Regeringen har i över tvĂ„ Ă„r lovat krafttag för haven â klimatministern, landsbygdsministern och till och med statsministern har uttalat sig ambitiöst. Men medan vi vĂ€ntar pĂ„ att orden ska bli handling förvĂ€rras lĂ€get snabbt. Ăverfiske, stigande temperaturer, försurning, övergödning, plast och miljögifter hotar livet i haven â hĂ€r hemma och globalt. Regeringen mĂ„ste agera och visa ledarskap pĂ„ FN:s havskonferens Unoc nu i juni.
Om fem Är ska vÀrlden ha nÄtt mÄlen för hÄllbara hav enligt Agenda 2030, men tyvÀrr ser det just nu mörkt ut att nÄ dit. Dessutom Àr hÄllbarhetsmÄl 14, som handlar om haven, det mest underfinansierade mÄlet av alla mÄl. Det Àr anmÀrkningsvÀrt, med tanke pÄ att haven producerar över hÀlften av vÀrldens syre, reglerar vÄrt klimat och utgör en livsnödvÀndig kÀlla till mat, jobb och ekosystemtjÀnster för miljarder mÀnniskor pÄ vÄr planet.
Nu finns ett ypperligt tillfÀlle att sÀtta havsfrÄgorna högre pÄ dagordningen och Sverige har en verklig möjlighet att bidra till ökade ambitionerna globalt. Men för att det ska ske mÄste regeringen kavla upp Àrmarna och börja jobba.
Viktig FN-konferens för haven
I början av juni hÄlls nÀmligen FN:s stora havskonferens, Unoc, i Nice. Det Àr den tredje i ordningen. Under min tid som klimatminister och vice statsminister tog jag tillsammans med Fijis premiÀrminister initiativ till den allra första stora FN-konferensen för haven, UN ocean conference (Unoc) Är 2017. Detta eftersom vÀrlden dÄ saknade ett forum för att driva havsfrÄgorna ur ett helhetsperspektiv, pÄ liknande sÀtt som vÀrlden gör Ärligen pÄ Cop-mötena kring klimatfrÄgan.
UN ocean conference blev ett genombrott för att lyfta havsfrÄgorna pÄ den globala dagordningen. Att vÀrlden nu samlas för tredje gÄngen betyder att Unoc etablerats som en permanent del av FN-arbetet, vilket Àr ett styrkebesked.
Med denna historik har Sverige en stark och trovÀrdig röst i det internationella havsarbetet. Men nu Àr jag orolig över att vi Àr pÄ vÀg att förlora detta ledarskap.
För trots att regeringen utĂ„t sett pĂ„stĂ„r sig prioritera havsfrĂ„gorna, har vi inte sett nĂ„gra ambitionshöjningar inför FN:s havskonferens Unoc â tvĂ€rtom har flera beslut och signaler visat att havsfrĂ„gorna inte tas pĂ„ allvar.
NĂ€r det kommer till överfisket hĂ€r hemma har regeringen, i rak motsats mot att skydda de sköra strömmingsbestĂ„nden, röstat ja till att öka kvoterna med 108 procent. Detta trots att fiskare lĂ€ngs hela Ăstersjökusten lĂ€nge larmat om tomma nĂ€t. Och nĂ€r det kommer till den utlovade utflyttade trĂ„lgrĂ€nsen och förbudet av bottentrĂ„lning har vi hittills bara sett försöksverksamhet och vaga inriktningsbesked till myndigheterna.
Finansieringen till havsrelaterade insatser har bedrivits pĂ„ ett oseriöst sĂ€tt â regeringen meddelade först neddragningar till Havs- och vattenmyndigheten vilket ledde till att myndigheten tvingades sĂ€ga upp personal; och sedan Ă€ndrade man sig och ökade anslaget igen. PĂ„ UD har man dragit in tjĂ€nsten som havsambassadör, en viktig funktion för att företrĂ€da Sveriges positioner internationellt och kunna förhandla frĂ„gor som Ă€r avgörande för vĂ„ra hav; en funktion Sverige haft sedan 2008.
Nu har regeringen chansen att göra om och göra rÀtt. Detta Ärs globala havskonferens syftar till att mobilisera ytterligare insatser för att vÀnda den negativa utvecklingen för haven och nÄ mÄlen till 2030. Det krÀver mer handling, bÄde pÄ hemmaplan och internationellt.
Att bekĂ€mpa överfisket Ă€r sjĂ€lvklart en avgörande del i detta. HĂ€r mĂ„ste landsbygdsminister Peter Kullgren ta initiativ inom EU-samarbetet för att kraftigt sĂ€nka fiskekvoterna, sĂ€rskilt i Ăstersjön. Regeringen har ocksĂ„ pekat ut andra omrĂ„den dĂ€r man vill agera.
Nu Ă€r det lĂ€ge att leverera pĂ„ det man lovat. Om Sverige vill fĂ„ andra lĂ€nder att ta ansvar mĂ„ste vi visa att vi â som har bĂ„de resurser och kunskap â sjĂ€lva gĂ„r före.
HÀr Àr mina och Miljöpartiets förvÀntningar pÄ Sveriges Ätaganden under FN:s havskonferens i Nice:
⹠Regeringen mÄste lova att ekosystemen ska sÀtta ramarna för alla beslut som rör haven. Det mÄste bli slut pÄ att riskera havets hÀlsa med hÀnvisning till socioekonomiska intressen. Kollapsar ekosystemen nu, kan haven inte tjÀna oss över huvud taget i framtiden.
âą Regeringen mĂ„ste lova att nĂ€r ett omrĂ„de till havs klassas som skyddat, sĂ„ ska det ocksĂ„ vara just det – skyddat. Det vill sĂ€ga fritt frĂ„n storskaligt fiske eller annan aktivitet som riskerar att skada naturvĂ€rdena.
âą Regeringen mĂ„ste lova att samla hela havsarbetet i ett sammanhĂ„llet perspektiv, dĂ€r alla Ă„tgĂ€rder – frĂ„n inlandet till kustzonen – hĂ€nger ihop. Det Ă€r ohĂ„llbart att restaurera vattendrag för laxen och samtidigt tillĂ„ta skadligt fiske till havs som minskar dess tillgĂ„ng till föda och dĂ€rmed överlevnad. Sverige behöver ocksĂ„ stödja införandet av en ny havslag pĂ„ EU-nivĂ„.
⹠Regeringen mÄste dessutom sÀtta verkliga krav pÄ att minska nÀringslÀckaget frÄn jordbruket. Hittills har frivilliga insatser dominerat och det har inte fÄtt tillrÀcklig effekt. Det Àr hög tid för tydliga styrmedel.
⹠Regeringen mÄste höja bistÄndet och öronmÀrka medel för havsrelaterade insatser. De fattigaste och mest utsatta mÀnniskorna som lever lÀngs vÀrldens kuster drabbas hÄrdast av överfiske, klimatförÀndringar och stigande havsnivÄer, och Àr de som har minst resurser för att införa relevanta motÄtgÀrder.
⹠Regeringen mÄste ÄterinrÀtta havsambassadören, en tjÀnst som under Ären varit mycket viktig för det globala havsarbetet.
TillstÄndet i vÀrldens hav försÀmras Är för Är men FN:s havskonferens i juni ger oss ett guldlÀge att vÀxla upp arbetet för att vÀnda den alarmerande trenden. TrovÀrdigheten vi har byggt upp i havsfrÄgorna Àr en styrka som mÄste förvaltas. Det Àr nu regeringen mÄste visa att hÄllbara hav inte bara Àr en vision, utan en politisk prioritet.
Isabella Lövin (MP)
EU-parlamentariker, gruppledare i fiskeriutskottet & delegat frÄn EU-parlamentet till Unoc3
Du hittar debattartikeln i ETC.Â