Samrådsyttrandet skickades in den 30 augusti 2026
Samrådsyttrande – Mine Storage energilager i Kallmora bergtäkt och Gamla Morbergsfältet
Miljöpartiet Norberg har tagit del av samrådsunderlaget för den planerade etableringen av ett energilager i Kallmora bergtäkt och Gamla Morbergsfältet.
Vi ser positivt på energilagring som en viktig del av omställningen till ett robust och förnybart energisystem. Samtidigt innebär projektet omfattande och långvariga förändringar av vattenförhållandena i ett befintligt och komplext gruvsystem. Projektets samlade påverkan på grundvatten, ytvatten, vattenkvalitet, enskild vattenförsörjning, naturmiljö och bergstabilitet behöver därför vara tillräckligt klarlagd innan verksamheten kan tillåtas.
Underlaget behöver omfatta både normal drift, långsiktiga konsekvenser och oväntade händelser. Det måste gå att bedöma om verksamheten kan bedrivas utan oacceptabel påverkan på människors hälsa eller miljön.
Vatten, grundvatten och vattenförsörjning
Den mest centrala frågan är hur grundvattenförhållandena påverkas när Gamla Morbergsfältet töms till en betydligt lägre nivå än i dag. En avsänkning kan förändra grundvattnets strömningsvägar och trycknivåer och därmed påverka enskilda brunnar, energibrunnar för bergvärme, våtmarker, vattendrag och andra vattenberoende miljöer.
Den fortsatta utredningen och miljökonsekvensbeskrivningen behöver tydligt redovisa det hydrogeologiska influensområdet, inklusive spricksystem och hydrauliska samband mellan Morbergsfältet, Kallmora och närliggande fastigheter. Det behöver framgå hur grundvattennivåer och flödesvägar kan förändras vid tömning, återfyllnad och återkommande drift.
För potentiellt berörda enskilda brunnar bör en oberoende nollprovtagning genomföras innan verksamheten påbörjas. Den bör omfatta vattennivå, brunnens kapacitet samt relevant kemisk och mikrobiologisk vattenanalys, inklusive metaller, uran och radon där det är motiverat. Även energibrunnar inom påverkansområdet behöver identifieras och dokumenteras.
För fastigheter med egen dricksvattenbrunn behöver det finnas en tydlig ordning för att säkerställa fortsatt tillgång till tjänligt dricksvatten om verksamheten påverkar vattenförsörjningen. Det gäller både vattenmängd och vattenkvalitet. Ansvarsfördelningen behöver vara tydlig om en brunn sinar, får försämrad kapacitet eller inte längre kan användas som dricksvatten. Kostnader för skador och nödvändiga skyddsåtgärder som orsakas av verksamheten ska inte överföras till kommunen eller enskilda fastighetsägare.
Naturmiljö, våtmarker och artskydd
En grundvattensänkning kan påverka våtmarker, mindre vattenmiljöer och andra grundvattenberoende naturmiljöer, med konsekvenser för växt- och djurliv.
Miljökonsekvensbeskrivningen behöver därför bygga på aktuella naturvärdes- och artinventeringar. Förekomsten av skyddade och rödlistade arter behöver identifieras och bedömas, liksom behovet av prövning eller skyddsåtgärder enligt artskyddsreglerna.
Särskild uppmärksamhet bör riktas mot gamla gruvgångar och andra miljöer som kan ha betydelse för exempelvis fladdermöss, groddjur såsom vattensalamandrar och andra arter. Även vattenberoende arter och livsmiljöer behöver ingå. Påverkan behöver bedömas både vid den initiala tömningen och under den återkommande drift som förändrar vattennivåerna över tid.
Gruvvatten, vattenbalans och recipient
För att genomföra bergstabilitetsundersökningar och bygga anläggningen kommer Gamla Morbergsfältet att behöva tömmas helt på vatten. Stora mängder befintligt gruvvatten ska då pumpas bort och ledas till Noren.
Miljökonsekvensbeskrivningen behöver redovisa vattenvolym, tömningens tidsförlopp, pumpmängder och gruvvattnets kemiska sammansättning samt hur vattnet ska renas och hanteras. Det behöver utredas om exempelvis uran, bly, arsenik, andra metaller eller andra föroreningar förekommer och i vilka halter. Om rening krävs behöver även restprodukter och avfall från reningen samt deras omhändertagande beskrivas.
Noren behöver bedömas utifrån både vattenmängd och vattenkvalitet. Recipientens hydrauliska och ekologiska förutsättningar behöver sättas i relation till låg vattenföring, längre perioder av torka, befintlig belastning och gällande miljökvalitetsnormer. Det behöver redovisas vilka vattenförekomster och eventuellt skyddade vatten som kan påverkas och vilka krav detta ställer på utsläpp, rening och kontroll.
Den initiala tömningen bör inte betraktas enbart som en tillfällig byggåtgärd. När en stor mängd vatten avlägsnas förändras de hydrogeologiska förutsättningarna, vilket behöver ingå i den samlade bedömningen.
Det behöver också tydligt framgå vilket vatten som ska användas vid återfyllnad. Det vatten som idag finns i gruvan kommer att ledas bort och kan därför inte förutsättas vara det vatten som senare återförs. Underlaget behöver redovisa varifrån återfyllnadsvattnet kommer, vilken mängd som krävs och vilken vattenkvalitet det har. Det behöver även bedömas om återfyllnaden kan mobilisera metaller eller andra ämnen från berggrunden.
Det behövs därmed en tydlig vattenbalans för hela verksamheten: vilket vatten som tas bort, vart det leds, vilket vatten som tillförs, varifrån det kommer och hur vattenkvaliteten kan förändras under tömning, återfyllnad, drift och efter avslutad verksamhet.
Skyfall, översvämning och bergstabilitet
Projektet behöver bedömas utifrån extrema nederbördsförhållanden och skyfall. Det behöver framgå hur stora vattenmängder som kan tillföras gruvan och anläggningen och vilka konsekvenser det får om pump-, avlednings- eller lagringskapacitet överskrids. Bedömningen behöver även omfatta erosion, föroreningsspridning, nedströms påverkan och om projektet kan förändra eller öka befintliga översvämningsrisker.
Projektet innebär återkommande förändringar av vattennivåerna i ett gammalt gruvsystem. När schakt och orter töms på vatten och periodvis fylls med luft förändras förutsättningarna i bergmassan. Stabiliteten behöver därför bedömas i hela det relevanta gruvsystemet, inklusive gruvorter, schakt, transporttunnlar och markytan.
Det behöver särskilt utredas om det finns direkta eller indirekta kopplingar till områden som redan identifierats som högriskområden för gruvras. Förändrade vattennivåer, tryckförhållanden eller andra förändringar i bergmassan kan skapa nya rasrisker eller förvärra befintliga risker.
Särskild uppmärksamhet bör riktas mot risken för dominoeffekter. En förändring eller instabilitet i en del av gruvsystemet skulle kunna påverka andra schakt, orter, tunnlar eller bergpartier. Även eventuella samband med gruvsystem eller riskområden i Avesta kommun behöver utredas. Projektet får inte medföra att nya risker uppstår eller att befintliga risker för ras, sättningar eller annan påverkan förvärras i Avesta kommun.
Om ytterligare säkerhetsåtgärder eller förstärkningar krävs till följd av projektet behöver detta hanteras inom projektet. Verksamhetsutövaren bör ansvara för och bekosta nödvändiga kompletterande utredningar, förstärkningsåtgärder och riskreducerande åtgärder. Kommunen ska inte behöva bära kostnader för åtgärder som föranleds av verksamheten.
Om projektet omfattar dammar eller andra vattenhållande anläggningar behöver dammsäkerheten ingå i riskbedömningen. Konsekvenserna av ett eventuellt dammhaveri behöver bedömas för människor, bebyggelse, infrastruktur, naturmiljö och vattenkvalitet. Även kombinationer av skyfall, höga tillflöden, tekniska fel och förändrade vattennivåer bör beaktas.
Vattenkvalitet, kontroll och långsiktighet
Återkommande vattennivåvariationer innebär att bergytor periodvis kan exponeras för luft. Det kan förändra vittringen och påverka vilka mineralämnen som löses ut när vattennivån åter stiger. Det behövs därför ett tillräckligt detaljerat geokemiskt och vattenkemiskt underlag för att bedöma vilka ämnen som kan mobiliseras och hur halterna kan förändras över tid, särskilt ämnen som kan påverka vattenmiljön eller dricksvattenförsörjningen.
Innan verksamheten tas i drift behöver ett detaljerat kontrollprogram finnas på plats. Det bör omfatta grundvatten, enskilda brunnar, energibrunnar, vattenkvalitet, recipient, naturmiljö och relevanta bergtekniska förhållanden. Mätpunkter, provtagningsfrekvens och referensvärden behöver vara tydligt definierade.
Det bör också finnas tydliga gräns- och åtgärdsvärden. Om grundvattennivån sjunker mer än förväntat, en brunn får försämrad kapacitet, vattenkvaliteten förändras, metallhalter ökar, naturmiljöer påverkas eller bergtekniska förhållanden avviker från prognoserna behöver det finnas en förutbestämd ordning för hur detta hanteras. Berörda myndigheter och sakägare bör ges möjlighet att lämna synpunkter på kontrollprogrammets utformning.
Miljökonsekvenserna behöver bedömas över hela verksamhetens livslängd. Påverkan kan kvarstå efter att pumpningen upphör och efterbehandling samt tiden därefter behöver därför omfattas av bedömningen.
Avslutning
Miljöpartiet Norberg ser energilagring som en viktig del av framtidens förnybara energisystem. Vår utgångspunkt är därför inte att säga nej till ny teknik, utan att säkerställa att den utvecklas med kunskap, ansvar och långsiktighet.
Ett projekt som innebär att stora vattenvolymer flyttas mellan två delar av ett gammalt gruvsystem måste bedömas utifrån hela sin miljö- och säkerhetspåverkan. Det är inte tillräckligt att visa att tekniken fungerar. Det måste också finnas tillräckligt underlag för att bedöma att verksamheten kan bedrivas utan oacceptabel påverkan på grundvatten, dricksvatten, recipienter, naturmiljö eller bergstabilitet.
Det behöver samtidigt säkerställas att risker och skador som uppkommer till följd av verksamheten inte i efterhand belastar kommunen eller enskilda fastighetsägare. Ansvar för förebyggande åtgärder, kontroll, skyddsåtgärder och eventuell kompensation behöver därför vara tydligt reglerat och säkerställt innan verksamheten påbörjas.
Vi anser därför att ovanstående frågor behöver vara tillräckligt utredda och redovisade för att projektets samlade miljö- och säkerhetskonsekvenser ska kunna bedömas.
Om yttrandet
Yttrandet har tagits fram med stöd av partikamrater med mångårig erfarenhet av geologi och miljöfrågor i gruvområden samt yrkeserfarenhet inom VA.
