Sociala investeringar ger vinst
Sociala investeringar är ett genomtänkt sätt för en kommun att göra sociala insatser med bedömningar av lönsamhet över längre tid. Många socialt viktiga projekt som annars inte blivit av kan då genomföras för att styra mot ett både socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. (Debattartikel i Dalarnas Tidningar 13-07-13)
En kommunbudget kan traditionellt indelas i investeringar och driftkostnader. Till de förra hör materiella tillgångar med lång varaktighet, t.ex. skolbyggnader, äldreboenden, gator, vägar och rondeller. Utgifter för lärarlöner, hemtjänst, vård av missbrukare samt administration räknas till driften och betraktas som kostnader för innevarande budgetår.
Att lägga resurser på tidiga insatser för att förebygga eller bryta utanförskap som materiell fattigdom, kriminalitet och utslagning i olika former kan dock betraktas som en investering med viktiga, både mänskliga och ekonomiska, effekter i framtiden. Kommunens kostnader kan minska och resurser kan frigöras till annat. Utanförskapets ekonomiska konsekvenser för samhället underskattas ofta. T.ex. så uppgår den totala samhällsekonomiska förlusten av misslyckad skolgång, arbetslöshet och kriminalitet till enorma belopp.
Den kommunala planeringen tenderar att ha ett alltför kortsiktigt perspektiv när det gäller att förhindra att barn och ungdomar hamnar snett i livet. Det behövs därför ett nytt förhållningssätt med större fokus på förebyggande insatser. Resurser bör avsättas till sociala investeringar där det, genom en plan för uppföljning av varje projekt, ska vara tydligt hur resultatet ska mätas och redovisas. Det ska anges i vilken utsträckning investeringen bidrar både till mänskliga vinster samt minskningar av kommunens totala kostnader.
Den tekniska utformningen kan se ut på olika sätt. Ett alternativ är den s.k. återföringsmodellen som bl.a. tillämpas i Norrköpings kommun. Modellen bygger på att en social investeringsfond inrättas. Det innebär att pengar som tas ut för investering återförs till fonden när investeringen ger minskade kostnader i verksamheten. Därigenom bibehålls utrymmet för nya satsningar samtidigt som kommunens ekonomi förbättras.
Sociala satsningar som bygger på lönsamhetskalkyler bör prövas i fler kommuner. Det kan innebära lösningar på många sociala problem samtidigt som den kommunala ekonomin förstärks.
Nils Gossas (MP)
