Barnen i politikens fokus
Varför kan vi inte ställa våra barns behov först? Inte bara de här och nu som rätten att kunna äta ett äpple eller att gå i en skola som har tillräckliga medel, utan även rätten till en framtid.
Barnen i fokus
En grupp förskolebarn besöker en återvinningsstation. Efter rundvandringen blir det saft och frågestund. Ett av barnen säger ”Varför är inte Miljöpartiet större när ni vuxna säger att miljön är så viktig?”
Informatören känner sig ställd och frågar sig om hon hade sagt något om politiska partier. Hon ska ju vara politiskt neutral. Nej hon är säker på att hon inte nämnt något om svensk politik eller ens namnet på något politiskt parti.
Men hon har lärt sig att barn är ärliga. De ser upp till oss vuxna och vill ha svar på sina frågor.
Denna av barnen mycket berättigade fråga har jag ofta har ställt mig själv. Alla partier i Sveriges riksdag talar nu om miljön. Men lösningarna är väldigt olika. Några partier talar gärna om kärnkraft som en lösning. Men riskerna med kärnkraftverken och även avfallet är stora. Det radioaktiva avfallet ska lagras under tusentals år men vi har ännu inget säkert slutförvar. Vi lämnar över ett farligt problem till kommande generationer.
Varför kan vi inte ställa våra barns behov först? Inte bara de här och nu som rätten att kunna äta ett äpple eller att gå i en skola som har tillräckliga medel, utan även rätten till en framtid. För att vi ska kunna erbjuda våra barn det så måste vi bland annat satsa på biologisk mångfald och en jord fri från resterna från kärnkraften.
Mat, utbildning och en ren värld är det minsta våra barn ska ha.
Forskningen menar att vi överkonsumerar vår planet och därmed tar vi resurser av kommande generationer – våra barn. Är det rätt?
Uppvärmningen av planeten som är en direkt följd av vår konsumtion ökar och tar alldeles för stor del av jordens resurser i anspråk. Vid miljötoppmötet i Glasgow försökte man komma överens om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vilket inte alla länder gick med på. Uppvärmningen kommer leda till en stor förlust av biologisk mångfald och därmed möjligheten att odla vår mat. Om inte världens ledare kan enas, måste vi alla hjälpas åt att rädda det som går att rädda, för våra barns skull. Många bäckar små ger till slut en stor flod.
Som småbarnsförälder och boende på landsbygden funderar jag mycket över vilken värld vi lever i och vad jag kan göra för mina barn. Som för alla andra småbarnsföräldrar måste livspusslet gå ihop. Barnen ska till skola, förskola och till fritidsaktiviteter. Vi måste ha mat på bordet, kläder och leksaker. Jag kan påverka våra små men långt ifrån oviktiga beslut som att köpa miljövänlig mat och att odla lite själv. Vi vill inte förorsaka för mycket koldioxidutsläpp så vi handlar mestadels begagnat och har valt bilar med små utsläpp. När det går försöker vi åka kollektivt. Vi har heller inte flugit på många år nu. Alla våra beslut som vi fattar gör vi för att vi vill att våra barn ska ha en framtid.
Men ju mer jag läser om miljön desto mer inser jag att jag även måste påverka de stora sammanhangen; utsläpp från industrier, transporter och jordbruk. Det kan jag göra i aktionsgrupper och genom att engagera mig politiskt. På så sätt kom jag fram till att jag måste bli aktiv i Miljöpartiet – för mina barns framtid. Det behövs ett starkt Miljöparti om vi ska kunna påverka utvecklingen i Enköping, i Sverige, inom EU och på global nivå.
