Miljöpartiets granskningsyttrande kvarteret Virkesladan.
Nu har Knivsta första riktiga höghus nått granskningsstadiet. Att höja våningstalet med det dubbla, jämfört med tidigare bebyggelse innebär en stor förändring och ställer därmed stora krav på både process och handlingar. Miljöpartiet har kommit med konstruktiva åsikter genom hela processen läs mer våra synpunkter om det här!
Kvarteret Virkesladan är kanske Knivstas mest centrala tomt. Vad vi bygger här kommer att spela en stor roll för hur Knivsta kommer att upplevas. Miljöpartiet är positiva till planens ambitioner att bygga hus som inrymmer lokaler som kan användas för kulturella evenemang och sociala aktiviteter liksom andra typer av verksamheter förutom bostäder. Vi är för en utveckling av en funktionsblandad stad och vi tycker att projektet i sig innehåller många bra idéer och kvaliteter som kan bidra till detta.
Vi har dock invändningar till hur denna plan tagits fram. Det förslag som nu ligger för granskning är identiskt med det som presenterades inför det planuppdrag som gavs av Bygg- och miljönämnden i mars 2014. Plankartan bekräftar egentligen bara det som varit exploatörens idé från början. Detta behöver i sig inte vara problematiskt om planförslaget följer tidigare antagna och förankrade styrdokument eller, om det skulle avvika, att dess konsekvenser ordentligt analyseras och en möjlighet att föra en bred dialog erbjuds.
Detta förslag skiljer sig radikalt från gällande detaljplan. Det handlar om en fyrdubblering av exploateringsgraden, 12 istället för fem våningar höga hus och en skala som avviker från allt som tidigare byggts i Knivsta.
Vi anser att denna stora förändring inte behandlats ordentligt. Förslaget innehåller även felaktigheter som gör dess konsekvenser svårbedömda. Vi har på olika sätt under arbetet med planen försökt påtala detta.
Knapphändiga och förvirrande solstudier
Vi känner oss inte övertygade om att planen ”inte kommer att medföra några väsentliga försämringar av solförhållandena i närområdet” såsom planbeskrivningen gör gällande.
Vi undrar t.ex. hur den byggnad, delvis byggd i glas och som utgör tretornshusets bottenplan, enligt solstudierna kan anses sakna skuggverkan. Det är också mycket svårt att tyda hur detta bottenplan, som får byggas upp till 10 meter högt enligt plankartan, kommer att placeras – det skiljer sig åt mellan de olika skisser som presenteras i materialet, se t.ex. figur 1 och 2. Även den 10 meter höga byggnaden kommer delvis att skugga torget och frågan är om detta sammantaget verkligen kan förbättra ljusförhållandena på platsen och hur mycket vi kommer se av detta ”spel med ljus och skugga” som planbeskrivningen målar upp.
Vi ställer oss också frågande inför hur referensobjektet i solstudierna valts ut. Vi tycker att det är en vantolkning av gällande plan. Här har man ritat in ett femvåningshus som upptar hela tomtytan med undantag för ett smalt ljusschakt i mitten. Ett sådant hus skulle aldrig få bygglov, sådana hus byggs inte. Dessutom bryter det mot den gällande detaljplan som har ett satt exploateringstal 1. Här är exploateringstalet kanske tre gånger så högt, se figur 5.
Det är tråkigt om man i stadsförtätnings namn börjar se det som legitimt att ge avkall på självklara stadsbyggnadskvaliteter såsom solförhållanden. Det går att bygga både tätt och bra! Men ju tätare man bygger desto högre krav ställs på planarbetet – t.ex. hur husen ska placeras, utformas och anpassas till platsen. Visst ingår även skugga som element i en stad men strävan bör ändå vara att minimera husens skuggverkan på torg, lekparker och angränsande bostadshus.
Vi efterfrågade redan innan planuppdraget gavs att tydliga solstudier skulle presenteras då förslaget avviker så markant i skala från gällande plan. Man hade redan då kunnat föra en dialog om en alternativ utformning som bättre utgick från förutsättningarna och möjliggjort ett mer solbelyst offentligt rum.
Under samrådet påtalade boende i grannfastigheten brister i de solstudier som presenterats. I samrådsredogörelsen bemöts detta med ” Solstudien är gjort efter vedertagna datum/tider under året som avspeglar vårdagjämningen, sommarsolståndet och höstdagjämningen.” Det är ett mycket underligt svar då mer material uppenbarligen finns och då det med några enkel knapptryck går att fabricera fler tidpunkter över dygnet och över året. Slagskuggorna på grannfastighetens fasader är stora men det framgår inte i planhandlingarna. Ett tolvvåningshus kastar betydligt längre skuggor än ett femvåningshus , särskilt när solen står lågt under vinterhalvåret och vi behöver dess strålar som mest.
Missvisande illustrationer
Planbeskrivningen innehåller även illustrationer som ger en felaktig bild av sakförhållandena. Det är inte okej om vi väljer att acceptera illustrationer som visar på träd, parker och grönska på grannfastigheterna som inte finns och som knappast heller kommer att komma till stånd. På bilden verkar 12 våningshuset bara vara något högre än kommunhuset när det egentligen kommer bli 2,5 gånger så högt. Miljöpartiet har påtalat detta många gånger och föreslagit att man tar bort inritade parker och kompletterar illustrationerna med fotomontage, eller ännu hellre en modell, som visar i vilken miljö detta nytillskott kommer tillstånd och dess bidrag i sammanhanget.
Samrådsförfarandet avviker från tidigare praxis
Enligt PBL 5 kap 12 § ska samrådet ”syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan”.
Kommunen ska efter ett genomfört samråd ”redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna.” (PBL 5 kap 17 §)
I denna samrådsredogörelse står istället att: ”Yttranden inkomna från privatpersoner, sammanslutningar, organisationer m.fl. som inte bedöms vara sakägare i förslaget besvaras inte.” Flera relevanta synpunkter har därmed inte bemötts. Frågan är om denna hantering har stöd i PBL. Detta är också ett, sedan ett år tillbaka, helt nytt sätt att hantera inkomna yttranden i Knivsta kommun.
Det är även olyckligt att kommunen inte genomfört något offentligt möte under samrådstiden då ett för Knivsta mycket centralt och viktigt kvarter planeras.
Otydligt vad som gäller när exploatören betalar för planen i förväg
Detaljplaneförslaget har arbetas fram av exploatören i samverkan med kommunen. Exploatören har stått för alla utrednings- och förstudiekostnader i samband med framtagandet av detaljplanen enligt det markanvisningsavtal som upprättats i april 2014 och detaljplanen har bekostats via ett plankostnadsavtal mellan kommunen och exploatören.
Vi tror att förfarandet att upprätta planavtal har varit viktigt för att öka takten och få fram fler detaljplaner för att kunna bygga bostäder och arbetsplatser i vår kommun. Det finns dock också risker i detta förfarande som, när beslut om detta hanteringssätt beslutades i bygg- och miljönämnden, ansågs kunna motverkas genom att man hade en väl förankrad översiktsplan att luta sig emot. Att när processen redan är igång och dyrbara utredningar redan gjorts börja hävda allmänna intressen är svårt. Vi anser därför att detta arbetssätt kräver mycket tydliga riktlinjer för hur kommunala intressen ska beaktas och tas med som ingångsvärden när planarbetet inleds. Det är Knivsta kommun som har ansvar för den fysiska planeringen och som i slutändan får stå med de framtida kostnader som ogenomtänkta planer genererar.
