Barnen behöver mer grön skolgårdsyta – inte mindre
Kvarteret Galten bör rymma nya bostäder som byggs med respekt för stadsbilden samt bevarande av kulturhistoriskt intressanta byggnader och stora träd. Skolbarnens behov av god utomhusmiljö måste tillgodoses.
Centralt för Miljöpartiet under förra mandatperiodens förhandlingar om en framtida användning av kvarteret Galten var att skapa ett bilfritt Mårtenstorg. Bantorget och Clemenstorget har de senaste åren omvandlats på ett sätt som många av oss uppskattar. SommarLunds bidrag på Stortorget med HonoluLund 2019 och ett offentligt vardagsrum 2020 är precis vad som behövs för att motarbeta den utarmning som många stadskärnor i Sverige lider av. Ett kvitto på att torgomvandlingen i Lunds kommun har varit lyckad är det faktum att allt fler människor vistas där vid olika tider på dygnet. Omvandling av Mårtenstorget är det som återstår av den torgstrategi för en levande stadskärna som kommunpolitiken har antagit. Mårtenstorget ska kunna erbjuda en hållbar torghandel, uteserveringar, träd som ger svalka och plats för lek samt spontana möten. Moderna städer strävar efter en klimatanpassad mobilitet i stället för att låta bilägares ytanspråk vara överordnat.
Miljöpartiet anser att kvarteret Galten bör rymma nya bostäder som byggs med respekt för stadsbilden samt bevarande av kulturhistoriskt intressanta byggnader och stora träd. Det förslag för kvarteret Galten som nu är ute på remiss utformades för några år sedan innehåller bostäder, kontor samt lokaler för butiker, restaurang och kultur. Men bla Covid 19 och näthandelns ökning har ändrat förutsättningarna för stadsplanering. Efterfrågan på nya biografer och butiksytor har minskat. Behovet av stöldsäkra parkeringsplatser för lådcyklar och vanliga cyklar har ökat.
Vårfruskolans yta för utemiljö är redan idag mindre än det Boverkets riktlinje på minst 30 kvadratmeter per elev anger. I planförslaget för Galten föreslås Vårfruskolans skolgård bli ännu mindre. Detta är en utveckling i helt fel riktning. Enligt en färsk undersökning från ScB har 196 000 kvadratmeter skolgård i Sverige försvunnit mellan 2014 och 2017. Som kompensation för minskad yta beskriver planen en möjlighet till utemiljö på tak, men detta är inte alls tillräckligt för att tillgodose barns behov av en god utomhusmiljö. I takt med klimatförändringarna kommer nederbörden att öka. Förskole- och skolgårdar kan och bör utformas för att ta hand om vatten. Det borde också vara självklart att gällande gränser för buller i utemiljöer för skolverksamhet ska följas. Miljöpartiet anser att eleverna på Vårfruskolan ska få mer och inte mindre grönyta i linje med det program för gröna skolgårdar som under många år tillämpats i Lunds kommun.
