Satsa på kommunens skolor!
Inför valet 2026
Miljöpartiet svarade i mars 2026 på ett antal frågor från UNT om hur vi vill satsa på kommunens skolor och förskolor. Läs våra svar nedan.
MP välkomnar valfrihet med friskolor, men säger nej till marknadsskolor i aktiebolagsform. Våra skattemedel ska gå oavkortat till utbildning och inte till vinstutdelning.
Förskolan:
Hur många barn per heltid vill ni att det ska vara i förskolorna? Hur många barn per grupp? Hur många utbildade förskollärare per barn?
MP Knivsta anser att Knivsta bör följa Skolverkets riktlinjer för barngruppernas storlek som är
- 1–3 år: 6–12 barn.
- 4–5 år: 9–15 barn.
Barngruppernas storlek har betydelse för barnens trygghet, utveckling och lärande. Det är också en arbetsmiljöfråga för personalen, där stora grupper till exempel kan innebära skadligt höga ljudnivåer. Det är därför viktigt att arbetsgivaren har en målsättning för gruppernas storlek. Vi vet att antal barn kommer minska de närmsta åren i Knivsta och då är det bra att se över möjligheterna att behålla personal för att kunna ge elever ett bättre stöd.
Grundskolan:
Hur många elever per lärare tycker ni är lagom i grundskolorna? (åk 1-9)
Det är svårt att kvantifiera detta i grundskolan eftersom det finns flera andra insatser som också är viktiga för att uppnå trivsel och studiero i klasserna. Det kan handla om särskilda undervisningsgrupper och tillgång till speciallärare där elever med särskilda behov kan få hjälp. Även resurser till en utvecklad elevhälsa som jobbar tight med lärarna och avlastar dem i klassrumsarbetet är viktigt.
Vad vill ni göra för att fler barn och unga ska må bra psykiskt?
En viktig uppgift för skolan är att verka för att alla barn ska bli sedda och känna att de lyckas oavsett förutsättningar. För barn som mår dåligt ska stöd sättas in tidigt. Så kallade rastfaddrar och skolvärdar som arbetar med trygghetsskapande åtgärder i skolan är också värdefullt att kunna erbjuda. Alla barn ska ha en meningsfull fritid oavsett ekonomiska förutsättningar. Knivsta ska ha en fritidsgård.
Vad vill ni göra för att skapa mer lugn i klassrummen?
Det är tveksamt om det är vi politiker som ska bestämma arbetssätt för att få lugn i klassrummet? Men vi bör avsätta resurser för att alla skolor kan ha en skolvärd som har till uppdrag att skapa lugn i korridorer och tillsammans med elevhälsoteamet och lärare jobba med elever och elevgrupper som inte fungerar bra. Mindre grupper är centralt för att skapa lugn.
Hur vill ni organisera undervisningen för barn med särskilda behov (npf) och vad vill ni göra för att minska antalet så kallade hemmasittare?
Stöd ska sättas in tidigt (resurser ska finnas). Det är viktigt att undervisningen anpassas efter barnet och inte tvärt om. Viktigt med individuellt stöd och tillgång till specialpedagog. Åtgärder kan t.ex. vara att ge flera alternativ att visa sina kunskaper beroende på vad som passar bäst för eleven (skriftligt, muntligt, grupparbete, sitta enskilt, poster mm). Alla kan inte stöpas i samma form. All personal ska ha fått utbildning i npf! Viktigt att ha ställen där elever som behöver det kan komma undan med mindre intryck både på raster och lektionerna, och i matsalen. En översyn av Knivstas skollokaler gällande ljudmiljö och lugna rum behövs.
För hemmasittare behövs resurser och kompetens för att hitta individuella lösningar med små steg utan press och att kunna prioritera det viktigaste.
