hur det ska göras är en av de frågor som måste finnas med när reformen utformas.
⚙️ 35 timmar betyder inte ledig fredag för alla
Miljöpartiets första steg är 35 timmars normalarbetstid.
Det är inte samma sak som fyra åttatimmarsdagar. Och det betyder definitivt inte att Sverige ska stänga på fredagar.
På ett kontor kanske färre arbetsdagar passar utmärkt. Någon annanstans kanske en kortare arbetsdag är bättre. Inom vård och omsorg behövs rullande scheman. I säsongsverksamheter kan arbetstiden behöva variera över året.
Vi tycker inte att politiker ska bestämma att alla ska arbeta samma fyra veckodagar.
Det viktiga är normen för hur mycket ett heltidsarbete ska omfatta.
Sedan måste arbetsmarknadens parter och de olika verksamheterna få ett stort inflytande över hur tiden faktiskt förläggs.
❤️ Vi tycker inte att arbete är något dåligt
Det kan låta självklart, men efter en del av debatten om arbetstidsförkortning behöver det tydligen sägas.
Arbete kan ge både mening, gemenskap och stolthet. Vi behöver människor som arbetar, företag som växer och en välfärd som fungerar.
Men därav följer inte att 40 timmar är den perfekta arbetstiden för all framtid.
Livet består dessutom av mycket arbete som ingen får lön för. Vi tar hand om barn och gamla föräldrar, tränar fotbollslag, engagerar oss i föreningar, odlar, lagar saker och hjälper varandra.
Ett samhälle behöver den tiden också.
💚 Så varför 35 timmar?
Därför att vi tycker att det är ett rimligt nästa steg.
Inte därför att reformen är gratis. Det är den inte.
Inte därför att alla kommer att bli exakt lika produktiva på 35 timmar som på 40. Det kommer de inte.
Och inte därför att samma arbetstidsmodell fungerar på ett IT-företag, ett äldreboende, en bondgård och en liten bilverkstad. Det gör den uppenbarligen inte.
Men vi tror att ett samhälle som blivit rikare och effektivare också kan använda en del av utvecklingen till mer tid.
Vi tror att arbetsvillkoren spelar roll för om människor orkar ett helt arbetsliv.
Och vi tycker att det är orimligt att den som behöver kortare arbetstid – idag ofta en kvinna – själv ska behöva betala hela priset genom lägre lön och pension.
Efter mer än femtio år med 40-timmarsveckan är det åtminstone dags att börja ta nästa steg.
Frågan är i grunden ganska enkel: Om vi kan skapa mer värde på kortare tid – vad vill vi då använda den vinsten till?
Vi tycker att en del av svaret kan vara mer tid att leva.
Miljöpartiet Borlänge
