Motion - Mikroplaster

Lyssna

 

Ekerö kommun har som mål att jobba för en giftfri vardag. Vi ser dock att det finns en del akuta åtgärder som behöver göras. Det finns fortfarande en del oklarheter kring hur vår hälsa påverkas av olika miljögifter men vi menar att försiktighetsprincipen behöver tillämpas i högre utsträckning. Naturvårdsverket presenterade en rapport om Mikroplaster i juni 2017. Där finns en rad förslag på åtgärder som vi redan nu på kommunal nivå kan tillämpa. Det gäller både vilka material vi använder i offentliga miljöer och särskilt i miljöer där barn vistas. De åtgärder som föreslås i rapporten är kopplade till miljökvalitetsmålen; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Med tanke på kommunens uttalade mål om en giftfri vardag och vårt geografiska läge mitt i Mälaren så borde följande förslag vara av intresse.

 

Förekomsten av mikroplast i den marina miljön har uppmärksammats allt mer under senare år, inte minst på global nivå, men forskare har upptäckt att förekomsten är påtaglig även i sötvatten och inte minst i Mälaren. Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastfragment. De mikroplaster som hittats i världshaven, men även i sötvattensystem, har olika ursprung. Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits och plastartiklar frigörs, eller när vi inte återanvänder, återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt utan plasten blir skräp som successivt bryts ned till mindre och mindre bitar i naturen. Det finns också plast som från början tillverkas som små pellets eller korn.

 

De två viktigaste källorna till mikroplaster i Sverige är slitage av fordonsdäck och de plastgranulat som sprids genom konstgräsplaner. Övriga källor är tvätt av textilier, båtbottenfärg, nedskräpning i naturen och avfallshantering.

 

Naturvårdsverket skriver i sin rapport att ”Landets kommuner är också viktiga aktörer i arbetet med att bygga upp kunskap om spridning av mikroplast från det kommunala vägnätet”. I rapporten framgår det att det är svårt att mäta hur omfattande spridningen av mikroplasterna är från vägnätet. De menar dock att det är viktigt att ha koll på vägdamm och grus som samlas ihop vid renhållning av det kommunala vägnätet. Hur hanteras dagvattnet i anslutning till vägarna? Vad gör vi för att förhindra att det läcker ut mikroplaster i Mälaren?

 

Den kanske viktigaste källan till spridning av mikroplaster i Ekerö kommun är förmodligen fotbollsplanerna gjorda av konstgräs. Det är ett omfattande svinn av plastgranulat från fotbollsplanerna till hemmen, tvätt, omklädningsrum, snöplogning, och förmodligen läckage ner i dagvatten och avloppssystem. Konstgräsplanerna ger en betydlig samhällsnytta då det möjliggör ett högre nyttjandegrad av fotbollsplanerna och fler barn och unga kan motionerna och på så sätt förbättra sin hälsa. Miljöpartiet vill inte på något sätt förhindra den utvecklingen men vi månar om att konstgräsplanerna utvecklas med hänsyn tagen till andra hälso- och miljöaspekter och med respekt för kommande generationer. Många av dessa mikroplaster har en nedbrytningstid på hundratals år.

 

 

 

Miljöpartiet de gröna Mälaröarna yrkar på;

-          att prioritera substitut till gummigranulat som fyllnadsmaterial eller planer som utformas helt utan fyllnadsmaterial när det är möjligt

-          att vidta åtgärder för att minska svinnet och spridningen av gummigranulat från planerna för att förhindra att mikroplaster hamnar i miljön

-          att säkerställer att mikroplaster inte sprids från det kommunala vägnätet till sjöar och vattendrag