Omstart för Westerlundska Gymnasiet
Häromdagen redogjorde Enköpingsposten för årets kunskapsresultat på Westerlundska gymnasiet. 82% av eleverna på de högskoleförberedande linjerna klarade målen och fick ut sina examensbevis medan endast 64% på de yrkesförberedande programmen fick det. På något program var det enligt EP´s artikel (vi ansvariga politiker har inte fått denna information från förvaltningen ännu) bara drygt 30% som fick sina examensbevis.
Hur man än vrider och vänder på dessa resultat så är det förstås inte godtagbart att Westerlundska misslyckas med så många av sina elever. För med så många som inte klarar sig så är det faktiskt skolans misslyckande, inte elevernas.
Och vi politiker som sitter i Utbildningsnämnden får höra gång på gång att allt fler elever redan när de börjar på Westerlundska har får dåliga kunskaper i svenska och matematik och att det oftast är dessa ämnen som saknas för ett godkänt betyg. Men eftersom skolan vet om detta redan från start, varför lyckas man då inte lyfta dessa elevers kunskap under de åren man har som uppgift att göra det?
En av förklaringarna till detta är att Westerlundska är gravt underbudgeterat vilket gör att det saknas resurser för utbildningarna. Kostnaden för undervisning i kommunala gymnasieskolor i riket var 2013 i genomsnitt 64 710 kronor per elev (senast tillgänglig statistik). För Enköping var denna kostnad 51 265 kr/elev. Det innebär att Enköpings gymnasieelever har 13 445 kronor mindre per elev till lärare, böcker och annat som behövs för undervisningen. Rikseleverna har alltså 26% mer än Enköpingseleverna och det påverkar förstås möjligheten till god undervisning.
Detta är en högst medveten politik från en allians som konstant skönmålar skolan och kallar sina återkommande neddragningar för satsningar. Alliansen har till och med berömt Westerlundska för att ha landets lägsta lärartäthet, ett uttalande som obarmhärtigt avslöjar hur de ser på gymnasiet. Här finns ingen behovs- eller barnkonsekvensanalys, bara lågskattetänk.
Detta kan inte få fortgå, vi kan inte fortsätta att svika våra gymnasieungdomar på detta rent oansvariga sätt och släppa ut elever som inte har fått en fullgod utbildning.
Miljöpartiet vill under nästa mandatperiod påbörja en total ”makeover” på gymnasiet, komvux och SFI och i Utbildningsförvaltningen. Vi satsar därför redan i budgeten 2015 mest av alla partier på gymnasiet för att kunna påbörja satsningen och vi använder pengarna till att öka lärartätheten, höja lärarlönerna, stärka IT-stödet och återinföra intaget på musik/estet och barn/fritid.
Vi vill också återinföra och stärka det särskilda stöd som tidigare kallades Röda villan riktat till de elever som det är svårt att få med i den ordinarie verksamheten och förstärka resurserna för skolhälsoteamet.
Miljöpartiet vet att stora förändringar tar tid och kräver uthållighet, därför kommer den satsning vi föreslår att behöva pågå kontinuerligt under ett antal år till dess att gymnasiet har lyft både sina resultat och fått resurser i nivå med minst riksgenomsnittet. Därför vill vi också ta tillbaka det politiska initiativet i Utbildningsnämnden och införa ett systematiskt kvalitetssystem i hela förvaltningens och nämndens arbete.
Så vill Miljöpartiet göra en sedan länge behövd omstart i gymnasiet och vuxenutbildningarna i Enköping.
Tomas Rådkvist
Miljöpartiet
