Debattartikel: Lånade pengar tillhör också skattebetalarna
Medborgarna i en växande kommun som Örebro har många viktiga behov och krav. Stora investeringar är nödvändiga i kommunen de närmaste åren, men samtidigt måste risken med hög skuldsättning vägas in. Örebro kommun måste investera, men det är inte gratis. Även lånade pengar är skattebetalarnas. Som politiska beslutsfattare måste vi prioritera och fatta kloka beslut.
Debattartikel publicerad i Nerikes Allehanda 29 april 2015.
Medborgarna i en växande kommun som Örebro har många viktiga behov och krav. Stora investeringar är nödvändiga i kommunen de närmaste åren, men samtidigt måste risken med hög skuldsättning vägas in. Kommunens låneskuld har sedan 2009 ökat från 9 miljarder till 14 miljarder 2015. Låntagandet ser ut att öka de närmaste åren. Det betyder att kommunledningen måste prioritera klokt och undvika onödigt kostsamma projekt. Kulturkvarteret är ett exempel på en viktig investering som inte får bli ett prestigeprojekt där några politiker i den styrande majoriteten låser sig för att fysiskt manifestera sin politiska gärning. Det har Örebro inte råd med. Kalkylerna för det nybyggda kulturkvarteret hamnar på ytterligare 500 miljoner kronor, en halv miljard, i ökade lån för kommunen. Kan det finnas minst lika bra men billigare alternativ? Detta är viktigt att klargöra när kommunen ska bygga mycket annat det närmaste decenniet. Några exempel:
1. Det kommunala bolaget Futurum, som förvaltar förskolor och skolor, har ärvt ett stort underhållsberg. För att åtgärda brister på förskolor och säkerställa våra barns skolmiljö krävs de närmaste åren stora insatser. Örebro kommun har haft fullt upp med att bygga nya förskolor, men de närmaste åren har grundskolan en stor utmaning då Örebro växer och barnkullarna ökar. Flera skolor behöver byggas ut och det kommer finnas behov av att bygga helt nya skolor där kostnaden kan bli hundratals miljoner kronor.
2. Det finns ett jättebehov av nya platser på äldreboenden. Bristen är påtaglig och vi ser långa köer på USÖ eftersom färdigbehandlade patienter inte får komma hem. Det är dåligt för de som behöver få komma hem eller börja rehabilitering och gör att vården flyter trögt. Redan idag innebär bristen på vård- och omsorgsboenden stora viteskostnader för kommunen. Vi behöver bygga fler omsorgsplatser.
3. I områden som Oxhagen, Brickebacken, Vivalla och Varberga har ÖBO en stor underhållsskuld efter decennier av snålt underhåll. Vi måste rusta, klimatrenovera, höja levnadsstandarden och åtgärda trångboddhet i våra förortsområden. Detta ska vi klara av, möjligtvis med visst stöd från regeringen, samtidigt som vi behöver bygga helt nya bostäder.
4. Då Örebro växer behövs underhåll av de tillgångar vi redan äger tillsammans, som fastigheter, vägar, cykelvägar, parker och satsningar för ökad kollektivtrafik. En stad i utveckling kräver nya satsningar på moderna trafiksystem vilket förutsätter stora investeringar. Framöver behövs även nya resurser i Örebroarnas fritid. Exempelvis ska simhallar i Brickebacken, Hagabadet och Eyrabadet underhållas vilket innebär kostnader på ett antal hundra miljoner.
Visst kan det gå att hävda att de kommunala bolagen har låneutrymme. Många av dem är högt värderade, men inte lika högt belånade. Men hur stor samlad låneskuld klarar vi av att bära tillsammans i kommunen? Vad händer med räntorna? Det världsekonomiska läget påverkar även oss. Hur klarar Örebro kommun kraftiga räntehöjningar i händelse av ekonomiska kris i världen? Vi kommer att behöva prioritera noga för att kommunens lån inte ska springa iväg från 14 miljarder till 20 miljarder eller mer under en enda mandatperiod. Det är inte rimligt att vi fördubblar kommunens låneskuld på tio år. Örebro kommun måste investera, men det är inte gratis. Även lånade pengar är skattebetalarnas. Som politiska beslutsfattare måste vi prioritera och fatta kloka beslut.
Niclas Persson (MP), Kommunalråd
Sara Richert (MP), Kommunalråd
Artikeln publicerad i NA Debatt 29 april 2015.