Strategisk plan för 2012-2015
Kommunens strategiska plan visar inriktning och ekonomiska ramar för kommunens verksamheter. Planen antogs efter en lång och intensiv diskussion i Kommunfullmäktige den 18 juni. Alliansen och Vänsterpartiet hade lagt egna förslag. MP:s kommunalråd Nils Gossas inledningsanförande återges nedan.
Ordförande, fullmäktigeledamöter!
Ett begrepp som man lätt kommer att tänka på i samband med Borlänge kommun är förändring. Borlänge är en kommun i snabb förändring. På längre sikt har vi haft en förändring från bruksort till en kommun med ett mer varierat näringsliv. Det är en förändring som fortsätter i allt snabbare takt. Tydligast ser vi den på Norra Backa, men också andra områden där nya företag etableras.
Vi har också en ökning av befolkningen där särskilt flyktinginvandringen innebär både möjligheter och utmaningar. I en allt mer internationaliserad värld kan en befolkning med olika kulturell bakgrund vara en stark plusfaktor. Utmaningen ligger i att anpassa utbildningssystemet så att alla kan tillägna sig nödvändiga kompetenser för arbete och egenförsörjning. På sikt är det avgörande att de krav som olika arbeten ställer kan matchas av jobbsökande kommuninvånare.
I själva kommunorganisationen har det också skett en snabb omvandling med bl.a. en ny sektorsindelning. Den nya styrmodellen med de fyra pusselbitarna kvalitetsledning, planeringsprocess, värdegrund och ledarskap syftar till att effektivisera alla kommunala verksamheter. Centrala begrepp i den här processen är analys, mål på alla nivåer i organisationen och indikatorer som gör det möjligt att göra effektiva utvärderingar. I den plan som vi ska ta ställning till finns ett ambitiöst försök att ange mätbara indikatorer som ska visa i vilken utsträckning KF:s mål uppnås.
Alla snabba förändringar innebär anpassningsproblem. En växande befolkning är i grunden positivt, men innebär också påfrestningar inom t.ex. bostadsförsörjning, skola, förskola och äldreomsorg. De här påfrestningarna tenderar att förstärkas genom en allt mer försämrad försörjningskvot. Relativt sett fler barn och äldre innebär att allt färre arbetande måste försörja allt fler.
De underskott som under många år har funnits, framför allt inom de tunga verksamheterna vård, skola och omsorg måste, oberoende av orsak, åtgärdas. Det pågår därför ett intensivt arbete med att analysera och vidta åtgärder för att effektivisera verksamheterna över hela linjen. Ekonomisk balans är en förutsättning för en hållbar välfärd. Att nå både de ekonomiska målen och verksamhetsmålen har högsta politiska prioritet. Det behövs dock en del tålamod eftersom det handlar om processer som kräver tid för att uppnå nödvändiga förändringar. Jag är, trots de underskott som har redovisats, övertygad om att ett fortsatt arbete inom ramen för 3 f ger de bästa förutsättningarna för att nå en långsiktigt sund kommunal ekonomi.
I ett läge med upprepade underskott kan det ändå kännas frestande att omfördela pengar till vård, skola och omsorg. I Alliansens budgetförslag omfördelas 60 Mkr. Svagheten med förslaget är att konsekvenserna av motsvarande minskningar inte är utredda. Tveksamheter och orimligheter finns på punkt efter punkt i den redovisade sparlistan, t.ex. att plocka 21 Mkr från de kommunala bolagen, eller att införande av LOV skulle innebära en besparing. Jag är ingen älskare av FH, men en tvär nedläggning skulle innebära utlösande av borgen vilket vore en ren förlust för kommunen.
Detsamma kan sägas om V:s besparingar på 47 Mkr. Vilka verksamheter ska minska inom Kommunstyrelsens ansvarsområde? Och vilka effekter uppstår?
Är det kostservice, kollektivtrafiken eller arbetet med hållbar utveckling som ska dras ned? Eller något annat? Det framgår inte. Min uppfattning är att både V:s och Alliansens förslag hör till avdelningen köksbordskonstruktioner med väldigt liten förankring i verkligheten.
Bifall till KS förslag till Strategisk plan
