En koldioxidbudget – ett sunt ansvarstagande
Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset framtidshot. De påverkar redan våra samhällen här och nu. Rekordvärme, skyfall, torka, skogsbränder och extrema väderhändelser blir allt vanligare i takt med att den globala temperaturen stiger. Därför behöver vi förstå att de utsläpp vi gör som förvärrar klimatkrisen måste få ett stopp. Vi måste tänka om, vi måste minska utsläppen och vi måste också få kontroll på dem.
De tre senaste åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts globalt. Jag har tidigare skrivit i debattartiklar att EU:s klimattjänst Copernicus visade att år 2023 var det varmaste året som någonsin uppmätts globalt, sedan följdes det av ytterligare rekord 2024. Samma tjänst (EU:s klimattjänst Copernicus) berättar att 2024 är det varmaste året som någonsin uppmätts globalt och det första kalenderåret där den globala medeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå och år 2025 ligger just nu topp tre i de varmaste mätningarna globalt. Detta är inte längre något vi kan debattera, det är uppmätt fakta som vi måste förhålla oss till. Vi har hört rapporterna om extremvärme i Europa, så 2026 kanske kommer tangera tidigare rekord.
Trots detta behandlas klimatfrågan fortfarande ofta som något som kan skjutas upp till nästa mandatperiod, nästa strategi eller nästa utredning. Det håller inte längre! Om kommunens olika verksamheter ska kunna ta sitt ansvar i klimatomställningen behövs konkreta verktyg som gör klimatmålen mätbara och styrande. Därför är en koldioxidbudget så viktig.
En koldioxidbudget fungerar ungefär som en ekonomisk budget. Den visar hur mycket växthusgaser som får släppas ut om vi ska hålla oss inom Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. När budgeten är förbrukad finns inget mer utsläppsutrymme kvar. Skillnaden mot ekonomin är att klimatet inte går att rädda med lån i efterhand.
I Örebro har kommunen redan satt ambitiösa mål, kommunkoncernen ska vara klimatneutral år 2030 och klimatpositiv år 2040. Kommunen deltar också i satsningen Klimatneutrala städer 2030 genom Viable Cities. Vilket är bra, men mål i sig minskar inte utsläppen.
Det avgörande är om målen kopplas till verkliga åtgärder och tydlig uppföljning. Där fyller koldioxidbudgeten en central funktion. Den gör det möjligt att se om utsläppen faktiskt minskar i den takt som krävs och vilka sektorer som måste förändras snabbast.
En koldioxidbudget gör dessutom något annat viktigt, den skapar transparens.
Invånare, företag och politiker kan tydligt se om kommunen är på väg att nå sina mål eller inte. Utan tydliga utsläppsramar riskerar klimatmålen att bli symboliska formuleringar utan verklig styrning. En kommunal koldioxidbudget handlar inte om att “rädda världen” ensam. Den handlar om att ta ansvar för sin del av utsläppen och skapa ett samhälle som fungerar även i framtiden. Klimatförändringarna bryr sig inte om mandatperioder, men de kommer att påverka kommande generationers trygghet, ekonomi och livsvillkor under mycket lång tid framöver.
Klimatmål måste följas av koldioxidbudgetar, årliga uppföljningar och konkreta åtgärdsplaner. Allt annat är att hoppas på att problemen löser sig själva.
Lea Strandberg (MP) Publicerad i NA 20260821
