Minska köttkonsumtionen i Hallsbergs kommun

Minska köttkonsumtionen i Hallsbergs kommun

Motion till Hallsbergs Kommunfullmäktige 2011-04-07. Motionen bifölls av Kommunfullmäktige 2013-05-27.
För Miljöpartiet de gröna i Hallsbergs kommun

Pernilla Wikander-Eklund

 

Sammanfattning

Miljöpartiet de gröna vill att Hallsbergs kommun följer uppmaningen från bland andra Förenta Nationerna och John Hopkins Bloomberg School of Public Health och inför en köttfri dag i kommunens verksamhet, till exempel en köttfri måndag. Efter avstamp i den belgiska staden Gent har flera städer i världen följt exemplet med en köttfri veckodag, bl.a. Östersund, Helsingfors, Sao Paulo, San Fransisco, Kapstaden, Bremen.

Rajenda Pachauri som är chef för FN.s klimatpanel IPCC har bl.a  i brittiska tidningen The Guardian (7 sept. 2008) uppmanat världen till minskad köttkonsumtion: ”Starta med en köttfri dag i veckan och minska därifrån”.

Argument

Rättvisa

Förr producerades mycket vegetabilier för direkt konsumtion av människor istället för att, som idag, mata djuren med spannmålsskörden. Dagens djurindustri innebär att vi matar vår boskap med den fattiga världens möjlighet till mat.

Klimat och Miljö

Djurhållningen i världen påverkar klimatet mer än transporterna. Boskapssektorn är en av de sektorer som bidrar till de allvarligaste miljöproblemen.

Hälsa

En hälsosam livsstil kan bl.a. förebygga en del av världens cancerfall och minska belastningen på sjukvården. För att nå en hälsosam livsstil måste vi i västvärlden minska vår köttkonsumtion rejält.

Yrkanden

Det är uppenbart att lokal- och rikspolitiker har ett ansvar för att på bukt med den misshushållning av resurser som dagens överkonsumtion av köttprodukter innebär.

Därför föreslår Miljöpartiet de gröna att:

* Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att låta utreda förutsättningarna för att införa en köttfri dag i kommunens skolor, förskolor och äldreomsorg.

* Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att låta utreda förutsättningarna för att kommunen, gärna genom samarbete med lokala organisationer och företag, verkar för att man sprider information och kunskap om varför vi bör minska vår konsumtion av kött- och mejeriprodukter.

Fördjupning

Därför ökar köttkonsumtionen

Köttkonsumtionen ökar därför att köttet har blivit billigare, världen blivit rikare samt att befolkningen har ökat.

År 1967 var Gunnars kött och charkuteri en av Göteborgs allra billigaste affärer. Affären låg på Tredje Långgatan 39 och 39 kronor var även kilopriset på köttfärsen. 39 kronor år 1967 motsvarar 316 kronor idag och avspeglar det faktum att köttfärs på den tiden var lyx.

Det är inte ovanligt att man i Hallsbergs kommun hittar köttfärs till samma pris, 39 kronor per kilo. I rella tal motsvarar det en prisminskning på 88 procent. En konsekvens av att priset på kött har rasat är att vår konsumtion har skjutit i höjden. Enligt Jordbruksverkets statistik konsumerar svensken år 2010 omkring 60 procent mer kött än år 1960. Bara sedan 1990 har vår köttkonsumtion ökat med smått otroliga 40 procent.

Konsekvenser av den ökande köttkonsumtionen

I juni 2010 släppte FN:s miljöprogram, UNEP, en rapport i vilken man konstaterade att världens höga konsumtion av kött- och mejeriprodukter är ohållbar. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, publicerade förra sommaren sina senaste beräkningar om hunger och kronisk undernäring. Nästan 1020 miljoner människor i världen svälter idag. Enligt den kända FN-rapporten Livestock´s Long Shadow kommer den globala årliga köttproduktionen uppskattningsvis mer än fördubblas från 229 miljoner ton per år (1999/2001) till 465 miljoner ton år 2050, bl.a. på grund av ökad köttkonsumtion i Kina och Indien, som följd av den växande ekonomin i dessa länder. Även befolkningsökningen i världen spelar stor roll.

Den ökade köttkonsumtionen skapar en ökad efterfrågan på foder och därmed på jordbruksmark. Djurhållningen upptar redan idag 70 procent av världens jordbruksmark och 1/3 av jordens isfria jordyta, enligt FN. Den ökade efterfrågan leder till högre matpriser, vilket ökar svälten. Eftersom världens fattiga människor lägger en stor del av sin inkomst på jordbruksprodukter innebär höjda matpriser ett stort hot mot människors hälsa och möjlighet att istället investera i exempelvis utbildning.

Djurhållning och miljö

FN:s rapport Livestock´s Long Shadow landar i slutsatsen att de miljöproblem som följer i överkonsumtionen av kött är många och svåra. Ett av miljöproblemen är näringsläckaget från jordbruket. Eftersom 80 procent av Sveriges jordbruk används för foderproduktion till boskap är denna stora del av köttindustrin även en av de främsta orsakerna till övergödningen av Östersjön. Idag är en bottenyta av Östersjön motsvarande två Danmark syrefri. FN:s rapport Livestock´s Long Shadow visar också på att djurhållningen står för 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Detta är mer än världens samlade transportindustri som, enligt rapporten, uppgår till 13,5 procent.

Svenskens årliga köttkonsumtion uppgår till 85 kilo och sammanfaller ungefär med snittet i Europa som är 89 kilo.

Enligt rapporten Livestock´s Long Shadow tar djurhållningen bl.a i anspråk:

* 70 procent av all jordbruksmark.

* 33 procent av all odlingsmark för foderproduktion.

* 70 procent av all skövlad regnskog i Amazonas som betesmark.

* 8 procent av mänsklighetens vattenanvändning.

* 30 procent av jordens vildmarksskövling.

* 37 procent av all användning av bekämpningsmedel.

* 50 procent av all användning av antibiotika.

Bättre att äta närproducerat och ekologiskt kött, men inte tillräckligt

En väldigt liten del, endast 0,01 procent av djurhållningens växthusgaser kommer från transporter. Att äta närproducerat kött innebär en marginell klimatvinst, men kan å andra sidan gynna det lokala näringslivet. Ekologisk kött innebär inte heller att just växthusgaserna från köttproduktionen automatiskt blir mycket lägre, även om djurens livskvalitet självklart ökar och miljön förbättras i övrigt. Vi kan inte ersätta allt det kött som vi idag konsumerar med inhemsk och/eller ekologisk produktion eller viltkött. Djurhållningen kommer aldrig att bli hållbar eller miljömässigt acceptabel förrän dess at vi kraftigt minskar dess omfattning.

Djurhållning och markanvändning

Det gamla bondesamhället var oerhört resurseffektivt. Människor producerade mycket vegetabilier för direkt konsumtion av människor. Med hö matade man kor, får och getter. En ko som äter hö omvandlar 2 energienheter biomassa till 1 energienhet mjölk. Det var ingen vettig människa som i början av 1700-talet utfodrade sina kor med spannmålsskörden eftersom kon med sitt matsmältningssystem inte är avsedd att leva på spannmål. 10-20 energienheter i form av spannmål omvandlas till 1 energienhet kött.

Generellt krävs det mellan 3 och 20 kilogram vegetabiliskt foder för att producera ett kilogram kött. Detta är både ohållbart och omoraliskt när redan idag 1 miljard människor svälter. Det finns inte tillräckligt mycket mark för att alla människor på jorden ska kunna äta lika mycket kött som vi gör idag i västvärlden. Djurindustrin innebär att vi matar vår boskap med den fattiga världens mat.

Sverige använder omkring 80 procent av jordbrukslandskapet till djurhållningen. Detta räcker för att tillfredsställa lite drygt 50 procent av Sveriges köttkonsumtion, resten importerar vi. Dessutom importerar vi bland annat 385 000 ton sojabönor som djurfoder från Amazonas för vilket motsvarande 300 000 fotbollsplaner mark skövlats. Dessutom importerar vi överskott av biomassa från oljepalmsplantager, vilket används till djurfoder.

Kött och hälsa

I november 2007 släppte prestigefyllda Världscancerfonden, WCRF, rapporten Food, nutrition, physical activity, and prevetion of cancer. Studierna visade att risken för tjock- och ändtarmscancer är 30 procent större för dem som äter mest rött kött, jämfört med dem som äter minst. Efter detta avråder WCRF helt från konsumtion av processade charkvaror och uppmanar till minskad konsumtion. Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Världens mest välrenommerade folkhälsoinstitut John Hopkins Bloomberg School of Public Health stödjer kampanjen Köttfri måndag (Meatless Monday) för att minska en rad allvarliga sjukdomar.

Relaterade nyheter

Region Stockholm, 28 mars 2024

20 000 extra vårdbesök till BUP

Örebro län, 28 mars 2024

Pia Frohman (MP): Tillsammans stärker vi vår demokrati!

Region Stockholm, 21 mars 2024

Succé för nya lovkortet – över en halv miljon resor under första lovet

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter