År 2050 är Kungälv en hemort där samhällets utbyggnadstakt och service har en god balans för en hållbar utveckling, ekonomi, kvalitet och tillgodoser behov för alla invånare med olika bakgrund, drömmar och livsmål. Alla delar vi en gemensam framtid.
Miljöpartiets vision för Kungälv 2050
Kungälv 2050 är ett modernt, robust och hållbart lokalsamhälle där kommuninvånare, civilsamhälle, föreningsliv och näringsliv har möjlighet att växa och utvecklas på ett sätt som inte äventyrar framtida generationer, klimat eller natur.
Förslag på utvecklingsstrategi och bärande principer
En stark översiktsplan har tydliga principer och strategier för att möta många av de målkonflikter som samhället behöver hantera för att sträva efter för att uppnå en mer hållbar balans.
Förslaget till ÖP 2050 har prövats ur ett hållbarhetsperspektiv och i samrådshandlingarna ligger en Hållbarhetskonsekvensbeskrivning (förkortas HKB fortsättningsvis). Den visar att det finns stora möjligheter för Kungälv att utvecklas till en hållbar kommun, ”topp 20 bästa miljökommun”. Rekommendationerna från HKB kan tydliggöra viktiga och avgörande ställningstaganden, men dessa har inte arbetats in i förslaget till ÖP 2050?
Med respekt för både människor och miljö anser Miljöpartiet att ÖP 2050 behöver kompletteras med följande avgörande principer och strategier:
Inriktningen för antalet invånare 2050 behöver på ett bättre sätt balanseras
Vi föreslår en något lägre utbyggnadstakt. Barnfamiljer som flyttar till Kungälv ska garanteras förskoleplatser där de bor. Översiktsplanen behöver möta behovet av nära samordning mellan bostadsplanering, kommunal service och trafikplanering över tid – nya bostadsområden byggs först när kollektivtrafiklösningar är ordnade.
Serviceorterna i Kungälv utvecklas med “15-minutersstadenkoncpetet”
Kode, Kareby, Diseröd, Ytterby, Kärna, Tjuvkil och Marstrand är Kungälvs serviceorter. En stark och tydlig definition för servicorterna ska utvecklas i enlighet med det s.k “15-minutersstadenkonceptet”. Det är ett koncept för samhällsutveckling inom tätort som är hållbar för människor, miljö och klimat. Grunden är att planera för att människor kan bo, arbeta och leva i livskraftiga lokala samhällen med korta resvägar. Det mesta som behövs i vardagen skall finnas inom 15 minuters avstånd med gång, cykel eller kollektivtrafik.
En bindande utbyggnadsordning som konsekvent prioriterar förtätning i befintliga bestånd
Kommunen bör införa en bindande utbyggnadsordning som konsekvent prioriterar förtätning och redan ianspråktagen mark framför exploatering av jordbruksmark, skogar och värdefulla naturmiljöer. HKB:n är tydlig: vi riskerar annars att långsiktigt försvaga både klimatet, livsmedelsförsörjningen och den biologiska mångfalden. Detta är ett av de mest kraftfulla sätten för Kungälv att stärka sin klimat inriktning och samtidigt skydda sina lokala naturresurser.
Offentliga rum ska ges bättre förutsättningar för mötesplatser och spontanaktiviteter
Stadsutvecklingen ska fokusera mer på mjuka värden. Livet mellan husen ska få mer utrymme.
Naturvärden, kolsänkor och ekosystemtjänster ska ges större tyngd i översiktsplaneringen
Kommunens arbete med rekreation och grönstruktur är positivt, men utan en mer systematisk hänsyn till arter, ekologiska samband och skogarnas klimatnytta riskerar vi att förlora det som gör Kungälv unikt. Här bör översiktsplanen tydligt ställa krav på naturvärdesinventering och tidig ekologisk analys inför varje större utvecklingsområde.
Stärka tillgängligheten till natur och hållbara transporter
HKB lyfter särskilt att kollektivtrafiken i dag inte kopplar samman invånare med närhet till rekreationsområden. En möjlighet som Kungälv bör ta bättre vara på. Genom att knyta ihop orter med cykelstråk, gröna korridorer och kollektivtrafik ökar både klimatnyttan och folkhälsan, samtidigt som fler invånare får ta del av kommunens rika naturmiljöer.
Den cirkulära strategin i Översiktsplanen behöver bli tydligare
HKB visar att tidigare planer inte fått tillräckligt genomslag i praktiken. Genom att tydliggöra principer för investeringar, kostnadsansvar och klimatanpassning kan Kungälv undvika framtida risker och samtidigt styra utvecklingen mot klimatsmarta lösningar som gynnar kommunen på lång sikt.
Kungälvs väg till att bli en hållbar och robust miljökommun
Infrastruktur
Kungälvs kommun bör mer kraftfullt, inte bara “verka för”, driva på regional samverkan för strategiska infrastrukturprojekt som dubbelspår på Bohusbanan och en ny fast älvförbindelse västerut samt att kopplingen mellan E6 och E45 via Kungälv bör få status av riksintresse. Vi föreslår tydligare skrivningar än “verka för”.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken ska vara så välutvecklad att barnfamiljer som bor inom gränsen för tätort i Kungälvs serviceorter inte ska behöva ha två bilar. Inriktningen är att en familj ska klara livspusslet med en bil och kollektivtrafik.
Väntan på stora beslut får inte hindra steg framåt när det gäller utvecklingen för kollektivtrafiken. Kungälv kan i ÖP 2050 införa ett tydligare resonemang om kortsiktiga vs. långsiktiga infrastruktursatsningar;
- Kortsiktigt (0–5 år)
Fokusera på sådant kommunen och regionen kan göra relativt omgående – t.ex. expandera gång- och cykelvägnätet mellan tätorterna, anlägga fler pendelparkeringar, införa busskörfält eller signalprioritering för buss på utvalda sträckor, och verka för att merparten av kommunen går in i Västtrafik zon A för billigare resor. - Medellång sikt (5–15 år)
Fokusera på sådant kommunen och regionen kan göra relativt omgående – t.ex. expandera gång- och cykelvägnätet mellan tätorterna, anlägga fler pendelparkeringar, införa busskörfält eller signalprioritering för buss på utvalda sträckor, och verka för att merparten av kommunen går in i Västtrafik zon A för billigare resor. - Lång sikt (15+ år)
Hålla fast vid visionerna om ny älvförbindelse och dubbelspår, så att de inte faller bort.
Energi
En Översiktsplan ska peka ut en riktning för hur Kungälv kan öka sin självförsörjningsgrad av förnyelsebar energi med en tydlig strategi och riktning samt bereda ytor och infrastruktur för såväl enskilda bostäder, gemensamhetsanläggningar som verksamheters produktion och distribution av el. Exempelvis peka ut ytor för att ta emot landkabel från vindkraftproduktion till havs. Kungälv har även en gasledning som går genom kommunen att förhålla sig till. Miljöpartiet föreslår att ÖP2050 borde bereda plats för en anläggning för biogasproduktion lokalt.
Kommunens egna fastigheter behöver producera mer egen energi med målsättning att fastigheterna själva ska stå för en betydande del av sin egen energiförbrukning. Exempel solpaneler på parkeringshus och parkeringsplatser.
Klimatmål
Miljöpartiet föreslår att Kungälv i översiktsplanen tar fram tydliga klimat-/miljömål. Kungälvs nuvarande miljömål är inte ens i linje med VGRs, Sveriges eller EUs mål.
Nytt mål: Kungälvs kommun ska vara klimatneutral senast 2035
Nytt mål: Kungälvs kommun ska vara klimatpositiv senast 2045
Natur
Översiktsplanen behöver tydligare skydda och stärka den biologiska mångfalden, bevara värdefulla naturområden och införa gröna kilar, ekosystemtjänster och grönområden i stadsutvecklingen. Alla stadsutvecklingsprojekt ska integrera åtgärder för klimatanpassning, ekosystemtjänster och grön infrastruktur.
Kommunen ska ha en plan för naturbaserade lösningar och säkerställa att Kungälv behåller balansen mellan stadens puls och vildmarkens frihet. Kommunen ska ha en plan för naturbaserade lösningar och ett starkare skydd av biologisk mångfald. Miljöpartiet föreslår att ÖP 2050 pekar ut en plats som skulle lämpa sig för ett naturrum i kustzonen
Klimatanpassning och skärpt beredskap
I en tid med ett nytt säkerhetsläge och accelererande klimatförändringar behöver översiktsplanen tydligt rusta för ett samhälle med ökat självförtroende.
Stärka serviceorternas bärkraft med 15-minuters konceptet
En bärande del i framtidsvisionen är att Kungälv gör en satsning på framtidens välfärdsleverans och investerar i omställning och anpassning av infrastruktur och samhällsfunktioner för att minska framtida kostnader för framtidens klimatförändringar. En satsning på vitala, starka och livskraftiga serviceorter (inom ramen för 15-minuterskonceptet) med ett tryggt basutbud av samhällsservice som med flexibilitet möter sin framtids- och samtida utmaningar och skiftningar i befolkningen.
En framtidssäker infrastruktur i Kungälv innebär också att man designar nya trafiklösningar flexibelt (t.ex. reserverar utrymme för framtida elbussteknik, laddinfrastruktur eller för eventuell utbyggnad av järnvägsstationer om tågresandet ökar kraftigt efter 2030).
ÖP 2050 kan lyfta fram principen om “no-regret”-åtgärder – sådana som är bra oavsett framtidsscenario, till exempel att bygga bredare cykelbanor som tål skyfall, eller att förbereda kollektivtrafikstråk för olika trafikslag.
Beredskap
Kungälvs serviceorter ska kunna trygga försörjning och infrastruktur för stöd av kommunens kärnverksamhet, skola, fritids, socialtjänst och äldreomsorg mm. Verksamheten ska i möjligaste mån samordnas på ett sätt som gör att såväl personella resurser som t.ex livsmedelsberedskap med lager och andra gemensamma behov kan samordnas för att stärka och höja trygghet och beredskap och möjliggöra lokal produktion. Dricksvattenförsörjningen ska säkras. De första stegen för hållbar livsmedelsberedskap ska pekas ut redan i översiktsplanen.
De föreslagna skyddsportarna mot havet. Om dessa blir verklighet skulle de skydda E6:an och andra viktiga länkar från högvatten. Kungälv bör i ÖP:n ange att man planeringsmässigt förbereder sig för ett scenario både med och utan sådant skydd – dvs. identifierar alternativa skyddsåtgärder om portarna dröjer, men integrerar dem om de blir av (t.ex. genom att planlägga anslutande vallar eller pumpar). Dessutom kan Kungälv inspireras av kommuner som Helsingborg, vilka i sin översiktsplan tagit fram utförliga klimatriskkartor och åtgärdsprinciper för utsatta vägar och infrastruktur. På så vis blir infrastrukturplaneringen en del av klimatarbetet. Detta knyter an till översiktsplanens nya roll att behandla klimatrisker för bebyggelse och anläggningar strategiskt.
En mer hållbar samhällsplanering
Centrum
Kungälv behöver väva in mer mjuka faktorer i stadsutvecklingen med början i ÖP 2050. Kungälvssamhället ska bli mer tillgängligt, härligare, välkomnande och inspirerande. Fler människor ska få möjlighet att umgås med varandra i centrum istället för att bara parkera sin bil för att göra sina ärenden.
Stadsutvecklingen, bostadspolitik och kollektivtrafik behöver på ett bättre sätt samverka för att bana väg och möta framtiden. Exempelvis ska restiden från ytterområdena in till centrum med kollektivtrafiken kortas ner. Kungälv borde i ÖP 2050 ha med utomhusteater, fler mötesplatser som ytor för sommargågator, öppna scener, popup-parker mm.
Utifrån Miljöpartiets föreslagna princip att förtäta i redan bebyggda bestånd föreslås ett utvecklingsprojekt för Komarken som stadsdel, med nya bostäder genom flera våningsplan i trä och med inriktning att det ska bli mer liv mellan husen och mer förenings- och näringsverksamhet.
Serviceorterna ska bli mer bärkraftiga
Miljöpartiet föreslår att Kungälv ska utveckla sina serviceorter utifrån “15-minuterskoncepetet”, Det är ett koncept som ursprungligen kommer från Paris och handlar om att stadsdelar ska ges förutsättningar att bli mer självförsörjande med möjlighet att lösa så mycket av livspusslet som möjligt i det dagliga livet såsom arbete, hem, butiker, service, restauranger, underhållning, idrott, utbildning och hälso- sjukvård.
Som boende i en serviceort ska det vara möjligt att lösa så mycket som möjligt av vardagen utan att behöva sätta sig i en bil och då behöver allt finnas tillgängligt inom en 15-minuters radie för gång- och cykeltrafik. Coronapandemin har medfört att människor i större utsträckning rör sig i sitt närområde. Konceptet utvecklas idag i en rad kommuner i Sverige och det stöder också ett mer robust samhälle som en förberedelse för kris. Detta bereder också väg för småskalig näringsverksamhet som exempelvis lokala bagerier och kommer på ett bättre sätt möta och tillvarata resurser i det småskaliga näringslivet.
Översiktsplanen behöver peka ut mark för tätortsnära odlingslotter.
Landsbygd
Kungälvs kommun har inte den åkerareal som krävs för att kunna bli självförsörjande på lokalt producerade jordbruksvaror. Det innebär att kommunen behöver hantera begreppet lokalproducerat i en regional kontext men samtidigt bereda väg för stärkt såväl småskaligt som storskaligt jordbruk för att stärka kommunens självförsörjning.
Utveckling av kustzonen och Marstrand
Ett eget spår (en blå del) i ÖP 2050 och styrdokument
Kungälv är en kustkommun, historiskt och i nutid har Kungälvs samhälle en stark prägel av havet. Såväl invånare som gäster lockas till havet, vi vänder ansiktet mot vinden och vi känner igen salt-lukten. En förutsättning för att kunna färdas på vattnet är tillgång till båtar, därför har det näringsliv som är kopplat till havet stor betydelse för Kungälv..
Genom en klok samhällsplanering för att underlätta och gynna ett hållbart båtliv kan Kungälv ge förutsättningar för att såväl näringslivet som båtlivet ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt och samsas med både människor, djur och natur. Kustbandet ska också kunna tillvarata och möta besökare och invånare.
De flesta andra kommuner utmed Bohuskusten har tydligt pekat ut i sina övergripande styrdokument hur kustnäringen och de bofasta ska ges möjlighet att bo, driva och utveckla sin verksamhet året runt och balansera med turistnäringen som oftast inte har sitt säte i kommunen. Kungälv saknar detta och det behöver börja redan i översiktsplanen. Därför blir detta ett eget stycke i Miljöpartiets samrådsyttrande.
Marstrand och kustzonen är en kommundel i Kungälvs kommun som inte går att jämföra med övriga kommundelar. ÖP 2050 behöver peka ut en tydlig och hållbar riktning för Marstrand och kustzonen för att möjliggöra en framtid där året-runt-näringslivet kan utvecklas och blomstra. Det är väsentligt att trygga möjligheten för företagare att bo, arbeta och utveckla sin verksamhet och att möjliggöra för en hållbar besöksnäring som kan sätta Marstrand på kartan som ett hållbart turistmål.
ÖP 2050 behöver ta bort den stora “bostadspolitiska mattan” som vilar över Marstrand och peka ut ytor som kan delas växelvis över året som parkeringar och verksamhetsområden. Marstrand behöver kombinerade ytor för parkeringar, båtplatser, varv, marinor och båtuppställning för verksamheter i Marstrand (och på övriga platser utmed kusten) för att stimulera en hållbar framtid för varvs- och båtbranschen.
Alla Kungälvs hamnar ska ges förutsättningar och möjlighet att bli certifierade miljöhamnar med bland annat den el-infrastruktur som krävs för att stödja omställningen till elbåtar. Kungälv ska ligga i framkant när det gäller innovation och utveckling kopplad till kust- och marina näringar.
Kungälv behöver avslutningsvis i ”den blå delen” av ÖP 2050 peka ut hur turismen, badgäster och besökare ska kunna färdas i kommunen på ett hållbart och säkert sätt. Cykel- och vandringsleder behöver knyter ihop med Kungälvs besöksmål och badplatser med övriga kommuner. I takt med att Kungälv får allt fler invånare behöver Kungälvs större badplatser få bättre förutsättningar att kunna ta emot gäster på ett säkert och hållbart sätt genom exempelvis infrastruktur och parkeringar.
Uppföljning av ÖP 2050 och arbetet framåt
Översiktsplanen ska kompletteras med ett systematiskt uppföljningsramverk för social hållbarhet. HKBn visar att kommunen lyckats bra med vissa dialoger, men att viktiga grupper, äldre, utrikesfödda, personer utanför de centrala tätorterna har inte nåtts i tillräcklig grad. För att skapa ett jämlikt, tryggt och inkluderande Kungälv behöver kommunen följa upp och mäta tillgång till service, trygghet, grönytor, kultur och rekreation. Kungälv behöver bli bättre på att visuellt tillgängliggöra kommunens nyckeldata och utsläpp för såväl medborgare som den egna organisationen.
Kungälv har en koldioxidbudget som kvantifierar kommunens kvarvarande utsläppsutrymme och den ramar in den minskningstakt för utsläpp som behövs för att nå klimatmålen. Genom att integrera denna i uppföljningen av ÖP kan Kungälv spåra sina utsläppsreduktioner årligen och säkerställa att man håller sig på en 1,5-graders bana.
Förslaget till översiktsplan pekar ut var bostäder bör byggas, men kommunen behöver stärka sin roll i hur de kommer till stånd. En markförvärvsstrategi bör utarbetas – ÖP 2050 noterar själv behovet av att kommunen bevakar och äger mark i strategiska lägen. Genom att äga mark i kollektivtrafiknära områden kan Kungälv styra exploateringen bättre och ställa krav på t.ex. hyresrätter, grönytor, klimatsmarta byggen i markanvisningar.
Från 2025 krävs att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning omvandlas till handlingsplaner som antas varje mandatperiod (senast före valet 2030). Kungälv ligger redan i startgroparna med ett handlingsprogram parallellt med ÖP 2050. Förbättringsförslaget är att tydligt skriva in i ÖP:n hur denna handlingsplan ska följas upp och revideras löpande: exempelvis årlig avstämning av byggresultat mot prognos, och revidering varje fjärde år för att möta nya behov (som ändrad demografi eller efterfrågan). Därmed säkerställs att ÖP:ns bostadskapitel hålls aktuellt över tid (den kommunala översiktsplanen ska ju vara “aktuell” enligt lag).
Infrastrukturprocessen kräver en mer utvecklad samverkan mellan Kungälvs kommun och grannkommunerna i gemensamma underlag som exempelvis “Påverkansplaner”.
