Reservation avloppsslam
Miljöpartiet vänder sig mot att man förenklat den komplexa frågan om hantering av avloppsslam.
Reservation Föreläggande mot Knivsta kommun för att ta fram system för att möjliggöra hantering av avloppsslam till åkermark BNM-2014-159 Miljöpartiet de gröna i Knivsta ställer sig naturligtvis positiva till att vi tar fram en plan för hur näringsämnen från toalettavfall ska kunna återföras åkermarken och kretsloppet mellan stad och land därmed bättre slutas. Vi anser dock att vi, innan vi ger ett sådant uppdrag, måste ha klart för oss vilken typ av kretslopp vi talar om. Såsom ärendet är rubricerat och tjänsteskrivelsen samt de två att-satserna är utformade framgår inte alls hur komplex denna fråga är. Det finns t.ex. ingen upplysning om de risker som finns med att sprida icke källsorterat avloppsvatten eller reningsverksslam på livsmedelsproducerande jordar. Det framgår inte heller hur detta strider mot hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel eller hur det står i konflikt med Generationsmålet och miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Vi skulle till och med hävda att detta beslut i sin förlängning riskerar att undergräva EU:s Avfallsdirektiv. En bärande princip där är Avfallshierarkin som säger att insatser som förbygger att avfall överhuvudtaget uppkommer har högst prioritet. Genom att aldrig blanda dagvatten, industriavlopp och hushållens BDT-vatten med urin eller klosettvatten, där näringsämnena huvudsakligen finns, minskar vi mängden avfall och undviker delvis denna avfallsproblematik. Risken med att fokusera på kretslopp, utan att se till frågans fulla komplexitet, är att vi istället bygger oss allt djupare fast i det föråldrade system som dagens konventionella avloppsystem utgör. Avloppsslam är avfallDet avloppsslam som genereras i våra reningsverk består av allt det som vi genom mekaniska, kemiska och biologiska metoder försöker avlägsna från avloppsvattnet så att vattnet ska vara så pass rent att det går att släppa ut i en recipient. Dessutom innehåller reningsverksslammet ansenliga mängder fällningskemikalier. På vägen genom reningsverket har man förlorat det mesta av kvävet och genom fällningskemikalierna är den fosfor som finns i slammet så pass hårt bundet att växttillgängligheten är låg. I slammet finns istället rester av tusentals ämnen som knappast hör hemma på åkern. Här finns tungmetaller men också många ämnen som framställts av människan och som kan vara svårnedbrytbara, bioackumulerande och hormonstörande. Man brukar säga att avloppsslammet speglar samhällets kemikalieanvändning. Kunskapen om dessa kemikalier är mycket bristfällig. Kemikalieinspektionen (2010) skriver, apropå organiska ämnen, att okunskapen framförallt gäller användningen av kemikalier i olika typer av varor (t.ex. i textilier, elektronik och byggmaterial) och att en betydande del av de organiska ämnen som används i samhället förekommer i avloppsvatten och därför i varierande grad återfinns i slammet Flertalet av dessa ämnen har vi inte metoder för att upptäcka, vi vet inte hur de beter sig ute i miljön när det gäller rörlighet, nedbrytbarhet eller toxicitet, vilka nedbrytningsprodukter som bildas eller hur dessa samverkar med varandra eller med sin omgivning. Vi vet därför heller inte vilka gränsvärden som är rimliga att sätta. Kemikalieinspektionen (2010) skriver:En slutsats är att det kan finnas betydande miljö- och hälsorisker förknippade med spridning av naturfrämmande organiska ämnen via avloppsslam. Exakt hur stora dessa risker är går inte att fastställa. Över tiden ökar dock sannolikheten för att ämnen som skadar miljö och hälsa sprids med en fortsatt spridning av slam. Knivsta har stora möjligheter att vända den ohållbara trendenVi måste nu på allvar börja fasa ut den ohållbara hanteringen av avloppsvatten. Detta är naturligtvis ett mödosamt arbete som kommer att ta lång tid. Under tiden får vi lov att hantera det icke källsorterade avloppsslammet som det avfall det är. Här finns också tekniker såsom förbränning som möjliggör en säker återvinning av fosfor. Detta innebär förstås stora kostnader som måste speglas i VA-taxan. Vi får inte ducka för avfallsproblematiken och med kretsloppsargument oreflekterat välja att enögt se till slammets (tvivelaktiga) gödslingspotential. Kostnaderna för spridning av avloppsslam faller obönhörligt på framtida generationer. I Knivsta har vi stora möjligheter att vända trenden. Vi förtätar och bygger helt nya stadsdelar, inte minst på mark som ägs av kommunen. Vi kan ställa krav i markavtal och i detaljplaner. Kommunen har själva varit med och bidragit till en demonstrationsanläggning för källsorterande enskilt avlopp på Eda lägergård och det finns kommuninvånare som installerat urinseparerande toaletter som skulle kunna fungera som goda exempel. Runt om i världen sker forskning och utveckling av källsorterande system. Vi har mycket att lära av andra kommuner som valt att planlägga nya bebyggelseområden utifrån principer om källsorterande avloppsystem och lokalt omhändertagande av dagvatten. Sara Antell (MP), ledamot i bygg- och miljönämnden i Knivsta kommun Referenser Kemikalieinspektionen, 2010. Yttrande över Naturvårdsverkets uppdatering av ”Aktionsplan för överföring av fosfor ur avlopp”. Läs även Naturskyddsföreningens rapport från 2011 ”Avlopp på våra åkrar – miljögifter i avloppsslam”.http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/avlopp_pa_vara_akrar_-_en_rapport_om_miljogifter.pdf