Grönt cykelprogram för Lund
Lund måste fortsätta att utvecklas som cykelkommun om vi ska ligga i framkant och måttstocken för jämförelse bör snarare vara internationell än nationell. Exempelvis är såväl flera städer och mindre tätorter i Nederländerna som Köpenhamn inspirerande exempel. Vi vill att fler människor ska känna sig lockade att ta cykeln i Lund genom att skapa verkligt bra och säkra cykelvägar. Därför presenterar vi idag ett cykelprogram i 25 punkter för att göra Lund till en ledande cykelstad.
Att resa med cykel har många fördelar. Den ger inga avgaser och drivs inte på fossila bränslen, därför är cykeln det mest klimatsmarta fordonet. Cykeln tar inte heller särskilt stor plats i gaturummet, varken när den rör sig eller stor parkerad, vilket sparar utrymme i jämförelse med biltrafiken. Att cykla är ett flexibelt transportsätt för den som inte vill passa tidtabeller. Dessutom bidrar cykeln till förbättrad hälsa och motion.
Lunds kommun har en hög andel cykeltrafikresor, framförallt i tätorten Lund. Det har gjort att kommunen fått pris som bästa cykelkommun vid flera tillfällen. Samtidigt menar vi att Lunds cykelvägnät har stor förbättringspotential. Lund måste fortsätta att utvecklas som cykelkommun om vi ska ligga i framkant. Då kommer fler att välja att ställa bilen till förmån för cykeln. Eftersom många bilresor är så korta (hälften av bilresorna beräknas vara under 5 km) att de flesta kan cykla motsvarande sträcka har cykeln en stor potential att minska antalet bilresor. Vi presenterar därför ett grönt cykelprogram för Lund i 25 punkter:
- Öka investeringarna
Med ökade investeringar skapas de förutsättningar som krävs för att både bygga bort saknade länkar i cykelvägnätet och att uppgradera det befintliga cykelvägnätet.
- Upprustning av samtliga cykelbanor till komfortabel och säker standard
Gupp, håligheter och tvära avfasningar (vid korsningar med bilväg) jämnas ut. På gator där cykeltrafiken tvingas köra på gatstensbeläggning byts denna ut till slät och jämn flammad gatsten. Lilla Fiskaregatan, Nygatan och Magle Lilla kyrkogata är gator som bör prioriteras!
- Elcykling gör det möjligt för fler att orka cykla längre
Eftersom elcyklar generellt håller lite högre hastighet än en vanlig cykel ställer de högre krav på ett slätt och bra underlag. Cykelvägarna måste vara säkra även för cyklister som cyklar snabbt (med eller utan elassistans). Framkomlighetshinder som kan skada cyklister får inte förekomma. Parkering för elcyklar med riktigt bra låsmöjligheter och tillgång till laddning behöver anordnas. Kampanjerna kring att prova elcykel behöver fortsätta.
- Ett sammanhängande cykelnät
Det ska aldrig råda några tvivel om vart en cyklist ska ta vägen för att cykelbanan plötsligt upphör eller för att skyltning till anslutande cykelväg saknas. Cykelvägnätet måste bindas ihop och skyltningen tydliggöras.
- Tydliga och logiska huvudcykelstråk
När cykelstråken nu ses över på initiativ av Miljöpartiet är det viktigt att säkerställa att huvudcykelstråken får en tydlig och logisk utformning som utgår från de stråk som cyklister verkligen vill cykla i.
- Greenways – gröna cykelleder
Färgmarkering med grön färg på cykelleder och i korsningar som tydliggör för såväl cyklister som andra trafikanter var cykelbanan går.
- Bredare cykelbanor
Nya cykelbanor byggs med en bredd som med god marginal gör det möjligt att cykla och även köra om med lastcyklar och cyklar med cykelkärra. Befintliga cykelbanor som inte uppfyller detta breddkrav byggs successivt om. Breda cykelbanor gör det också lättare för både långsamma och snabba cyklister att samsas på banan.
- Separerade cykel- och gångbanor
Cykelbanor separeras i möjligaste mån från gångbanor genom grönremsa, nivåskillnader eller dylikt. Cyklister och gångtrafikanter är två olika trafikslag med olika behov. För både cyklisternas och gångtrafikanternas säkerhet och trevnad är det bäst att i så stor utsträckning ge respektive trafikslag eget utrymme.
- Farbara cykelbanor i hela sträckningen
Alla cykelbanor ska vara farbara i hela sträckningen, det vill säga fordonsföraren ska inte behöva stiga av och leda fordonet vid passager eller på sträcka. Ofta utformas passager med grindar som ska hindra biltrafik och sänka cyklisternas hastighet på ett sådant sätt att det är svårt för cyklister att ta sig igenom utan att stiga av och leda cykeln.
- Tydligare och säkrare korsningar
Sidoförskjutningen vid cykelbanors korsning med väg/gata rätas ut så att cykelbanan löper rakt genom gatukorsningen.
- Fortsatt utbyggnad av cykelöverfarter
Genom att ge cykeltrafikanterna företräde visas tydligt att cykeltrafiken är ett prioriterat trafikslag. Trafiksäkerheten prioriteras genom att reglera biltrafikens framfart.
- Tryckfrihet
Knapptryckning vid trafikljus cyklister slopas till förmån för sensorer/detektorer. Att som cyklist vara tvungen att stanna och trycka på en knapp för att sedan vänta på grön signal stoppar upp resan. Genom sensorer som känner av när cyklisten kommer och inställningar som snabbt prioriterar cyklistens överfart slipper cyklisten onödiga stopp.
- Nya cykel- och gångtunnlar byggs endast i fall då andra möjligheter till säker cyklistpassage är uttömd
Huvudregeln bör vara att de oskyddade trafikanterna korsar bilväg i plan. Regelsystem och trafikmiljö utformas så att trygg passage säkerställs för de oskyddade trafikanterna vid korsning med gator med biltrafik. Cykeltunnlar upplevs som otrygga både ur socialt hänseende och gällande trafiksäkerhet. Befintliga gång- och cykeltunnlar ses över ur trygghetsperspektiv och de mest otrygga och obekväma tunnlarna fasas successivt ut. Trafiksäkerheten säkerställs även här genom åtgärder i gatuplanet.
- Enkelriktade cykelbanor på båda sidor om vägbanan
Att i huvudsak bygga enkelriktade cykelbanor på båda sidor av vägen i enlighet med lundamodellen är ett bra sätt att säkra framkomligheten – så länge systemet följs. Det måste bli tydligare med såväl skyltning som med markeringar i vägbanan med pilar, vilken färdriktning som gäller.
- Fler och bättre cykelställ
Antalet cykelställ behöver öka markant för att möjliggöra ett ökat och attraktivt cyklande. För att hela resan ska gå snabbt och bekvämt måste det vara lätt att hitta en cykelparkering och att parkera cykeln. Alla cykelställ ska ha väl tilltaget utrymme mellan cyklarna (så kallat cc-mått) och ska som regel erbjuda fastlåsning i cykelram så att cyklisten kan vara säker på att cykeln står kvar!
- Cykelparkering för lådcyklar
Det behövs särskilt anvisade cykelparkeringsplatser för lådcyklar då det ofta är för trångt och fullt i befintliga cykelställ för att kunna parkera lådcykel. Parkering för lådcykel bör anläggas nära målpunkter för lådcyklister, exempelvis vid dagligvaruhandel. Parkering för lådcykel och cykelkärror behöver också finnas vid alla kommunens förskolor.
- Pendlarparkeringar för cyklar
God tillgång på pendelparkeringsplatser måste säkerställas både vid Lund C och i vid kollektivtrafikhållplatser i de östra tätorterna. Pendlarcykel-parkeringar ska vara väl upplysta ur trygghetssynpunkt. Cykelställen ska regelbundet rensas på vrakcyklar och skräp.
- Underhåll för farbarhet året om.
Lunds cykelvägar ska vara farbara och säkra så stor del av året som möjligt. Såväl vinterväghållning med sopsaltning, som lövsopning och borttagande av vintergrus måste prioriteras så att cykelvägarna är hela tiden är säkra och framkomliga. Faktum är att underlaget spelar stor roll för antalet singelolyckor, vilket är den vanligaste formen av cykelolycka.
- Tydlig skyltning vid avstängning
Vid vägarbeten eller andra tillfällen då en cykelbana måste stängas ska cyklisterna förvarnas med tydlig skyltning. En alternativ färdväg som är säker samt gen och komfortabel för cyklister måste garanteras. Uppföljningen av entreprenörer som gör vägarbeten behöver förbättras.
- Cykelvägar till de östra tätorterna
Alla tätorter behöver kopplas samman med gena och bra cykelvägar av hög standard och med bra belysning. Även andra viktiga målpunkter på landet, som exempelvis Skrylle bör få en gen och tydlig koppling till Lund med cykel. Lunds kommun behöver arbeta gentemot Region Skåne så att dessa cykelvägar prioriteras i den regionala cykelvägsplanen, vilken styr utbyggnaden av cykelvägarna utanför tätorterna.
- Läplanteringar etableras längs cykelvägar utanför tätorterna
Cykelvägen till Dalby ges högsta prioritet. Den skånska blåsten kan dämpas samtidigt som den biologiska mångfalden stärks med blommande buskar som gynnar fåglar och humlor.
- Cykelringled
Miljöpartiet vill att det byggs en cykelringled som gör det möjligt att på ett smidigt sätt cykla mellan stadsdelar. En första etapp av cykelringleden bör byggas för att koppla samman Väster och Norra Fäladen.
- Utveckla cykelfartsgator
Cykelfartsgator där cykeltrafiken har företräde och sätter normen för hastigheten bör prövas i Lund. Cykelfartsgator är vanliga i Nederländerna och har prövats i Göteborg med särskild utformning. Vi vill se att Lund går före och bidrar till att utveckla en svensk version av cykelfartsgator.
- Särskilda satsningar på att öka barns och ungas cyklande
Tyvärr cyklar barn och unga vuxna allt mindre, en trend som behöver brytas. Brist på fysisk aktivitet ökar risken för en rad sjukdomar. Det behövs fler säkra cykelvägar till skolor, förskolor och fritidsaktiviteter. Skolan behöver också ta ett större ansvar för att lära ut trafikregler och uppmuntra till cyklande.
- Prioritering av gaturummet
Cykeln måste få plats i gaturummet. Enligt Resvaneundersökning Syd 2013 sker 46 procent av alla resor i Lunds tätort med cykel. Även om cykeln är yteffektiv i jämförelse med många andra fordon förtjänar cykeln ett större utrymme både på gatan och i budgeten.
