Sluta klaga – nu har vi chansen att bygga en bättre järnväg
JLT:s ledning och flera (S)urmulna politiker kallar regeringens beslut ett bakslag för länet. Men inget konkret visar att en ny järnväg hade varit bättre än en upprustad Tabergsbana – tvärtom, skriver Mats Weidman (MP).
Jag förvånas över de politiker i länet som nu ondgör sig över regeringens beslut att stryka Byarum–Tenhult ur transportplanen. Än mer förvånad blir jag över JLT:s ledning som menar att detta försvårar utvecklingen av kollektivtrafiken. Det uttalandet är svårt att förstå. Reseunderlaget i Tabergsådalen är betydligt större än på sträckan Byarum–Tenhult–Jönköping. Rimligen borde JLT vilja finnas där människor faktiskt bor och lever sina liv. Det tycks inte vara inställningen när det gäller Krösatågen i Tabersådalen, som länge haft återkommande inställda avgångar.
Om Trafikverkets plan hade fullföljts hade vi fått ett projekt på cirka 3 miljarder kronor. Upprustningen av Tabergsbanan kostar betydligt mindre och ger större samhällsnytta. Dessutom skulle den nya järnvägen ansluta till enkelspåret mellan Jönköping och Nässjö – en redan hårt belastad sträcka. Med Krösatågen där hade belastningen blivit 125 tågrörelser per dygn, högst i Sverige för ett enkelspår. För att få detta att fungera hade man behövt ta bort nio avgångar jämfört med i dag. Konsekvenserna hade blivit färre tåg tur och retur Nässjö, fler förseningar och minskat förtroende för kollektivtrafiken. Detta är ingen gissning. Utredningar visar detta, även remissinstanser som (KTH), Kungliga tekniska högskolan, varnar för att punktligheten riskerar att försämras.
På den bana som nu ska rustas upp finns åtta hållplatser mellan Värnamo och Jönköping. På sträckan Byarum–Tenhult skulle tåget bara stanna två gånger, i Skillingaryd och Huskvarna – för att klara restidskravet på 50 minuter. Det säger allt.
JLT:s ledning och flera (S)urmulna politiker kallar regeringens beslut ett bakslag för länet. Man talar om förlorad tillväxt, jobb och klimatomställning. Men inget konkret visar att en ny järnväg hade varit bättre än en upprustad Tabergsbana. Tvärtom öppnar sig nu stora möjligheter. Hela ”Y-et” elektrifieras. Det betyder snabba, tysta och bekväma tåg där underlaget faktiskt finns i Tabergsådalen med 15 000–18 000 invånare.
Jag vill se en offensiv JLT-ledning som fokuserar på att vinna nya resenärer i stället för att klaga över att man inte får bygga en prestigebana. Här finns också ett demokratiskt problem. I Jönköpings kommun fick vi aldrig ta ställning till alternativet att rusta upp Tabergsbanan. Vi fick bara välja mellan olika sträckningar för en ny bana. Budskapet var tydligt: accepterar vi inte detta, blir det ingen järnväg alls. När jag ställde frågor fick jag höra samma sak från kommunledningen, i stil med ”Om vi ifrågasätter detta blir det ingenting”.
Senare visade det sig att det visst gick att elektrifiera den befintliga banan. Trafikverket hade redan 2012 bestämt sig för ny bana och nedläggning av Tabergsbanan – på bristfälliga underlag. Det kallar jag manipulation och brist på respekt för demokratin. Därför förtjänar de lokala eldsjälar som begärt ut handlingar, granskat underlag och informerat allmänheten all respekt. Utan deras arbete hade alternativet upprustning aldrig kommit fram.
Att nu kalla regeringens beslut ansvarslöst är anmärkningsvärt från de politiker som själva okritiskt följt Trafikverkets linje.
I riksdagen kommer jag att rösta för många mil ny järnväg i Sverige, och jag kommer att bevaka att det finns medel så att upprustningen på Tabergsbanan blir färdigställd. Miljöpartiet de gröna har både lokalt och ända upp till partiets ledning ställt sig bakom upprustning av Tabergsbanan. Jag tänker inte släppa denna fråga.För det handlar inte bara om järnväg – utan om ansvar, trovärdighet och respekt för demokratin.
Mats Weidman (MP), riksdagskandidat och språkrör för Miljöpartiet i Jönköpings kommun
