Sluta sälja snask till barn under skoltid
Obesitas betecknas som en allvarlig sjukdom och barnfetman har ökat markant, inte minst i vår region. Jag vill argumentera för att detta framförallt är ett samhällsproblem, där starka marknadskrafter finns både för att sälja fetmaframkallande produkter och för att beteckna följderna av dem som ett kroniskt medicinskt tillstånd som behöver behandlas med livslång medicinering.
Vår genetik har inte förändrats under de decennier när obesitas ökat, men det har vårt samhälle. Maten idag är billig, kaloririk, snabb, lättillgänglig och väldigt god. Det främjar överkonsumtion med ökad fetma som följd. Samhällsgrupper med låg inkomst och utbildning drabbas värst.
När det gäller alkohol och rökning har det varit en självklarhet att bekämpa bruket med
samhällsåtgärder och ta kampen mot lobbyisterna. Skatt på tobak, förbud att röka på krogen
och monopol på alkoholförsäljning är exempel på effektiva sätt att minska konsumtionen och därmed bättra folkhälsan. Dessa insatser har haft långt större effekt än vårdens insatser med motiverande samtal och läkemedel mot bruk och beroende, även om dessa också har en given och viktig plats i behandlingen för de som drabbas.
På ICA Brunflo, nära hälsocentralen där jag jobbar, står skolbarn i kö vid 08:00 på morgonen och ut kommer de med chokladkakor, energidrycker och glaserade munkar på extrapris. När vi köpte bilbarnstol på Lekia & Babya i stan möttes vi på vägen ut av hyllmeter med godis.
På väg ut från mottagningen för barnfetma på Östersunds sjukhus passerar man Pressbyrån där det görs reklam för glass, godis och bullar och på busshållsplatsen utanför görs det reklam för hamburgare. Ofta med budskap som riktar sig till barn och deras trötta föräldrar.
Samtidigt kräver man nu från högre instanser att vi i vården, framförallt primärvården, ska göra långt mer för att upptäcka och behandla fetma.
Nya dyra läkemedel löser problemet med fetma för de som har råd. Novo Nordisk som tillverkar dessa mediciner har höjt vårt grannlands BNP och kämpar med näbbar och klor för att behålla sitt patent och fortsätta dra in miljarder. De har varit drivande i att vi ska se på fetma främst som en sjukdom och inte ett samhällsproblem. De har inga incitament att driva på för samhällsförändringar som motverkar fetma, men däremot för att vården ska upptäcka och behandla allt fler.
Sammanfattningsvis lägger vi våra barns hälsa i marknadskrafternas händer och förväntar oss att sjukvården ska lösa problemet med rigorösa program, som dessvärre har bristande effekt.
De goda intentionerna till trots; vården kommer inte lösa problemet med fetma. De pengar och mänskliga insatser som man tycker ska läggas på att vården ska upptäcka, förebygga och behandla fetma skulle göra långt mer nytta om de lades på samhällsåtgärder.
Jag vill se ett Sverige som främjar barns hälsa, med skatt på tomma kalorier, förbud mot reklam av onyttig mat och butiker som slutar sälja snask till barn under skoltid. Jag vill se ett Region Jämtland/Härjedalen som inte säljer, gör reklam för eller serverar skräpmat och som främjar aktiva transporter. Det är ett klokt och hållbart sätt att komma åt det växande problemet med övervikt och fetma i vår befolkning.
Christine Nyberg, Distriktsläkare
Kandidat Regionfullmäktige, MP
