MP synpunkter på kvarteret Murteglet på Sågenområdet

Det talas nu om att vi ska göra allting rätt i Nydal och dra lärdomar av exploateringen av Sågen, precis som om Sågen redan var ett kört lopp. Miljöpartiet tar kraftigt avstånd från en sådan inställning. Vi har fortfarande möjligheter att göra något bra av det som finns kvar på Sågen. Just därför ska vi med största urskiljning planlägga dessa två kvarter och de andra två som ännu är obebyggda på Sågen.

Detaljplan för kv. Murteglet, Gredelby 7:80, 7:78

 

Allmänna synpunkter

Den detaljplan över Sågenområdet, som efter två stora samråd antogs 2006, har under de senaste två-tre åren omarbetats kvarter för kvarter utan egentlig samordning. Miljöpartiet stod bakom en allmän höjning av exploateringsgraden jämfört med den äldre planen där man i vissa områden inte medgav högre än 2-3 våningshus. Vi bygger stationsnära och måste bygga yteffektivt. Ambitionen har dock hela tiden varit att bygga en levande småstad. Att öka exploateringsgraden till den grad såsom gjorts på sistone och sakna en analys över de effekter detta får för stadskärnan som helhet är inte hållbart. Vi ska utveckla småstaden Knivsta, inte bygga en anonym förort till Stockholm. De synpunkter vi i detta yttrande framförs ska inte tolkas som en sågning av planförslaget eller av förvaltningens arbete. Vi anser att planuppdraget varit oklart formulerat och undrar varifrån trycket kommer att hasta fram denna stora planförändring.

 

Planens syfte (sid 4)

Detaljplanens syfte är att:

 

·         möjliggöra en höjd exploatering jämfört med gällande detaljplan

·         skapa förutsättningar för en mer stadsmässig karaktär längs Gredelbyleden.

 

Initiativen är bra. Miljöpartiet ställer sig bakom att vi bygger lite högre än vad den gamla planen medger, inte minst då vi sänkt parkeringsnormen och därmed inte ska behöva knapra på de grönytor som funnits med i ursprungsplanens intentioner. Konsekvenserna av en höjd exploatering av ett kvarter påverkar dock ett betydligt större område än den aktuella tomten. Höga hus ger mer skugga, större andel bebyggda och hårdgjorda ytor ökar dagvattenalstringen, fler boende ökar behoven av parkeringsplatser och alstrar mer trafik. Med en ökad befolkning ökar även slitaget på befintliga grönytor och behoven av grönområden avsatta för lek, vila och samvaro blir större. Man kan därför inte utforma en planändring av ett kvarter utan att se till de effekter den ger på omgivningen. Vi anser att föreslagen höjning av exploateringsgraden dessutom är alldeles för stor.

 

Centrala Knivsta genomskärs av en trafikerad bilväg och järnväg. Dessa utgör både fysiska barriärer och alstrar buller. Det är svårt att utveckla stadsmässiga kvaliteteter här och därför är det extra viktigt att lägga ned ett gediget arbete på detta. En klar tanke med vad man vill åstadkomma måste finnas. Vi saknar en helhetsanalys här. 

 

Ett sätt att minska genomfartstrafiken och öka trafiksäkerheten på Gredelbyleden, och som lyftes i Gestaltningsprogrammet Entré till Knivsta från E4 och väg 77 (2008), är att öka stadsmässigheten längs vägen och därmed ge den karaktären av gata snarare än led. Detta är också ett av planens syften. Här är dock ännu mycket oklart i denna plan. Om man ska bygga bostäder längs Gredelbyleden - klaras bullernormerna?  Kan avsteg från Boverkets allmänna råd motiveras och medges? Om inte - ska då ett bullerplank byggas längs hela norra tomtgränsen? Då förvinner också hela idén om stadsmässighet längs Gredelbyleden. Hur kommer denna miljö då upplevas? Även detta scenario borde i sådana fall illustreras.

 

MP vill också uppmärksamma att kommunen samtidigt stänger av utfarter till Gredelbyleden, t.ex. ska Forngravsvägens utfart stängas av. En stadsmiljö präglas i hög grad av gatkorningar. Det byggs även fler och fler cirkulationsplatser längs Gredelbyleden – var finns stadsmässigheten i det? Är det inte bättre att i mer stadsnära lägen ha trafikljus och tydliga övergångställen för gångtrafikanter och cyklister? – Dessa oskyddade trafikanter ska ju enligt den nyligen antagna trafikstratgin dessutom ges företräde. Övergångsställen vid cirkulationsplatser är farliga.

 

Det är mycket som inte stämmer när man lyfter blicken lite och frågorna måste hanteras i ett större perspektiv. Det går inte att avslå dessa invändningar med motiveringen att det ligger utanför denna plans uppdrag. Hur dess syften samspelar med andra pågående och planerade förändringar i närmiljön måste vara väl utrett.

 

Ytterligare en invändning är de illustrationer som presenteras och där man får intrycket av ett levande gatuliv med träd och trottoarer och bostadshus med balkonger och fönster vända mot Gredelbyleden längs hela tomt 7:78. I förslaget till planbestämmelser – dvs på plankartan - ges dock inget utrymme för bostäder i denna  östra del av kvarteret varför man undrar hur det är tänkt. Ett parkeringshus utan fönster liknar mer en tio meter hög mur. Hur ser planen egentligen ut?

 

Samlad behovsbedömning (sid. 5)

Förvaltningen gör bedömningen att en MKB inte behöver upprättas och anger 9 skäl till detta. Det står bland annat attEtt genomförande av detaljplanen påverkar inte landskaps/stadsbild”. Detta är ett mycket märkligt konstaterande då man i detta förslag föreslår en höjning från 2-4 till upp till 15 våningar i planens nordvästra hörn. Detta kommer definitivt ha en mycket stor inverkan på stadsbilden. Förutom att detta hus kommer att avvika rejält från annan bebyggelse på Sågenområdet kommer den även ge direkta effekter på ljusförhållandena för bebyggelse, gator och andra allmänna ytor i staden. De skuggstudier som mindre en vecka före samrådstidens slut lagts ut på hemsidan, och som alltså inte ens omtalas i denna planbeskrivning, är mycket bristfälliga och svårlästa. För det första måste ett mycket större område omfattas av skuggstudierna. Hur påverkas t.ex. bostadskvarter öster om det aktuella planområdet? För det andra måste ett nollalternativ presenteras: Hur mycket längre skuggor ger ett femtonvåningshus jämfört med rådande planens två-fyra våningar?

 

Bostäder (sid 6-9)

På 7:80 planeras 140 hyreslägenheter. Det är bra att det byggs fler hyresrätter i Knivsta. Sett till antalet lägenheter är innergården dock inte särskilt stor. Lekplatsen anser vi måste bli ordentligt tilltagen, inte minst då det blir den enda lekplatsen på hela södra Sågen.

 

Det står vidare att ”kvarterets storlek gör det nödvändigt att bryta upp byggnadernas volymer för att skapa variation”. Detta är mycket viktigt för att inte få intrycket av en stor byggkoloss, men hur detta ska göras framgår inte alls av illustrationerna. Det finns många goda exempel på hur man genom olika framskjutande partier och färger kan lätta upp en fasad och ge kvarteren ett mer småskaligt intryck. Frågan är dock återigen höjden på husen. Trevliga kvarter i andra städer i vår omgivning består sällan av högre än fyra maximalt fem våningar höga hus. Här föreslås upp till sju våningar i nordöstra huskroppen. Det anser vi är olyckligt.

 

Parkering (sid 12)

På Gredelby 7:80 kommer parkeringslösen att tillämpas. Det tycker vi är en intressant och bra modell då man inte bygger fast sig i stora hårdgjorda parkeringsytor i onödan. Hur detta ska lösas är dock ännu inte utrett och utlovas till granskningsstadiet av planen. Det tycker vi är illa.  Det är av avgörande betydelse var de nya parkeringsplatserna ska anläggas. Att anlägga ytterligare parkeringar längs ån tycker vi t.ex. är en mycket dålig idé.

 

Att bygga parkeringar i souterräng, och på så vis utnyttja vägbanksslänten nedanför Gredelbyleden, kan vara ett bra och effektivt nyttjande av mark om det görs på ett estetiskt tilltalande vis. Hur utfarter ser ut och ligger i förhållande till var människor rör sig och vistas är mycket viktigt.

 

Fritid, sport, rekreation och lek (sid 14)

Här finns en inritad bouleplan och torg, vilket är bra, men förhållandevis lite grönska. På fastigheten 7:78 kommer gröna tak tillämpas, vilket kan vara bra men som inte kan ersätta riktiga grönytor. Att hänvisa till grönområden utanför planområdet kan vara viktiga upplysningar för att beskriva omgivningarna men frågan är vilka krav man ställer på aktuell exploatör. Höjd exploatering måste rimligtvis kompenseras genom kvalitetshöjningar på andra närliggande grönområden. Hur kommer detta att regleras med exploatören? Vi är också oroade över hur lite möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten som presenteras i planen. Hur man kan öka infiltrationsytorna, t.ex. genom gräsarmering eller vattengenomsläppliga underlag borde vara högt prioriterat. Speciellt 7:78 ser illa ut. Att släppa ut mer orenat dagvatten till Knivstaån är oacceptabelt.

 

Jämställdhet och barnperspektiv (sid 14)

Det är bra och framsynt att lyfta behoven som kommer uppstå då fler barn flyttar in i området. T.ex. ges i planbestämmelsen en möjlighet att inrätta en förskola på fastigheten 7:78. Men varför då inte ta den tid som krävs för att undersöka och säkerställa att detta kan göras på ett ändamålsenligt sätt? Kommunfullmäktige har bestämt att alla beslut ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Om ett behov av lekplatser och förskola finns i ett område – var kan vi på den mark kommunen fortfarande äger då göra det på ett sätt där barns bästa sätts i främsta rummet? Kanske är det i detta fall inte alls på Gredelby 7:78 utan på 7:80?

 

Hållbarhet (sid 18)

Värderosen kan säkerligen vara ett bra verktyg för att visa på hur ett beslut påverkar de olika dimensionerna av hållbarhet. I detta sammanhang är dock många basala faktorer oklara och outredda, och då ingen redogörelse finns för vilka värden som tagits med i analysen, ger den presenterade värderosen upphov till fler frågor än svar. ”Att bygga en stad och utgå från barns perspektiv garanterar en hållbar och trivsam stad för alla” är en devis vi hört. Här saknas helt en barnkonsekvensanalys, den ska enligt planbeskrivningen först göras inför granskningsstadiet.

 

Avslutningsvis vill vi påminna om att Sågen utgör Knivstas absoluta centrum.

Det talas nu om att vi ska göra allting rätt i Nydal och dra lärdomar av exploateringen av Sågen, precis som om Sågen redan var ett kört lopp. Miljöpartiet tar kraftigt avstånd från en sådan inställning. Vi har fortfarande möjligheter att göra något bra av det som finns kvar på Sågen. Just därför ska vi med största urskiljning planlägga dessa två kvarter och de andra två som ännu är obebyggda på Sågen. Förhoppningsvis är denna planprövning just så öppen som framhölls när planförslaget skulle skickas ut på samråd. Därför var det mycket viktigt att Bygg- och miljönämnden höll ett öppet samrådsmöte.  Vi hoppas att kloka synpunkter och viktiga upplysningar kommer in och också beaktas i den fortsatta planprocessen och anser för övrigt att samrådstiden borde förlängas.

 

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: