Ordförråd är mer än ord – det är jämlikhet, fantasi och framtid
Språket är mer än kommunikation – det formar hur vi tänker, förstår och föreställer oss världen. Därför måste alla barn få möjlighet att utveckla ett rikt ordförråd, tidigt, skriver Mikael Morin. Foto: Unsplash/Jonathan Borba.
I kommunfullmäktige den 20 maj diskuterades en motion från Liberalerna i Borlänge om att införa språkkrav för personal i förskolan och att kartlägga barns ordförråd. Ett initiativ som förtjänar stöd. Förskolan har en avgörande roll i barns språkutveckling, och det är viktigt att barn får möta vuxna som talar god svenska och stimulerar till samtal, frågor och berättande.
Men jag tänker på något som Liberalernas gruppledare Monica Lundin sa efteråt: även barn med svensk bakgrund har ofta för litet ordförråd idag. Det är en observation som sällan lyfts – men som borde stå i centrum.
För språkfattigdom är inte främst en fråga om etnicitet. Det handlar om samhällsutveckling: om hem där det inte läses, om tystare middagar, om skärmar som ersätter samtal och om barn som växer upp utan att få prova sina tankar i ord. Ironiskt nog kan vissa barn med invandrarbakgrund ha ett rikare ordförråd – på sitt modersmål – än barn med svensk bakgrund som enbart har svenskan, men med ett ordförråd som inte når särskilt djupt.
En vän till mig berättade om sina barns första tid i Sverige efter att familjen flyttat hit från Kanada. Barnen talade inte svenska, och för den äldsta – som började i tvåan – var det första året mest en dimma. Men på våren började språket lossna. Läraren sa att det gick snabbt tack vare hennes goda ordförråd på modersmålet. Det visar något avgörande: att ett rikt språk – oavsett språk – ger barn förutsättningar att förstå, resonera och ta till sig nya språk snabbare.
Och här blir frågan större än skolan.
Ordförråd handlar inte bara om att förstå texter eller prata med kompisar. Det är själva byggmaterialet för vårt tänkande. Skolverket uttrycker det tydligt: ett brett och djupt ordförråd är avgörande för att barn ska kunna utveckla språk, läsförståelse – och förmågan att resonera abstrakt. Forskning visar att barn som tidigt får tillgång till ett rikt språk också lättare förstår andra människors perspektiv, får starkare empati och bättre problemlösningsförmåga.
För att kunna vara verkligt innovativ – alltså skapa något nytt, tänka utanför givna ramar, knyta samman idéer på oväntade sätt – krävs inre rörlighet. Och språket är ett av de främsta verktygen för det. Har man ord för fler saker, förstår man fler samband. Man kan leka med begrepp, bygga vidare, säga tänk om…, vad händer om vi ser det så här i stället?
Språket är alltså inte bara kommunikation, utan en motor för fantasi och tankearbete. Utan tillräckliga språkliga redskap blir man mer beroende av andras färdiga tankar. Och det skapar ojämlikhet – också i möjligheten att bidra med något nytt.
Därför bör vi stötta alla barns språk – inte bara i skolan utan också i hemmet. Högläsning, samtal, berättelser. Det kostar lite – men betyder allt. För med orden öppnas världen.
Mikael Morin, gruppledare för Miljöpartiet de gröna i Borlänge