Du är också politiker!
Ledarkrönika publicerad i ETC Örebro 2013-04-04
"Demokrati är det samhällssystem där makthavarna är tvungna att tuta innan de kör över folket", ”Vad är det för stolpskott som sitter där borta i kommunhuset o lyfter höga löner?” kan man läsa på en Facebooksida, där man den senaste tiden gett uttryck för sorg och vrede mot den rödgröna Hallsbergsmajoriteten. Politikerna har lagt ett besparingsförslag att stänga en skola. Många känner ilska och debatten har hårdnat.
”Politik är tråkigt” är ett påstående som jag har hört många gånger. Jag har ibland kontrat med frågan ”tycker du att ditt liv är tråkigt?” för det är just det som det handlar om – politik är ditt liv och allt som ryms i det, som miljön runtomkring dig eller barnens skolgång. Vårt gemensamma samhälle bygger vi genom politiska beslut av olika slag. Det är därför det är så viktigt att människor deltar i politiken.
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket… genom ett representativt och parlamentariskt statsskick" säger Regeringsformen. Det är ett system som vi ska vara rädda om. Det är därför de avhopp från politiska förtroendeuppdrag som blir allt vanligare är så allvarliga. Inte sällan rör det sig om ungdomar och kvinnor. Avhoppen är oroväckande och det blir än mer oroväckande när de lämnade platserna i nämnder, styrelser och fullmäktigen står tomma. Vem ska bestämma hur vår gemensamma framtid ska se ut? Vårt politiska system är vackert men bräckligt. Hela vårt folkstyre bygger på att människor någon eller några perioder i sitt liv tar ett större samhälleligt ansvar och ställer upp som politiker för att representera folket. De allra flesta av oss politiker arbetar utan lön på vår fritid, för att vårt gemensamma samhälle ska bli så bra som möjligt, för att vi har en vision om hur hela samhället borde vara och vad som är bäst för hela folket.
Varje avhopp från ett politiskt uppdrag i förtid är ett samhälleligt misslyckande. Det kan vara brister i vår jämställdhetspolitik som gör att småbarnsmamman inte mäktar med. Det kan vara misslyckandet med att bekämpa främlingsfientlighet som gör att en ledamot lämnar sitt uppdrag efter brev. Det kan vara politikerförakt och personangrepp som gör att förtroendevalda inte orkar med det politiska beslutsfattandet. Detta är ett angrepp på demokratin.
När de flesta lämnar sin arbetsplats för dagen är arbetet slut. Är du politiker kan kvällen innebära att du på din fritid ska försöka lösa gåtan om hur din kommun ska kunna spara 30 miljoner kronor. Det är inte en bedrift som du kommer att bli omtyckt för. Ingen vill stänga en skola. Samma kväll kan det skrivas på det ständigt närvarande nätet att du bär ansvar för eventuella självmord som kan komma ske om barn tvingas byta skola. Det är här någonstans som gränsen passeras. Hur klarar samhället av att värna demokrati, åsiktsfrihet och engagemang i trängda situationer och i moderna forum där hårda ord skrivna i affekt publiceras inom bråkdelen av en sekund?
Vid ett möte i Hjortkvarn inför beslutet att lägga ned den skola som idag hyser 26 elever men en gång byggdes för 240 barn, hade invånarna formulerat konstruktiva ekonomiska utredningar, frågor och alternativa besparingsförslag. Det visar att det finns politiskt intresse. Problemet är att intresset ofta stannar vid en enda fråga. Men samhället är inte en enda fråga. Den kommunala politiken i all dess mångfald ska rulla på dagligen. ”Varför ska vi göra det här, det är ju ert jobb?” ropade en frustrerad medborgare på mötet. Men saken är den att det är allas vårt ansvar att se till hela samhället och försöka hitta en väg framåt – även genom lågkonjunkturer. Vi måste göra det tillsammans och vi måste vara fler som arbetar politiskt. Då blir besluten också bättre. Demokratin är bräcklig, men något fint att värna. All offentlig makt i Sverige utgår från folket – och folket, det är vi tillsammans. Egentligen är vi alla politiker, det gäller bara att vi inser det.
Emma Ode
