Gustav Fridolin svarar om senaste Pisa-mätningen

Senaste Pisa-mätningen visar på ett trendbrott för svensk skola. Men vad betyder det för svensk skola i praktiken? Utbildningsminister Gustav Fridolin svarar på några av de vanligaste frågorna.

Foto: Johan Schiff
Gustav Fridolin i panelsamtal om Pisa-mätningen.

Vad är Pisa?

Pisa är en internationell kunskapsmätning i tre ämnen: Matematik, naturkunskap och läsförståelse. Alla tre ämnen prövas och denna gång var det särskilt fokus på naturvetenskap. Pisa undersöker också sådant som hur eleverna trivs i skolan, vad lärare har för möjligheter att jobba i skolan och hur jämlikheten ser ut i skolsystemet.

Vad säger senaste mätningen om svensk skola?

Det är ett tydligt styrkebesked av Sveriges lärare och elever. Det tredje styrkebeskedet i år: Först fick vi siffror på behörigheten för nian som visade att fler elever än tidigare fick goda resultat och därmed möjlighet att gå vidare från nian till gymnasiet i nästan alla elevgrupper. Det andra styrkebeskedet var Timss, en mätning i matte och naturvetenskap som kom en vecka före Pisa. Därefter kom Pisa-resultaten.

Tillsammans visar de tre att svenska elever lär sig mer och att fler får möjlighet att bygga sina liv utifrån kunskaper i skolan. Det är tack vare det jobb som gjorts ute på skolorna. Bakom varje poäng ligger hårt arbete av lärare, rektorer och elever. På frågan om vad det innebär för svensk skola skulle jag säga att man verkligen får känna att hårt arbete lönar sig.

Men det finns också orosmoln. Mest oroad blir jag över att ojämlikheten ökar i skolan. Det betyder att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar mycket hur det går för barnen i skolan. I en jämlik skola får elever som har det svårt extra stöd, så att alla elever kan utvecklas på ett bra sätt.

Detta är en uppgång som kommer efter en lång nedåtgående trend. Varför har skolresultaten tidigare rasat så?

Lärarna fick mindre tid med sina elever. Det har sitt ursprung redan från 90-talet och de stora reformer och nedskärningar som gjordes då. Man skar bort var femte lärare i skolan, mätt i lärartäthet på bara ett par år, vilket påverkade skolan väldigt mycket. Samma prioriteringar hade tyvärr den förra regeringen under finanskrisen 2009. Istället för att freda skolan från nedskärningar så sänkte man skatten. Under de borgerligas regeringstid skars nästan 10000 medarbetare bort från skolan. Det ändrar vi nu. Svensk skola har anställt 13 000 personer bara de senaste två åren.

Påverkar nyanlända elever Pisa-resultaten?

Att vi tagit in fler från krig och flykt har inte påverkat resultaten negativt, enligt Pisa. Det är fler nyanlända som gör proven, men det försämrar inte resultaten på totalen. De nyanlända har faktiskt lyckas höja sig ännu lite mer än vad eleverna generellt har gjort.

Det kan ju betyda att skolan blivit bättre på att jobba med nyanländas lärande. Med till exempel språkutvecklande arbetssätt, kartläggning av vilken skolbakgrund en nyanländ kommer med och genom studiehandledning på det gamla skolspråket, så att elever klarar matten även om de inte kan alla svenska mattetermer. Vi har också lagstiftat om en del av detta, vilket hjälpt många nyanlända.

Vi behöver dock göra insatser för att sluta gapet i resultaten mellan nyanlända och andra. Då måste alla vara med och tar ansvar. Det kan inte bara vara några skolor som tar emot nyanlända.

Detta är första Pisa med elever som fått betyg från årskurs 6 - påverkar det resultaten?

Det finns ingen forskning hittills som visat att tidigare betyg hjälper resultaten totalt sett, tvärtom tycks tidiga betyg göra återkopplingen svårare till de elever som redan från början hade det tuffast. Skolverket kommer nu göra en analys både av Timss och Pisa och försöka se vad som kan ligga bakom. Det många pekar på, och som jag också tror är bra, är det som heter Matematiklyftet. Det är en stor fortbildningssatsning som rullade igång för en tid sedan. Den permanentar vi nu, så det blir ett sätt för mattelärare att lära sig om sitt ämne av och ihop med sina kollegor. Vi har dessutom breddat det till andra ämnen.

Vad är vägen framåt efter Pisa?

Den stora oron i de här resultaten är att ojämlikheten ökar. Om vi ska få ännu bättre resultat än nu behöver vi bryta ojämlikheten. Det är helt avgörande.

Vi kan se av Pisa-resultaten att Sverige är sämre än de flesta andra OECD-länder på att utjämna uppväxtvillkor i resultat i skolan, mätt utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Det slår hårt mot den skola vi vill ha.

För 15 år sedan hade vi ett av de starkaste skolsystemen, alla elever fick en ärlig chans, och vi måste tillbaka dit igen. Det är min största utmaning som utbildningsminister - att ge lärare förutsättningar att jobba också med de elever som har det tufft. Därför investerar vi i de skolor och elever som har haft det tuffast. Vi bemannar skolbibliotek och elevhälsa, bygger ut fritids och ger eleverna mer tid med lärarna. Vi inför en läsa-skriva-räkna-garanti i lågstadiet och ökar antalet speciallärare. Det är viktigt för alla, men såklart viktigast för de elever som behöver skolan mest. Det är arbetet i skolan som ska avgöra ens framtid, inte i vilket hem man växer upp.

Hur vill regeringen lösa lärarbristen?

För att möta lärarbristen behöver vi stärka attraktiviteten i läraryrket. Därför har regeringen bland annat höjt lärarlönerna och jobbar för att fler lärare ska kunna ägna mer tid åt undervisning och mindre tid åt administration.

Regeringen utökar dessutom platserna på lärar- och förskollärarutbildningarna och speciallärarutbildningen. Och investerar dessutom i att flera lärare ska bli behöriga.

Hur ska lärarna få mer tid för planering och undervisning?

Regeringen jobbar hårt för att lärare ska kunna ägna sin tid åt planering och undervisning. Bland annat genom att anställa fler lärare i förskoleklass och lågstadiet så att fler får tid för sitt undervisningsarbete och ägna tid åt varje elev när klasserna blir mindre.

Vi har också minskat antalet nationella prov och arbetar för en digitalisering av proven, som tar mycket tid från lärarna idag.

 

Om Pisa

Pisa står för Programme for International Student Assessment och är en internationell undersökning av utbildningssystem runt hela världen. Undersökningen görs genom att testa 15-åriga studenters kunskap och färdigheter var tredje år.

Den senaste undersökningen presenterades den 6 december 2016. Läs mer om Pisa på oecd.org/pisa.

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: