Kompensera när grönytor ianspråktas vid planändring för nya Högåsskolan
MP ställer sig positiva till nya Högåsskolan men poängterar att de grönytor som försvinner i och med de nya planerna måste kompenseras med högkvalitativa grönytor på annat håll. Vi framhåller ett tillgängliggörande av Knivstaån med närområde som lämpligt alternativ.
Vi behöver skyndsamt en nya skola i centrala Knivsta. Miljöpartiet de gröna ställer sig därför positiva till detaljplanen under förutsättning att de ianspråktagna grönytorna, som enligt den gamla planen skulle utvecklas till parkmark, kompenseras genom säkerställande av andra centrala grönytor och kvalitetshöjande åtgärder, bland annat längs Knivstaån.
Knivstaån utgör en ekologiskt viktig korridor och området längs ån kan utvecklas till ett fantastiskt promenadstråk och förbindelselänk mellan centrala Knivsta och de nyligen restaurerade Gredelbyhagar och Trunsta träsk. I det aktuella planförslaget är dock parkmarksområdet längs ån mycket smalt i söder. Genom att utöka denna yta minst i nivå med området norröver och därmed minska det område som i detaljplaneförslaget avsatts för ändamålet Handel, lätt industri, kontor, kultur och fritid kan en viss kompensation för förlorade grönytor ske och förutsättningarna att utveckla årummets kvaliteter öka. Bebyggelsen och valet verksamheter i närområdet måste ske med stor urskiljning för att inte förstöra områdets rekreationsvärden.
Det är viktigt att vi tar grönstrukturfrågorna i ett större perspektiv än styckevis i en detaljplan. Risken är annars stor att vi förlorar just de värden som krävs för en hållbar stadsutveckling. Detaljutformningen av den parkering som anlagts längs ån söder om den nu aktuella detaljplanen är ett avskräckande exempel. Den har genomförts helt utan hänsyn till årummets potential och lämnat en bedrövligt liten yta kvar till promenadstråk och park längs ån. De utfyllnadsmassor som lagts ut längs ån för att möjliggöra parkeringarna har försämrat livsmiljön för djur och växter. Kanten mot ån sluttar alltför brant och kan knappast uppfylla dagens krav på hänsyn för levande vattendrag. Den branta sluttningen innebär också att jord och grus på några ställen rasat ner i ån. På flera ställen ser man hur utfyllnadsmassorna eroderat och marken imploderat.
I övrigt anser vi även att det är oklart hur dagvattenfrågorna hanteras i planen. Vad innebär de planerade fördröjningsmagasinen? Finns oljeavskiljare? Vad har hänt med tanken om att anlägga dagvattendammar?
