Svar på samråd Stadsutvecklingsstrategi 210906
Miljöpartiet är sammanfattningsvis nöjda med stora delar av denna strategi och att de nya stadsdelarna som planeras att växa fram i Knivsta har sin utgångspunkt i möjligheten att leva hållbart i det blivande samhället. Dokumentet är gediget och belyser många olika aspekter. Tanken på mobilitet utan krav på tillgång till egen bil och med verksamheter, bostäder, lokaler för skolverksamhet och butiker och annan service samlade i stadsdelarna tycker vi är väldigt bra. Att bebyggelsen ska vara varierad och i mänsklig skala är också positivt liksom fokuset på grönstruktur och ekologi
Vi skulle ändå vilja föra fram några synpunkter på strategin och dess innehåll.
Övergripande centrala synpunkter:
Vi efterlyser tydligare skrivningar och mål vad gäller hållbarheten hos själva byggprocessen och materialet som används. Begreppet cirkulärt byggande och dess tillämpning bör beaktas. För att vi som kommun ska kunna få kontroll på detta och kunna ställa krav, samt att möjliggöra för flera olika upplåtelseformer bör utarrendering av mark som komplement till eller ersättning av försäljning införas. Mark som arranederas ut ger inkomster under lång tid till kommunen.
Detaljerade synpunkter:
1. Inledning
Under rubriken utgångspunkter, utmaningar och möjligheter
Under rubriken klimatutmaningar
Vi vill särskilt framhålla vikten av att även Knivsta har en självförsörjning av livsmedel och att det därför är viktigt att man bara vid särskilda skäl ianspråktar jordbruksmark. Vi vill alltså framhålla det lokala perspektivet jämte det globala. Vi saknar tydliga kopplingar till Agenda 2030 i dokumentet.
2. Stadsutvecklingsvision på lång sikt
Allmänt vill vi trycka på vikten av att följa planeringsordningen. Det finns alltför mycket historia där ivriga markägare vill snabbt exploatera sin mark och att de även fått möjlighet att göra det trots att helheten i samhällsutvecklingen gått förlorad.
Under rubriken Mål för stadsbyggandet
Under rubriken en klimatsmart stad
Vi menar att målet för Knivsta bör vara bli koldioxidneutral, vilket innebär mer än bara fossilfritt. Vi vill att dokumentet ytterligare förtydligas då det gäller beskrivning av hur byggprocesser, byggmaterial, byggrutiner för minskat behov av energiåtgång kan anpassas förhindra att klimatet påverkas negativt. Vi ska motverka klimatförändringar såväl som anpassa oss till de förändringar som trots allt redan sker med ett extremare väder. Detta föreslår vi som ett eget tema i kapitel 4.
Under rubriken Knivsta 2035 med utblick mot 2057
Grönstruktur 2035 med utblick mot 2057
Man bör förtydliga vad som avses med ett ”större” rekreations och friluftsområde sett till yta.
3. Två hållbara stadsdelar i västra Knivsta och Alsike
På den inledande kartan visas i stora drag hur marken ska användas. Här vill vi framhålla det positiva att nu Ängvallen behållits som grönområdet. Vi vill också lyfta fram vikten av att grönområdet i form av Årum samt g/c överfart över järnvägen planeras och färdigställs i ett tidigt skede. Att marken i anslutning till centrala Ängby, som kommunen förvärvade i anslutning till planläggning bör reserveras och omvandlas till en större park med lekutrustning mm.
Under rubriken bebyggelsestruktur
Här tänker vi att dokumentet bör beskriva vad som avses med ”mindre parker och torg” ytmässigt.
Under rubriken mobilitetsstruktur
Vi tycker det är viktigt att alla som tillåts exploatera mark i dessa områden bidrar på liknande sätt till de investeringar som krävs. Hittills har kommunens bolag avkrävts långt mer än andra privata bolag och privatpersoner. Det är inte rätt, det bör bara likvärdigt. Vi har stora kostsamma investeringar som ska finansieras med exploateringsintäkter.
4. Tematiska strategier
Vi tycker det kunde finnas ett eget tema om byggprocesser och byggmaterial och deras påverkan på hållbarheten.
4.1 Hållbar mobilitet
Under rubriken transportplan för hållbar mobilitet
Viktigt att minska behovet av att skjutsa till ffa förskolor är viktigt. Att placera större enheter i utkanten av samhället, som skett senaste åren kan göra att behovet av att skjutsa med bil ökar jämfört med om förskolorna ligger integrerat i området.
Under rubriken gemensamma mobilitetslösningar
Att arbeta med trygghetsperspektivet är viktigt när man planerar sk mobilitetshubbar. Parkeringshus, om sådana byggs, upplevs ofta som otrygga tex.
4.2 Grön infrastruktur
Under rubriken ekologisk kompensation
Ett perspektiv som inte är oviktigt när en stad planeras och vikten av beslysning framhålls för att minska otrygghet måste även perspektivet medekosystemets påverkan av belysning lyftas upp. Pollinerare, fåglar och fladdermöss påverkas negativt att överflödigt ljus. Vad gäller skadelindring bör man arbeta efter proncipen att ”träd ersätts med träd” och att kolsänkor ska ses till.
Under rubriken parker och sociotoper
Även här lyfter vi fram möjligheten till en central park intill centrala Ängby på den mark kommunen förvärvat.
4.5 Social hållbarhet
Under rubriken fysisk miljö som bidrar till trygghet och säkerhet.
Trygghetsarbete vid planering av sk mobilitetshubbar är viktigt efter som de lätt kan upplevas otrygga
4.6 Kulturmiljö
Under rubriken bevara och utveckla värdefulla miljöer
Här vill vi lyfta fram Boängsvägen som ett exempel på något vars värden måste skyddas bättre än vad som skett det senaste åren. Vi har för flera år sedan ett ledamotsinitiativ i SUN angående detta.
4.7 Energi och klimat
Under rubriken koldioxidbudget för Knivsta
Här blir det tydligt att Knivsta saknar skarpa klimatmål, vilket vi efterfrågar. Det redovisas beräkningar på vad som skulle kräva av Knivsta för att nå 2 gradersmålet, men inga mål finns uppsatta kring detta.
5. Genomförande
Under rubriken utbyggnadsordning
Vi vill bara understryka hur viktigt det är att hålla sig till en planerad utbyggnadsordning som inte styrs av ekonomiska incitament i första hand utan av tanken ”bra i varje ögonblick”. Vi vill också att vissa satsningar måste komma tidigt i uppbyggnadsprocesserna i områdena som tex fungerande kollektivtrafik så att man inte vid inflyttning skar rutiner kring mobilitet med egen bil och anläggande av grönområden och mobilitetsfunktioner för barn och unga.
Under rubriken exploateringskalkyl
Här lyfts den väldigt viktiga aspekten med medfinansiering som måste komma från alla som exploaterar i dessa områden.
Under rubriken strategisk markanvändning
Vi vill lyfta vikten av olika upplåtelseformer. Genom att hyra ut mark istället för att sälja den har kommunen kvar rådighet och kan ställa krav på hållbarhet utöver lagstiftning. Det är också gynnsamt för vissa typer av upplåtelseformer att denna möjlighet finns. KS har beslutat att titta på detta och det bör ske i närtid. At arrendera ut mark ger kontinuerliga intäkter till kommunen.
Under rubriken markanvisningar
Även här bör vi lyfta fram att mark kan hyras ut som byggrätt.