Ekonomin

Om mänskligheten ska klara vår tids utmaningar i form av klimatförändringar, resursbegränsning och växande ekonomiska klyftor behövs det en ny ekonomisk politik. En sådan måste utgå ifrån allt det goda vi kan skapa i jämlika samhällen som verkar inom naturens begränsningar, utifrån de livsviktiga funktioner som upprätthålls av ekosystemen.

Vi måste ställa om till en ekonomi som tar långsiktiga hänsyn till miljön och människors välbefinnande. Ständig ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelse är inte möjlig på en planet med begränsade resurser. Det är politikens ansvar att forma marknadens förutsättningar så att resurser används i överensstämmelse med villkoren för ett hållbart samhälle.

När det ekonomiska systemet krockar med det ekologiska systemet är det ekonomin som måste anpassas. Det handlar om några självklara principer. Det som är bra för människor och miljö ska vara billigt, det som är dåligt ska vara dyrt och det som är alltför skadligt ska förbjudas.

Den ekonomiska politiken ska sträva efter jämlikhet. Det är en viktig grund för samhällens och människors välbefinnande. Jämlikhet handlar inte om likhet utan om att ge alla goda möjligheter utifrån olika förutsättningar. I samhällen med ökande ojämlikhet bryts framtidstron ner och den sociala oron ökar.

4.1 Ekonomins ramar

Ekonomi är läran om hushållning med knappa resurser. Men i dag beter sig mänskligheten som om jordens resurser är oändliga. Det är ett kortsiktigt perspektiv som måste överges. Det är dags att tänka långsiktigt.

Människors möjligheter att själva styra sina liv och att förverkliga sina idéer ger ekonomin dess styrka och förändringskraft. Sveriges välstånd och välfärd är beroende av kunniga och arbetande människor och av ett mångsidigt och tekniskt högt utvecklat näringsliv stöttat av en fungerande välfärdssektor. Vi vill främja utbildning och arbete som ger människor mer makt över sina liv.

Alla aktörer i ekonomin har ett ansvar att ta etiska, sociala och ekologiska hänsyn. Samhällets lagar och spelregler ska uppmuntra detta. Långsiktighet och balans ska prioriteras före kortsiktiga vinstintressen. Etiskt företagande och arbete ska premieras. De ekonomiska klyftorna ska minska.

De verkliga kostnaderna för att utvinna råvaror och för att framställa och distribuera produkter ska återspeglas i priset på marknaden. Detta bygger på principen om att det är förorenaren som ska betala. Kostnader som drabbar miljön eller annan part ska inkluderas i priset genom skatter, avgifter eller andra lämpliga instrument. Detta är en särskilt viktig princip i klimatpolitiken, där alla varor och tjänsters klimatpåverkan också ska synas i priset.

Marknaden erbjuder allt mer komplicerade produkter och tjänster. Vi vill ha ett starkt skydd för konsumenterna genom god konsumentvägledning, tydlig märkning av varor och tjänster och en relevant konsumentutbildning i skolan.

Det finansiella systemets uppgift är att stödja den reala ekonomin genom att kanalisera sparande och investeringar och att tillhandahålla betalningstjänster och riskspridning. Girighet, överskuldsättning och spekulation ska motverkas. En alltför hög privat skuldsättning är en risk för individen och för samhällsekonomin. Vi kan inte bygga en fungerande långsiktig ekonomi på en ständigt växande skuldsättningsnivå. Samhället måste motverka det överdrivna risktagande som dominerat finansmarknaderna. Vi vill se en skatt på vissa finansiella transaktioner. En uppdelning av bankernas verksamhet mellan traditionell affärsverksamhet och mer spekulativ investmentverksamhet bör övervägas.

Sverige ska ha en ekonomi som är öppen mot omvärlden och verka för frihandel på rättvisa villkor.

Omställningen av vår ekonomi kräver nya konsumtionsmönster och stora investeringar i ny miljövänlig teknik, infrastruktur, bostäder, energiförsörjning och matproduktion. Vi vill se stabila och långsiktiga spelregler för företag och hushåll för att underlätta detta.

Staten ska genom lagstiftning och övervakning se till att sunda villkor råder på marknaden. Staten ska också genom en förebyggande finans- och penningpolitik dämpa effekter av konjunkturvariationer och verka för stabila priser och låg arbetslöshet.

4.2 Ekonomisk utveckling

Människan är kreativ och skapande. Det är människans uppfinningsrikedom som har lagt grunden för de senaste seklernas snabba ekonomiska utveckling. Den har gjort att allt fler människor i vår värld har kunnat få sina grundläggande behov tillgodosedda, och leva i trygghet och välstånd. Samtidigt har den ekonomiska utvecklingen byggt på en tillväxt som i stor utsträckning kunnat genereras genom ökad resursförbrukning, och som har lett till ökade utsläpp av växthusgaser och minskad biologisk mångfald.

En ständig jakt på ekonomisk tillväxt utan hänsyn till vad den består av riskerar att leda till långsiktiga miljömässiga och sociala problem, att människor slits ut och att förutsättningarna för en långsiktigt hållbar välfärd raseras. Vi måste därför ställa om våra samhällen och ekonomiska system utifrån nya ekonomiska realiteter där all ekonomisk utveckling måste ske inom de ramar som naturen och människors välbefinnande och livskvalitet sätter. Det är möjligt, men kräver såväl tekniska som sociala innovationer. Ofta hänger dessa samman. Ny teknik gör det enklare att leva på ett sätt som är bättre för miljön. Vi kommer fortsätta att finna smartare och effektivare sätt att tillverka produkter och utvinna energi. Genom ekonomiska styrmedel och marknadsregleringar ska vi använda den ekonomiska utvecklingskraften för att möta miljö- och resursutmaningarna.

Livsstilsförändringar krävs för att miljövinsterna av teknisk utveckling inte ska omintetgöras av ökad konsumtion. Vårt sätt att leva, som individer och tillsammans som samhälle, kommer att förändras. Vår livsstil och konsumtion måste hålla sig inom det som är långsiktigt och globalt hållbart.

Det här är en utmaning som är större än de som mänskligheten mött i historien, men erfarenheterna av det vi har åstadkommit kan användas för att klara den. Vi har i vårt land en tradition av att prioritera reformer som ger en annan utveckling än den som kortsiktigt kan mätas i växande bruttonationalprodukt (BNP), såsom lagstadgad semester, arbetsskydd och föräldraledighet. Vi är övertygade om att ett hållbart samhälle för både människor och miljö även framöver kräver att vi har modet att fatta politiska beslut, även om värdet av dem inte enkelt kan räknas hem genom traditionell tillväxt.

I grunden behöver vårt sätt att mäta ekonomin och värdera framsteg förändras. Vi behöver andra mått på vad som är en god utveckling än traditionell BNP-tillväxt, som bara mäter hur mycket vi producerar och konsumerar. Det handlar om mått som i stället fokuserar på hur människor och miljö mår. Det är uppenbart att ett system inte är hållbart när det som är långsiktigt katastrofalt för såväl samhälle som ekonomi kan vara kortsiktigt lönsamt.

Genom nya mått på välfärd och förändrade prioriteringar kan vi bygga en ekonomi som gör sig fri från beroendet av ständig tillväxt. En del i det arbetet är att verka för en solidarisk fördelning av resurser, som ger ökad ekonomisk trygghet i osäkra tider. Möjlighet till såväl arbete och försörjning som ett hållbart arbetsliv med gott utrymme för tid fri från lönearbete är en viktig del.

Den offentliga sektorn är för sin finansiering i dag alltför tillväxtberoende då den till stor del består av verksamheter med begränsade möjligheter till egen produktivitetsutveckling. Vi kommer sannolikt också behöva nya skattebaser och är beredda att genom skatt öka den offentliga konsumtionen på bekostnad av den privata när det är nödvändigt för att trygga välfärden och samhällstryggheten.

4.3 Näringsliv

Sveriges näringsliv bygger till stor del sin konkurrenskraft på ett högt kunskapsinnehåll, kompetenta medarbetare, välfungerande trygghetssystem och en väl utbyggd infrastruktur. På många områden ligger Sverige i forskningsfronten och flera svenska företag är världsledande.

I näringslivet pågår en ständig omställning. En del företag och arbetstillfällen försvinner, medan nya kommer till. Många svenska företag har kommit långt inom miljöteknik och när det gäller att presentera hållbara lösningar. För att understödja detta vill vi göra framtidsinvesteringar i utbildning, forskning, kompetensförsörjning och kommersialisering av innovationer. Ett ansvarstagande och kreativt näringsliv och entreprenörskap är viktigt för att utveckla svensk ekonomi och möta de utmaningar som världen står inför.

Vi vill stärka möjligheterna för människor med goda idéer att starta och driva företag. På så vis kan många nya jobb växa fram. Samhället bör stödja framväxten och utvecklingen av dessa mindre företag. Hjälp med rådgivning och kapitalförsörjning i tidigt skede i företagandet är jämte lägre arbetsgivaravgifter och slopat eller minskat sjuklöneansvar viktiga reformer för ökat företagande.

Steget från idé och innovation till prototyp, produkt och kommersialisering måste bli kortare. En viktig del av framtiden för svenskt näringsliv ligger i den gröna omställningen, som ställer nya krav på kompetens och arbetssätt. Vi ser positivt på öppen källkod och öppen hårdvara som ett sätt att stimulera kreativitet, företagande och jobbskapande. Näringslivet ska ges långsiktiga spelregler som skapar stabila förutsättningar för investeringar. Företagare ska kunna känna trygghet i att energieffektivisering och miljöanpassning kommer att löna sig i längden. Vi vill underlätta för svenskt näringsliv att ställa om sin produktion till att bli långsiktigt hållbar och fortsatt konkurrenskraftig.

Vi vill se nya företagsformer inom den sociala ekonomin. Kooperativ och lokala företagsfonder är ett sätt att låta närsamhället ta del i den framväxande ekonomin. Vi vill också främja nya bolagsformer där syftet inte bara handlar om ekonomiska mål utan också om att gynna allmänna intressen. Könskvotering till bolagsstyrelser behövs för att uppnå jämställdhet.

Det allmänna och näringslivet har i grunden olika roller. I vissa fall kan det dock finnas skäl för staten eller en kommun att äga och driva affärsverksamheter. I de företag där det allmänna är hel- eller delägare ska ägarskapet vara aktivt och inflytandet användas för att främja exempelvis hållbarhet och jämställdhet. Statliga pensionsfonder ska ställa etik- och miljökrav på de företag de investerar i.

Onödig byråkrati ska undvikas genom ett aktivt regelförenklingsarbete. Monopol- och kartellbildningar ska motverkas för att skapa fungerande marknader. Vi vill se stora satsningar på järnväg, bostäder, energieffektivisering och förnybar energi som kommer att förbättra förutsättningarna för svensk industri att leverera gröna varor och tjänster och vara globalt konkurrenskraftig.

4.4 Arbetsmarknad

Arbetsmarknadspolitiken ska verka för en väl fungerande arbetsmarknad i hela landet. I det arbetet spelar utbildningspolitiken och den ekonomiska politiken en viktig roll. Arbetsmarknaden behöver bli bättre på att matcha arbetsgivare och arbetstagare.
Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som ska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal. Modellen bygger på att en hög andel av arbetstagarna är fackföreningsanslutna, och den fackliga organiseringen bör uppmuntras. Vår politik ska ge alla människor möjlighet att efter sina förutsättningar genom arbete bidra till samhället.

Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och ge arbetstagare inflytande över både arbetets innehåll och arbetstiden. Arbetstagare ska ha goda utvecklingsmöjligheter och känna sig delaktiga, trygga och respekterade. Alla har rätt till friskvård och en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

Arbetstagare har i dag väldigt olika arbetsvillkor och arbetstider, och skillnaderna ökar. På den del av arbetsmarknaden där arbetstagarna ofta har svag anknytning och få rättigheter är inflytandet mycket litet. Där finns de som alltid behöver vara tillgängliga och som förväntas att utan ersättning arbeta mer än vad avtalen anger. Vi kan se att detta sliter ut många, och att en del, däribland många unga, ställs helt utan möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Deras arbetsvillkor måste förbättras.

Diskriminering drabbar inte bara individen, utan är också kostsam för samhället. Den strukturella diskrimineringen finns på alla områden i arbetslivet, när det gäller lön, anställningsformer och arbetstid. Jämställda löner och ekonomisk självständighet är viktigt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Det är också viktigt att åstadkomma rimliga arbetsvillkor och trygga anställningsformer i det som i dag är kvinnodominerade branscher. Anställda inom offentligt finansierad verksamhet ska ha rätt till heltid med möjligheten att gå ner till deltid.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder men har fortfarande en könssegregerad arbetsmarknad. Vi måste aktivt arbeta för att människor ska välja yrken fritt oavsett könsnormer för att bryta denna segregering.

Kvinnor arbetar oftare deltid och obetalt i hemmet med barnomsorg eller vård av föräldrar. Offentligt finansierad barnomsorg och äldrevård är därför viktigt för jämställdheten och kvinnors makt över sina liv och sin tid. Barnomsorg ska finnas tillgänglig även för de barn vars vårdnadshavare arbetar kvällar, helger eller nätter.

Medan många i dag har osäkra arbetsförhållanden eller helt stängs ute från möjligheten till arbete och egen försörjning, finns det många andra som arbetar så mycket att det leder till stress och förslitning. Balansen mellan arbete och fritid är för många en fråga om livskvalitet.

Vår vision är ett arbetsliv som präglas av en hälsosam balans mellan arbete och fritid. En viktig reform är att sänka arbetstiden. I ett första steg har vi som målsättning att sänka normalarbetstiden till 35 timmar per vecka. Hela samhället tjänar på att människor orkar och vill arbeta fram till pensionen utan att slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor.

4.5 Energi

De senaste seklerna av ekonomisk utveckling har möjliggjorts genom tillgången på billig energi i form av kol och olja som har orsakat stora utsläpp av växthusgaser. Klimat- och miljöförändringarna och de nya formerna för utvinning av fossil gas och olja innebär att världen står inför enorma utmaningar och behov av internationella överenskommelser för att sluta utvinna fossila energislag. Övergången till en långsiktigt hållbar ekonomi handlar i stor utsträckning om hur en omställning av energisystemet och ekonomin kring denna ser ut.

Med en framtidsinriktad energipolitik är det möjligt att klara energiförsörjningen helt utan fossila bränslen och kärnkraft. En sådan energipolitik vilar på tre ben: dels måste vi använda energin mycket effektivare än vad som sker i Sverige i dag, dels ska vi minska våra krav på energikrävande standard och dels måste produktionen av förnybar energi öka så att andelen blir hundra procent.

Energislöseriet är i dag omfattande. Det finns stora potentialer att utnyttja energin effektivare i fordon, lokaler och bostäder och industri, och det är dessutom lönsamt.

Möjligheterna att använda förnybar energi är i Sverige mycket goda. Vi lever i ett land med naturliga förutsättningar för att utveckla vindkraft, vågkraft och solenergi. Bara en liten del av potentialen är än så länge utnyttjad. Sverige ska vara en viktig producent av biobränsle, både för uppvärmning och för att framställa drivmedel till fordon. Miljökrav på utformning och lokalisering ska ställas även på förnybar energi.

Vattenkraften är enligt vårt sätt att se det färdigutbyggd och därför ska de sista orörda älvarna och strömmande vattnen skyddas. Däremot vill vi främja ombyggnad och effektivisering av befintliga vattenkraftverk samtidigt som ökade miljökrav säkrar fiskens möjlighet till vandring.

Kärnkraft bygger på ytterst miljöstörande brytning av uran, en ändlig naturresurs, och leder till att radioaktivt avfall överlämnas till kommande generationer att hantera. Kärnkraften innebär också stora risker vid såväl uranbrytning som drift av reaktorerna och transporter av bränsle och avfall. Den civila kärnkraften möjliggör dessutom produktion av kärnvapen. Kärnkraften hör därför inte hemma i ett hållbart samhälle. Vi motsätter oss byggandet av nya reaktorer i Sverige, eller effekthöjning i befintliga, och vill i stället påbörja avvecklingen av kärnkraften omedelbart.

Politik behövs för att främja den gröna energiomställningen. Hit hör ekonomiska styrmedel som energi- och koldioxidskatter, men också investeringar i energieffektivisering, bland annat genom upprustning av miljonprogrammets bostadsområden och skolor. Samhället ska stödja energirådgivning till företag och enskilda. Det behövs både planeringsmål, förenklade regelverk och ekonomiskt stöd för att främja de förnybara energislagen, utveckla smarta elnät och stimulera fler människor till att producera sin egen värme och el.

Världens beroende av olja, kol och gas är destruktivt för miljön. Det bidrar dessutom till en instabil världsekonomi med stora prisvariationer och till betydande konflikt- och säkerhetsrisker. Gör vi inte en omställning nu under ordnade former kommer resursbristen att tvinga fram en förändring senare, men till betydligt högre kostnad för både enskilda medborgare, företag och hela nationer.

4.6 Transporter

Ett väl fungerande transportsystem är nödvändigt för att människor och gods ska kunna förflytta sig och transporteras på ett smidigt, säkert och samtidigt miljöanpassat sätt. Transportsektorn är i dag Sveriges största användare av fossila bränslen och såväl struktur- som teknikförändringar är därför nödvändiga för att nå långsiktig hållbarhet.

Vi vill minska behovet av transporter. Det kan bland annat göras genom god samhällsplanering som för bostäder, arbetsplatser och service närmare varandra, och genom digital kommunikation, distansarbete och klimatsmarta logistiksystem. De transporter som ändå behöver utföras ska ske med trafikslag, fordon och drivmedel som har liten miljöpåverkan samtidigt som en hög trafikstandard och trafiksäkerhet upprätthålls. Klimatskadliga investeringar som ökar privatbilism och lastbilstrafik ska väljas bort till förmån för ökade järnvägsinvesteringar.

Bilen är ett transportmedel som har inneburit ökad rörlighet för många. Bilen kommer att finnas kvar och tjäna människor i deras vardag under överskådlig tid. Bilismens problem behöver lösas. Biltrafikens problem är inte bara trafikolyckorna och klimatpåverkan. Privatbilism är ofta ett ineffektivt sätt att transportera människor, särskilt i storstäderna. Den kräver stort utrymme och hög energianvändning. Biltrafiken bidrar också till övergödning, försurning, störda ekosystem och marknära ozon. Barn drabbas särskilt hårt av lokala bilavgaser i städerna, där biltrafiken också kräver mycket utrymme och för med sig stora problem med buller.

En del av de problemen kan lösas med övergång till andra drivmedel, men även tillgången till biodrivmedel är och kommer att vara begränsad.

När det gäller persontransporter i stads- och tätortsmiljö vill vi att samhället ska prioritera en väl utbyggd kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. I stadsmiljö kan detta ersätta en stor del av biltrafiken. Vi ser gärna att spårtrafiken ökar. För att främja en sådan utveckling vill vi anpassa både regelverk och infrastruktur till de prioriterade trafikslagens behov och förutsättningar. Exempel på sådan infrastruktur är smidiga kollektivtrafiksystem, cykelbanor, laddstolpar och hyr- och lånesystem för bilar och cyklar. Nödvändiga biltransporter ska ske med förnybara bränslen.

Olika delar av Sverige har olika förutsättningar för såväl person- som godstransporter, och Miljöpartiet inser behovet av delvis olika lösningar för stad och land. På landsbygden kommer i många fall bilen fortfarande att vara huvudalternativet för lokala transporter, och därför ska det finnas bränslesnålare bilar och också en väl utbyggd infrastruktur för förnybara bränslen. Vi vill även se en utbyggnad av gång- och cykelvägar mellan tätorter på landsbygden. God närservice, informationsteknik, samåkningssystem, bilpooler och flexibla kollektivtrafiklösningar är viktiga komplement.

För långväga persontransporter är järnvägen det miljövänliga huvudalternativet. De olika tågbolagen måste samordna taxor, biljettbeställning och tidtabeller för att bli mer konsumentvänliga. Det gäller även de europeiska tågbolagen. Vi vill att det ska vara lätt att resa med tåg över hela Europa. Man ska kunna lita på järnvägen. Därför måste spåren underhållas och förseningar minimeras.

Flyget är i dag ett av våra sämsta resalternativ för miljön, sett till utsläpp per person och kilometer. Samtidigt finns få alternativ för de långväga resorna. Det är för oss självklart att flyget ska bära sina miljökostnader fullt ut. Flygbolagen ska betala för flygbränslets negativa miljöpåverkan genom bränsle- och koldioxidskatter. Flygplatser ska inte subventioneras med offentliga medel. Inom landet och Europa vill vi bygga ut snabba tågförbindelser som ska erbjuda billigare och bekvämare resor än flyget. Digitala lösningar kan också erbjuda alternativ till många arbetsresor som i dag görs med flyg.

Sverige har en lång kust med väl fungerande hamnar som ger goda förutsättningar att förbättra energieffektiviteten genom att kombinera land och sjötransporter. Godstransporter ska så långt som möjligt utföras med miljöanpassade och energieffektiva transportmedel. Vi vill bygga ut och utveckla järnväg, sjöfart och kombiterminaler så att godstransporter på väg kan minska.

För att stimulera den här utvecklingen inom transportområdet behövs många olika slags styrmedel. Samhället måste själv styra och stå för utbyggnad av infrastruktursystemen. Kollektivtrafiken och järnvägsnätet behöver byggas ut kraftigt och förbättras för både personer och gods i hela landet. Järnvägssystemet behöver ses över och till vissa delar återregleras för att få ett optimalt och långsiktigt fungerande transportsystem. Villkoren för att bedriva attraktiv trafik i dessa system ska vara goda.

Lagar och ekonomiska styrmedel ska användas för att främja fordon och drivmedel som klarar klimat- och hälsomålen. De ekonomiska styrmedlen bör vara en kombination av åtgärder som gör mer miljövänliga alternativ billigare och de miljöskadliga dyrare att använda.

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: