S, C, MP och KD ska styra Flen!
En grön samhällsanalys bygger på en helhetssyn – allt hänger ihop och är beroende av varandra. Miljöpartiets ideologi grundar sig på tre solidariteter: solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, solidaritet med kommande generationer och solidaritet med världens alla människor.
Miljöpartiets vision för Sörmland är ett län som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart där människor har möjlighet att finna sina egna vägar och skapa livskvalité. Vi anser att alla globala problem har regionala och lokala orsaker, därför ska Sörmland ta ansvar och vara en del av lösningen. Problemen med klimatförändringar, sociala orättvisor och resursslöseri kan inte bara lösas av andra, någon annanstans.
Vi tror att Sörmland kan utveckla och utnyttja sin särställning med närhet till en storstadsregion och närhet till en otroligt vacker natur, skärgård och anrik historia. Vi anser att klimatutmaningen är en öppning för innovationer, grönt företagande och nya jobb. Grön omställning i Sörmland handlar om konkret och bättre regionalt samarbete för hållbarhet. Det regionala samarbetet behöver stärkas, framförallt i frågor som rör miljö, folkhälsa, kultur, fortbildning, jämställdhet, jämlikhet och demokrati.
MILJÖ OCH FOLKHÄLSA
Övergripande mål för folkhälsa
Det övergripande målet för arbetet med folkhälsa ska vara att skapa ett samhälle med förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsoarbetet ska vara långsiktigt för att stärka och utveckla ekologiska, fysiska och psykosociala livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Folkhälsopolitik handlar om att skapa förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för alla. Hälsa är en resurs för individen, medan folkhälsa är ett mål för samhället.
Hela befolkningen på cirka 275.000 innevånare är Sörmlands medborgare – barn, unga, vuxna och äldre. Samhället ska vara anpassat till olika familjekonstellationer, för såväl ensamboende som sammanboende. Kontakter i sociala och professionella nätverk är viktiga. Anhöriga, släkt, vänner och bekanta ingår i dessa nätverk.
Folkhälsoarbetet syftar till att:
• …skapa en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön i hemmet och i förskolan, grundskolan och gymnasiet. För individen innebär det att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomisk självförsörjning och tillgång till ett bra boende.
• …skapa möjligheter för en omstart i livet, vilket kan främjas av vuxenutbildning och folkhögskoleutbildningar eller att få tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering efter sjukdom, olycksfall eller missbruk.
• …skapa möjligheter att vara delaktig och ha inflytande i samhället i allmänna val, folkomröstningar, områdesstyrelser eller medborgardialoger, samt i skola och på arbetsplatser. Information ska finnas tillgänglig på alla språk.
•…skapa ekologiska och fysiska förutsättningar för människor att utveckla en god hälsa.
Vi vill:
1. att ekologiska konsekvenser av landstingets sjukvård ska kartläggas och alternativ tas fram där så är möjligt.
2. intensifiera arbetet med att hitta lämpliga alternativ till miljöfarliga och för människa och djur skadliga läkemedel och preventivmedel och arbeta för att införa dessa.
3. se över och fasa ut användningen av miljöskadliga plaster ur sjukvården och andra för människan skadliga ämnen i sjukvårdsmateriel (droppåsar, plastslangar osv).
Livsvillkor
Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har ett betydande samband med hälsan. I enskilda fall är det ibland de ekonomiska och sociala förhållandena som orsakar ohälsa – ibland kan det vara ohälsan som skapar de ekonomiska och sociala problemen.
Målområde: Delaktighet och inflytande i samhället
För att nå det övergripande folkhälsomålet vill vi lägga särskild vikt vid att stärka möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Vi vill betona barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.
Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Alla former av diskriminering ska motverkas.
Målområde: Barns- och ungas uppväxtvillkor
Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.
Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd ska syfta till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola.
Förskolans och skolans uppgift är inte bara att ge eleverna en god utbildning och en god elevhälsa, den ska också ge eleverna verktyg för att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor genomföras i dessa miljöer, t.ex. goda kost- och motionsvanor.
I förskola och skola ska serveras god, näringsriktig, miljövänlig och helst närodlad och närproducerad skolmat. Det gäller även elever som har en kosthållning baserad på etiska, religiösa eller medicinska skäl. Skolmaten ska vara avgiftsfri.
Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.
Barn med behov av särskilt stöd ska uppmärksammas och ges adekvat hjälp av bland annat förskola, skola, socialtjänst och sjukvård så tidigt som möjligt. Samverkan bör stärkas mellan olika aktörer som har kontakt med barn och unga i riskzonen, och som kan bidra till att relevanta åtgärder sätts in.
Skolan ska vara tillgänglig för alla. Vi vill undanröja hinder, så att alla kan delta på sina villkor. Barn med psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning och andra barn som behöver stöd, ska kunna få detta för att nå sin fulla potential. Rätt stöd som sätts in i tid är både mänskligt och samhällsekonomiskt mer effektivt än stöd, som kommer senare i livet.
Målområde: Ekonomiska och sociala förutsättningar
Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.
Jämlikhet är en viktig grund för samhällens och människors välbefinnande. Jämlikhet handlar inte om likhet utan om att ge alla goda möjligheter utifrån olika förutsättningar. I samhällen med ökande ojämlikhet bryts framtidstron ner och den sociala oron ökar.
Osakliga löneskillnader ska inte förekomma och yrkens status och lönebild ska inte vara beroende av könsmönster.
Våld i nära relationer ska behandlas på ett snabbt, samordnat och konsekvent sätt i ett samarbete mellan myndighet och organisationer. I Sörmland ska alla som arbetar med barn erbjudas grundläggande och fortlöpande utbildning om barnets rättigheter, om hur man identifierar barn som far illa samt om hur man fullföljer sin anmälningsskyldighet.
Fler mansmottagningar och kvinnojourer behövs med bättre förutsättningar för sin verksamhet. Stöd och skydd för barn och vuxna, som utsatts för psykiskt och fysiskt våld ska utökas. Våldsutövare ska ges professionell behandling, baserad på att våldsverkaren inser sin problematik. För att ge resultat måste behandlingen bygga på självinsikt och frivillighet.
Samhällets institutioner ska ha verktyg för att motverka patriarkalt våld, såväl när det utförs under påverkan av hedersföreställningar som inom ramen för heteronormativitet eller som våld i samkönade äktenskap.
Målområde: Tillgång till hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa och att främja hälsa.
Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen samt arbetet för att förebygga ohälsan, ska hälso- och sjukvården även ha ansvar att upplysa om metoder för att förebygga sjukdom och skada.
Vi vill…
1. vill ha närhet till vård som vi behöver ofta, speciellt för barn och äldre.
2. se ökad samverkan mellan kommun och landsting i förebyggande hälsovård.
3. att hälsocentral, familjemottagning, ungdomsmottagning startas i alla kommuner.
Livsmiljö
En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en ”hälsofrämjande och säker” yttre miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning – luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor kan på många olika sätt påverka hälsan. Skaderisker ska förebyggas genom att skapa säkerhet i olika miljöer; som t.ex. trafikmiljö, utbildnings- och arbetsmiljö, hem- och bostadsmiljö, skola och fritid.
Målområde: Miljöer och produkter
Hälsa är starkt förknippad med ekosystemet och livsmedelsproduktion, vattenkvalitet, skydd mot naturkatastrofer och möjligheten att reglera spridning av sjukdomar. Därför går miljöarbete och folkhälsoarbete hand i hand.
Vår livsstil i Sverige och andra rika länder ger miljöeffekter långt utanför våra länders gränser. Det är nödvändigt att ställa om våra samhällen så att vi kan leva ett gott liv i framtiden utan att förstöra möjligheterna för oss själva, människor i andra länder och kommande generationer.
Vi vill skapa hälsofrämjande livsmiljöer med fokus på arbetsmiljö samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid. Miljöerna bör utformas för att främja fysisk aktivitet.
Miljögifter är i dag ett allvarligt hot mot såväl människor som natur. Barn är särskilt känsliga för många miljögifter, därför måste vi särskilt värna om de miljöer barn vistas i, och de produkter som barn använder och exponeras för.
Konsumtion med negativ klimatpåverkan måste minska. Främst handlar det om att minska på fossil energi för transporter och industri, samt animalier. Transporter, som ändå behöver utföras, ska ske med trafikslag, fordon och drivmedel som har liten miljöpåverkan samtidigt som en hög trafikstandard och trafiksäkerhet upprätthålls.
Målområde: Hälsa i arbetslivet
Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. Det är en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt.
Kraven i arbetslivet ska balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Arbetslivet måste gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt.
Anställda inom offentlig verksamhet ska ha rätt till heltid med möjlighet till deltid. Kvinnor arbetar oftare deltid och obetalt i hemmet med barnomsorg eller vård av föräldrar. Offentligt finansierad barnomsorg och äldrevård är därför viktigt för jämställdheten och kvinnors makt över sina liv och sin tid. Barnomsorg ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare som arbetar kvällar, helger eller nätter.
Miljöpartiet vill ha ett arbetsliv präglat av en hälsosam balans mellan arbete och fritid. En viktig reform är att sänka arbetstiden. I ett första steg bör normalarbetstiden sänkas till 35 timmar per vecka. Hela samhället tjänar på att människor orkar och vill arbeta fram till pensionen utan att slås ut av stress eller för hårda arbetsvillkor.
Arbetsmiljön måste vara god, och arbetsgivaren har ett stort ansvar för detta enligt arbetsmiljölagen. Vi bör eftersträva arbetsmiljöer som är säkra och trygga, fysiskt såväl som psykiskt och socialt. Detta ska även gälla för underleverantörer, såväl i Sverige som utomlands.
Till grundvillkoren för en god hälsa i arbetslivet hör att ha kontroll, att känna delaktighet och ha inflytande över arbetet och hur det ska utföras. Man ska kunna påverka arbetstakt och arbetsmängd utifrån aktuell arbetsförmåga. Andra viktiga faktorer är att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet.
Det räcker inte att förebygga ohälsa, det behövs även insatser som främjar hälsa i arbetslivet. Begreppet “Hälsofrämjande arbetsplatser” står för arbetsplatser som inte skapar ohälsa, och som är arena för ett hälsofrämjande synsätt och aktiviteter i vid mening.
Vi vill att sjukhusen fasar ut hälso- och miljöskadliga plaster ur sjukvården.
Livsstil
Den egna hälsan och livsstilen är ytterst den enskilda människans val och beslut. Men medborgarna ska få stöd och uppmuntran till val, som främjar den egna hälsan. Det kan innebära att ompröva mat-, dryckes-, motions- och sömnvanor, och att kunna få stöd för att bemästra beroenden av tobak, alkohol, narkotika och spel.
Målområde: Matvanor och livsmedel
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är en grund för välbefinnandet och för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem; exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa.
Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor beroende på ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst. Det finns ett tydligt socialt mönster där fetma hårdast drabbar socialt utsatta människor. Detta leder till ojämlikhet i hälsa.
Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och traditioner, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall.
Målområde: Fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt.
Målen för de samlade insatserna inom detta område är:
• ökad fysisk rörelse.
• mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet.
• mer fysisk rörelse under fritiden.
Fysisk rörelse är viktig för folkhälsan och välbefinnandet. Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. Genom resurser till ungdoms- och breddidrotten, inklusive idrott för människor med funktionsnedsättning, korpidrott och motionsidrott, investerar vi i såväl livskvalitet som folkhälsa. Det ska också finnas gott om möjligheter till spontanidrott.
Målområde: Sexualitet och reproduktiv hälsa
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård.
Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella och informella strukturer. Jämställdhetsfrågor måste vara en del av folkhälsoarbetet för trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Människor med funktionshinder är mer än andra utsatta för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Det samma gäller för människor med annan etnisk bakgrund.
Att förebygga hälsorisker kopplade till sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Det förebyggande arbetet bör ta fasta på det friska och positiva utan att för den skull negligera hälsoriskerna. Alla elever ska ha tillgång till sex- och samlevnadsundervisning med ett tydligt normkritiskt perspektiv.
Inom målområdet sexuell och reproduktiv hälsa ska på nationell nivå bedrivas arbete för att utveckla och sprida kunskap om evidensbaserade metoder och insatser, för en trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa.
Det är angeläget att följa upp utvecklingen inom områden som oskyddat sex, tillgång till tidig abortdiagnos, samt sexuellt våld och tvång.
Målområde: Skydd mot smittspridning
Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste behålla en hög nivå för att inte förlora de framsteg som gjorts mot spridningen. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet.
Målområde: Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Det har länge varit viktiga folkhälsofrågor att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle.
Inte sällan är det samma personer som riskerar samtidigt beroende av alkohol, narkotika och spel. Miljöpartiet vill ha bättre samordning mellan olika aktörer och större uppmärksamhet på sambandet mellan olika beroenden.
Alkohol och andra droger orsakar drabbade individer stort lidande och samhället enorma kostnader. Polisens arbete ska därför fokusera på att motverka försäljning och langning av narkotika.
Den enskildas missbruk är en sjukdom och fokus bör ändras från straff till vård. Personer med missbruksproblematik ska erbjudas bästa möjliga hjälp och stöd, för att komma ur sitt beroende och för att få ett värdigt liv genom exempelvis sprututbytesprogram och medicinering.
Missbrukspolitiken bör utgå från de metoder som forskningen visat vara mest effektiva för att lindra skadeverkningarna av missbruk och beroende, både för samhället och för individen. Förebyggande arbete ska premieras.
Alla med missbruk ska i ett tidigt skede kunna erbjudas verksam behandling för att kunna bryta missbruk.
Vi vill…
1. främja lokal och ekologiskt produktion av kött och grönsaker.
2. att offentligt serverad mat ska vara lokalproducerad, ekologisk och närlagad.
3. utveckla fysisk aktivitet med föreningar och företag.
4. att det skapas platser för spontanindrott, utomhusgym i samarbete med alla kommuner i vår region.
5. stimulera till mer användning av cykel för vardagstransporter. Det kan göras genom bättre cykelparkeringar, pumpar vid arbetsplatser, låsbara och väderskyddade cykelställ.
6. fortsätta HBTQ-certifiera landstingens verksamheter, särskilt vårdcentraler, barnavdelningar, ungdomsmottagningar och gynekologkliniker.
7. att ungdomsmottagningen får större resurser.
8. att information om rätten till abort, och vart man vänder sig, ska finnas lätttillgänglig för alla kvinnor.
9. att den som gör abort ska försäkras ett gott bemötande och erbjudas stöd av kurator.
10. att antalet våldtäktsmottagningar utökas i länet.
11. att det startas stödgrupper för barn och unga som lever i olika former av utsatthet.
12.att våra skolor utbildar sina elever om de negativa hälsoeffekter som följer med missbruk av tobak, alkohol, narkotika, doping och spel.
13.att alla som har behov av att bryta ett missbruk, ska erbjudas verksam behandling i ett tidigt skede.
Livskvalitet
Sörmlands medborgare ska trivas och uppleva att regionen erbjuder god livskvalité. Genom långsiktiga insatser och förbättrade livsvillkor ska hälsan stärkas hos medborgarna.
Värnande om människors behov av god miljö, gemenskap, uppskattning, meningsfullhet och självförverkligande leder till bättre folkhälsa och tillfredsställelse i vardagen.
Välfärdstjänster inom vård och omsorg ska erbjudas alla människor på lika villkor och efter behov. Vid fördelning av samhällets resurser till olika områden ska hänsyn tas till att behoven kan se olika ut. Det kan till exempel ske genom olika former av socioekonomisk viktning.
Vid utformningen av välfärdens tjänster ska resurserna användas så att tjänsterna har hög kvalitet och utförs med höga sociala, ekologiska och ekonomiska krav. Välfärdens verksamheter får inte hanteras som vilken marknad som helst. Sörmlands befolkning är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Hälso- och sjukvården i Sörmland ska vara hälsofrämjande, jämlik och modern. Vården ska hålla god kvalitet, fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Personer som söker vård, ska bli bemötta på ett bra sätt. De kan själva eller genom anhöriga vara delaktiga i och bestämma över planeringen av behandlingen.
Flödet ska vara säkerställt mellan de olika delarna av vårdkedjan – från det akuta intaget till rehabiliteringen. Vårdens personal ska arbeta med personen i fokus och med en helhetssyn på människan och dess omgivning.
Möjligheten att välja vård ska ha funnit fungerande former. Systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering ska säkerställa god kvalitet för såväl kommunalt- som landstingsdriven och privat driven vård. Kvalitetskraven ska säkerställa att det inte lämnas något utrymme för oproportionerliga vinstuttag.
Effektivisering av vården ska inte innebära planlöst kapade av kostnader. Vården ska arbeta metodiskt med verksamhetsutveckling i syfte att öka kvaliteten för patienten.
På sikt ska tandvården ha samma villkor som övrig vård. Den ska vara en del av den offentligt finansierade vården och ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd.
En av grundprinciperna i vården är att ingen patient ska komma till skada. Sjukvårdens utförare ska arbeta med att förbättra patientsäkerheten.
Patientnämnderna och patientföreningarna ska aktivt kunna bidra till förbättringar av vården.
Jämlik vård
Genus och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Likvärdig vård och omsorg ska vara en självklarhet, oberoende av kön och socioekonomiska faktorer. Alla papperslösa och asylsökande ska även fortsättningsvis ha samma rätt till vård som övriga invånare i Sörmland. Vid vårdbesök ska alla garanteras kvalificerad tolk som har behov av det. Sjukvården ska förbli avgiftsfri för barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Primärvården ska vara basen i vården och ska fortsätta att utvecklas.
Personcentrerad vård
Människor tar ett större ansvar för sin vård. Sjukvården ska vara lyhörd för vilka vägar individen söker för bättre hälsa. Behandlande läkare ska ha kunskap om hela patientens sjukdomsbild och behandling.
Patientens självbestämmande och delaktighet blir en allt viktigare del av hälso- och sjukvården. Patienten ska ha rätt till insyn i och inflytande över sin journal. Digitala vårdtjänster ska ha utvecklats.
Vårdpersonalen ska ha en helhetssyn på patienten och ta hänsyn till både kroppsliga och psykiska symtom samt patientens livssituation. Vården ska i större omfattning behandla sjukdomsorsak, inte symtom.
Personal
Personal inom vården ska ha meddelarfrihet och meddelarskydd precis som i all annan offentligt finansierad verksamhet. De ska tryggt kunna uppmärksamma brister i vården.
Sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster och andra legitimerade yrkeskategorier ska ha möjlighet att ta ökat ansvar för sina patienter. Deras kompetens ska utnyttjas bättre.
Psykisk ohälsa
Ett målinriktat arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska minska den psykiska ohälsan. En vattentät samverkan mellan elevhälsa, föräldrar, primärvård, ungdomsmottagning och psykiatri ska lindra lidandet bland barn och unga.
Genom ändrade attityder och genom tidig behandling av god kvalitet ska psykvården motverka att psykisk ohälsa är något man skäms över att söka vård för.
Komplementär medicin och behandling
Den offentliga vårdens personal ska ha möjlighet till utbildning om komplementär medicin och behandling. Patienten ska ha rätt att satsa mer på hälsofrämjande vård.
Ideella och idéburna vårdgivare
Vård som bedrivs av ideella krafter ska tillvaratas och uppmuntras. Landstinget ska kunna skriva direktavtal med idéburna organisationer. Patientföreningar och andra ideella organisationer ska ses som tillgångar för vården och stöttas i bred bemärkelse. Enskilda patienters kunskaper, erfarenheter och förmågor används för planering, utförande och utvärdering av vården.
Vi vill:
1. prioritera metodisk verksamhetsutveckling.
2. skärpa kvalitetskraven, uppföljningen och analysen av genomförda enkäter, som visar hur nöjda vårdtagarna är med vården, delaktigheten och bemötandet.
3. ge vårdcentralerna möjlighet att införa listningstak på orter där alternativ finns.
4. höja vårdcentralernas kvalitets- och hälsoersättning i hälsovalet.
5. uppmuntra vårdcentraler att arbeta med telefon- och internetrådgivning.
6. utöka vårdcentralernas kompetensbredd, särskilt inom psykoterapi, farmaci och geriatrik samt e-hälsa, webbteknik, och arbete med alternativa vårdformer.
7. ge vårdcentraler och mottagningar i uppdrag att samla in överblivna och kasserade läkemedel samt införa pantsystem för överblivna mediciner.
8. ge Sörmlands sjukhus – Kullbergska sjukhuset status som geriatriskt forsknings- och kunskapscentrum för landstinget.
9. se över möjligheten för fler mottagningar ska ha utökade öppettider på kvällar och helger.
10. fortsätta landstingets satsning på akutläkare.
11. stärka landstingets barnrättsarbete genom införande av barnskyddsteam.
12. inrätta ett centrum för att utöka e-vård vid Sörmlands sjukhus – Nyköpings lasarett.
13. att sjukhusens kärnverksamheter inte ska upphandlas eller utsättas för entreprenader.
14. införa sprutbytesprogram i Landstinget Sörmland. Att samarbete stärks mellan kommuner och landstinget sprututbytesprogram.
15. sluta betrakta transsexualism som en psykiatrisk diagnos och anpassa bemötande och behandling därefter.
16. utöka satsningen på mobila team, särskilt inom psykiatri och geriatrik.
17. att vård för långvarigt psykisk sjukdom ska ske utan patientavgifter och avgifter för läkemedel.
18. ge landstingets personal rätt att välja tjänstgöringsgrad.
19. att landstinget som arbetsgivare ska bli bättre på att kompetens- och ledarskapsutbilda sin personal.
20. att personal ska ha goda villkor för vidareutbildning och forskning.
21. ge arbetsplatser med höga sjukskrivningstal extra resurser för att arbeta med projekt som stärker personalens hälsa.
22. göra det möjligt för personal att byta semesterdagstillägg mot semesterdagar.
23. utöka antalet tjänster för specialiseringstjänstgöring (ST) i allmänmedicin.
24. upprätta en fortbildningsgaranti för personal i primärvården och andra specialiseringar där det råder brist på personal.
25. läkarnas tid används med patienter, mätning ska göras.
26. läkarens tid med patienter ökar.
27. hyrläkare och hyrsjuksköterskor inte får mer betalt än egen anställd personal, undvik hyrläkare och hyrsjuksköterskor.
28. införa lättakut/primärvårdsakut/snabbspår för lindrigare åkommor.
29. utveckla kompetens, diagnostik och eftervård vid förlossningsskador.
30. införa patientenkäter till alla patienter som är i kontakt med vården.
Äldres vård-och omsorgsbehov
Sveriges befolkning blir allt äldre. Den demografiska utvecklingen ställer nya krav på vården och tvingar fram en ökad samordning mellan primärvård, äldreomsorg och sjukhusvård. Många äldre lever ett aktivt liv mycket långt upp i åren. Alla äldre är dock inte friska och många behöver tilltagande hjälp. Därför är det viktigt med en trygg och god äldreomsorg, som utgår från individuella behov.
Vårdgarantier ska utgå från medicinska behov. De svårast sjuka ska snabbt få vård. Ersättningarna inom primärvårdens hälsoval ska baseras på patienternas vårdtyngd. Kroniskt sjuka måste prioriteras.
Alla ska ha rätt till en individuell vård med en tvärprofessionellt utformad vårdplan utifrån olika perspektiv. Det ska finnas en utvecklad vård i livets slutskede, som ger god omvårdnad och tillräcklig smärtlindring, i en miljö som är bra både för patienten och för hens anhöriga. Alla ska kunna lita på kvaliteten och tryggheten i omsorgen, oavsett vem som utför den. Som anhörig är det ofta smärtsamt att se när en äldre närstående insjuknar. Då ska man kunna vara trygg med att det finns en god omsorg med hög kvalitet och tillräcklig och utbildad personal. De anhöriga ska känna sig sedda och deras kompetens ska tas tillvara.
Vi vill att:
1. det ska finnas fler geriatriker i vården.
2. äldre med annat modersmål än svenska ska få tillgång till sjukvårds- och annan personal som behärskar samma språk, om den äldre själv önskar och är hjälpt av det.
3. huvudmännen och vårdaktörerna tydliggör ansvarsfördelningen och samordnar sina insatser.
4. SSIH – Specialiserad Sjukvård I Hemmet finns i länet och att mobila närvårdsteam kommer hela länet till del.
5. vård i ordinärt boende säkras genom inskrivning i kommunens hemsjukvård och samordnade individuella vårdplaner utarbetas.
6. öka antalet samordnade individuella vårdplaner.
7. insatser för äldres hälsoutveckling ska arbeta:
a) för att läkare ska skriva ut recept på fysisk aktivitet
b) med att förebygga skador vid fall samt mer systematiskt med registrering och riskbedömning i vården.
c) för bra mat och bra matvanor bland äldre samt motverka undernäring och nattfasta.
d) för bättre munhälsa och tandvård för äldre.
e) med utveckling av behandlingsprogram för äldre med beroendeproblem.
f) med att förhindra att trycksår förekommer i sjukvården.
8. den slutna vården ska arbeta för att:
a) minska andelen återinläggningar inom 30 dagar för personer 65 år och äldre.
b) kroniska sjukdomstillstånd ska tas om hand i den öppna vården.
9. demensvården ska:
a) arbeta för att den genomsnittliga tiden för demensutredningar minskar.
b) arbeta för att personer med Alzheimers sjukdom får behandling med demensläkemedel.
KULTUR OCH FOLKBILDNING
Kultur handlar om både bildning och livskvalitet. Ett dynamiskt kulturliv med många olika aktörer bidrar till en vital demokrati. Miljöpartiet de grönas kulturpolitik bygger på att alla ska kunna utöva och ta del av kultur på jämlika villkor. Kulturen ska vara tillgänglig för alla. Kulturpolitiken ska öppna generösa utrymmen för kreativitet och skapande.
Vi bejakar att olika idéer och kulturer samexisterar och influerar varandra, det är en av grunderna för ett öppet och demokratiskt samhälle. Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur. Därför är stöd till olika sorters kulturyttringar viktigt.
Ett rikt kulturliv består av såväl klassiska institutioner som kulturutövande av fria grupper och individer. De statliga kulturinstitutionerna ska ha ett tydligt uppdrag att göra sin verksamhet tillgänglig i hela landet. Digital teknik ska användas på bästa sätt för att sprida kultur.
Kulturarvet är vårt gemensamma arv. Kulturhistorisk värdefulla byggnader, minnesmärken och andra miljöer, såväl i städerna som på landsbygden, bör bevaras och vårdas för framtiden. Betydelsefulla regionala och lokala museer bör stödjas av samhället.
Vi är kulturkonsumenter när vi besöker sjukhuset eller vårdcentralens väntrum, och därför bör samlingarna rotera och förnyas.
Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse, Genom stöd till ungdoms- och breddidrott investerar vi såväl i livskvalitet som folkhälsa. Det ska också finnas goda möjligheter till spontanidrott. Föreningslivet i stort ska ges jämställda och långsiktiga förutsättningar för utveckling.
Komvux, folkhögskolor och andra frivilliga utbildningsformer, som studieförbunden erbjuder, är viktiga och ger möjlighet till ett livslångt lärande. Vi anser att folkhögskolans folkbildande verksamhet är viktig och ska stärkas.
Vi vill:
1. att en fortsatt satsning ska ske på Scenkonst Sörmlands center i Eskilstuna.
2. att det nya länsmuseet i Nyköping snarast förverkligas.
3. att Nynäs utvecklas som ett ekologiskt hjärta i Sörmland. Ett trädgårdscenter bör etableras.
4. att naturbruksgymnasiet på Ökna fortsätter att utvecklas.
5. utöka samverkan mellan landstingets kulturinstitutioner och vårdinrättningar.
6. att inträdesbiljett på landstingets kulturinstitutioner ska gälla som färdbiljett på kollektivtrafiken.
7. att konsten ska få större plats i utformingen av landstingets lokaler. 1% av investeringskostnaderna ska avsättas till konst.
8. att ett enkelt bidragssystem ska finnas till stöd för spontankultur, särskilt för barn och ungdomar.
9. stärka länets folkhögskolor och tillskapa 150 nya platser i allmän kurs. Profileringen mot utbildningar inom hälsa och kultur bör bli tydligare.
10. musik- och kulturskolor av hög kvalitet ska finnas i alla kommuner. I de fall endast musikskola finns bör en vidgning till kulturskola eftersträvas.
11. skolbibliotek alltid ska hålla hög kvalitet.
12. att digitaliseringen inom kulturområdet ska underlättas.
13. främja spontanidrott, breddidrott och jämställdhet inom idrotten.
14.bryta civilsamhällets beroende av projektbidrag och fördela resurser mer genom föreningsstöd och långsiktig finansiering.
15. stärka utvecklingen av kulturella mötesplatser genom ökad satsning på samlingslokaler och föreningsliv.
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
En utbyggd och välfungerande infrastruktur är nödvändig för att hela Sverige ska leva. Kollektivtrafik i allmänhet och tågtrafik i synnerhet krävs för att vi ska kunna arbeta och bo såväl i staden som på landsbygden.
Miljöpartiet Sörmland vill minska behovet av transporter. De transporter som ändå behöver utföras sker med trafikslag, fordon och drivmedel, som har liten miljöpåverkan samtidigt som en hög trafikstandard och trafiksäkerhet upprätthålls. Investeringar som ökar klimatskadlig bil- och lastbilstrafik, väljs bort till förmån för ökade järnvägsinvesteringar.
Kollektivtrafiken och järnvägsnätet ska byggas ut kraftigt och förbättras för både personer och gods i hela landet. Biltrafiken ska minska i Sörmland och i Sverige. Vid vägbyggnationer ska gåendes, cyklisters och kollektivtrafikanters behov prioriteras. De positiva effekterna av Ostlänken-bygget ska maximeras i hela länet. Kollektivtrafiken ska särskilt byggas ut enligt starka stråk.
Vi vill:
1. främja att transporter kan flytta från väg till järnväg.
2. satsa på utökad regional tågtrafik.
3. återuppta persontrafik på TGOJ-banan.
4. utveckla bilpooler integrerade med kollektivtrafiken.
5. sammankoppla flera transportalternativ med IT-lösningar för att främja en levande landsbygd.
6. prioritera tillgänglighet framför rörlighet.
7. investera 300 miljoner kronor i cykelvägnätet.
8. stödja forskning och utveckling för att skapa nya cykelfordon som skapar nya jobb och främjar hållbara transporter.
9. öka produktionen av hållbara bränslen i form av el och biogas.
10. öka utbyggnaden av bredbandsfiber på landsbygden.
11. verka för en utbyggnad av tankställen för el- och biogasfordon.
12. att Sörmland blir försökslän för kilometerskatt på tung trafik.
13. att all kollektivtrafik drivs med energi från förnybara källor.
14. att kollektivtrafikens taxor samordnas mellan länen.
15. att kollektivtrafikens taxor ska sänkas.
16. öppna naturbussen, busslinjer från tätort till strövområden och kulturhistoriska sevärdheter.
NYA GRÖNA NÄRINGAR
Övergången till en långsiktigt hållbar ekonomi handlar i stor utsträckning om hur en omställning av energisystemet och om hur ekonomin kring denna ser ut. Vi måste öka produktionen av förnybar energi så att andelen blir hundra procent. Möjligheterna att producera förnybar energi i Sörmland är mycket goda, då vi har naturliga förutsättningar för att utveckla vindkraft, bioenergi och solenergi.
Jordbruket, skogsbruket och fisket behövs för att försörja oss med livsmedel och andra råvaror på ett hållbart sätt. God och näringsrik mat är en nyckelfråga för en framgångsrik skola, fungerande äldreomsorg och effektiv vård. Livsmedelsproduktion och jordbruk ger oss inte bara mat på bordet utan också arbetstillfällen, upplevelser och öppna landskap. Sörmlands åkrar är ett skafferi åt alla landets matälskare och kockar.
Skogen är viktig för den biologiska mångfalden, som råvara för skogsprodukter och energi, samt som rekreationskälla. Vi vill stötta och uppmuntra forskning och nya företag för att utveckla högkvalitativa och miljövänliga produkter ur skogen. Många av de nya gröna bränslena kommer att tillverkas på den svenska landsbygden. Redan i dag förser landsbygden Sverige med stora mängder av förnybar energi och vi vill bygga ut en lönsam och nödvändig energiproduktion. Klimatomställningen ger på så sätt både trygghet för – och arbete på – landsbygden.
Till Sörmland reser man för att känna historiens vingslag, vara nära naturen och kombinera sin resa med närheten till storstaden. Arbetet med matkluster ska utvecklas, som en anledning att besöka länet. Då utvecklas även näringslivet och arbetstillfällen skapas. I Sörmland samarbetar företagen över kommungränserna för att gemensamt verka för en stark besöksnäring. Sörmland har en fantastiskt vacker miljö, som människor tar väl hand om.
Det regionala gröna politiska miljöarbetet ska syfta till att nå de nationella miljömålen; begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, skydd av ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning samt levande sjöar och vattendrag.
Vi ska ha grundvatten av god kvalité, hav i balans samt levande kust och skärgård. Och vidare myllrande våtmarker, levande skogar och ett rikt odlingslandskap samt god bebyggd miljö och ett rikt växt och djurliv. Miljöpartiet vill ha ett Sörmland där de stora miljöproblemen är lösta inom en generation. Sörmland ska 2030 vara koldioxidneutralt och fossilfritt. Detta kräver ett systematiskt regionalt miljöarbete som också kommer att skapa nya jobb.
Vi vill:
1. utbilda i hur upphandla grönt och klimatsmart
2. främja samarbeten mellan kommuner/landsting och lantbrukare med mål ökad andel ekologiskt och närproducerat.
3. öka kännedomen om – och Sörmlands måluppfyllelse av – de nationella miljömålen.
4. värna biologisk mångfald vid infrastrukturplanering.
5. ställa högre krav på energieffektivitet vid nybyggnation.
6. ställa högre krav på byggnadsmaterialens miljöprestanda.
7. uppmuntra energieffektiviseringen av befintliga byggnader.
8. skydda våra vatten – säkra dricksvatten för framtiden.
9. främja strandbete för att öka tillgång till öar och strandnärhet.
10. inrätta marina reservat och införa fiskefria områden.
11. öka elproduktionen i Sörmland från vindkraft och solceller.
12. göra regionala/gemensamma satsningar på vindkraft, vattenkraft, solenergi och biogas.
13. främja och stötta kommuner som vill producera egen el.
14. bli en fossilfri region år 2022.
15. stödja lantbrukare att utveckla sina företag att locka turister.
16. utveckla Sörmlandsleden.
17. uppmuntra användandet av alternativ till tvåtaktsutombordare.
18. öka antalet båtbottentvättar.
19. öka antalet miljöstationer för båttrafiken.
20. ställa krav på kommunala energibolag att underlätta för nettodebitering.
21. minska övergödningen.
22. bygga ut infrastrukturen för förnybar energi.
23. inrätta en ungdomens miljöriksdag.
UTBILDNING OCH ARBETE
När alla får möjlighet att bidra och välja sin egen väg i livet, kan ett hållbart samhälle byggas. Högskolan ska ha en öppen och pådrivande roll i samhället och främja demokratin samt gör forskningens resultat tillgängliga. Banden ska vara starka mellan arbetslivet och högskolorna.
I Sörmland arbetar vi med långsiktiga lösningar och ett nära samarbete mellan skola och företag. Såväl gymnasium, folkhögskola och högskola ska veta vilka behov länets företag har och ska utbilda människor som behövs på den aktuella arbetsmarknaden. I Sörmland vill vi underlätta för företag som satsar på långsiktigt hållbart företagande. I Sörmland ser vi mångfald som något positivt och människor med andra språk och erfarenheter tas om hand och skapar nya företag och arbetsplatser.
Miljöpartiet har en vision om ett län där alla känner sig delaktiga oberoende av ursprung. Genom att vi alla får möjlighet att på olika vis vara medskapande till det samhälle vi lever i, blir vi också engagerade och gemensamt ansvarstagande.
Vi vill:
1. främja socialt integrerande företagande.
2. främja gröna innovationer och företag.
3. verka för att Sörmland inrättar regional mässa med tema Grön teknik.
4. främja samarbeten mellan kommuner för att säkra kompetensförsörjning.
5. stärka Mälardalens högskolas position, som enda högskola i länet.
6. stärka socialt företagande regionalt.
7. regionalt arbeta för att stötta alla kommuner till att skriva på flyktingavtal med länsstyrelsen.
8. öka kunskapsutbyte och samarbete mellan kommuner i integration.
9. regionalt stötta kommuner och landsting att gemensamt söka EU-medel från integrationsfonden ESF (Europeiska socialfonden).
10. öka samverkan mellan Arbetsförmedling, SFI, näringslivet och utbildningsväsendet.
11. arbeta för att höja utbildningsnivån i länet genom att göra det enkelt att läsa vidare.
12. aktivt samarbeta för att minska ungdomsarbetslösheten genom jobbtorg. Det är ett samarbete mellan kommun, Arbetsförmedlingen och lokala företagare där unga erbjuds skola, praktik eller jobb.
13. underlätta kommungemensamma utbildningssatsningar.
14. öka möjligheterna till gymnasiekompetens genom fler platser på Komvux.
JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET OCH DEMOKRATI
Samhället är till för alla och skapas av alla. Miljöpartiet vill ha ett samhälle där individen ges möjlighet att bidra efter förmåga till samhällets utveckling och där alla har lika rättigheter. Idag bemöts människor olika utifrån t.ex. kön eller funktionsnedsättning. Vi i Miljöpartiet de gröna i Sörmland sätter fokus på människors möjligheter att få leva ett gott liv och få medverka på lika villkor. Alla ska kunna bidra och vara med oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Sörmland ska präglas av demokratiska värderingar och här ska råda solidaritet med människor, djur och natur. I Sörmland hjälper vi människor i nöd. Människor som flyr från krig och katastrof, ska kunna få en fristad här. Oskäliga löneskillnader ska inte få finnas och tillgänglighetshinder i samhället ska byggas bort. Våld i nära relationer ska förebyggas och barn ska få lika möjligheter att utvecklas till individer utan hindrande normer. Jämställdhet är ett medel och ett verktyg för hållbar utveckling. Män och kvinnor ska ha samma makt att utforma samhället och sina egna liv.
Miljöpartiet är generellt emot formen kommunalförbund då dessa är indirekt valda politiska församlingar. Miljöpartiet är istället för regionbildning. Fram till dess att Sörmland blir en del av en region anser vi att fokus för kommunalförbunden ska vara att se till att Sörmland får så mycket EU- och statsmedel som möjligt. Vidare ska kommunalförbunden ha en samordnande konkret roll i att förenkla samarbeten mellan kommunerna och landstinget. Kommunalförbunden ska hålla samma höga nivå som sina medlemmar vad gäller god ekonomisk hushållning och hållbar utveckling.
Vi vill:
1. öka jämställdheten och jämlikheten genom bättre samverkan mellan kommuner, landsting, regionförbund, frivilligorganisationer, näringsliv, högskolor och andra skolor.
2. upprätta ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) med mätbara mål och tidsram för hur öka jämställdheten i länet.
3. ha en sparsam hållning med medlemsavgifter inom kommunalförbund – inga extra kostnader utöver medlemsavgift och överskott ska betalas tillbaka till medlemmarna.
4. att alkohol inte ska ingå vid regionala konferenser eller representation.
5. minska kostnader för sammanträden genom att använda medlemmarnas lokaler.
6. att alla medlemmar ska så långt det går vara representerade i arbetsutskott och beredningar.
7. att andelen regionala projekt med statliga och EU-medel ska öka.
8. att Sörmland ska bli rökfri region.
9. minska snedrekrytering på grund av könsstereotyp arbetsmarknad.
10. öka kunskapen om förutsättningar för ett mer jämställt och tillgängligt Sörmland.
11.ha länsgemensam utbildning för studie- och yrkesvägledare i jämställdhet och om hur ekonomin kring denna ser ut.
12. att olika språkkompetenser ses som en merit vid anställning till offentlig veksamhet.
13. att valdeltagandet ska höjas.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/svtsormland/s-c-mp-och-kd-ska-styra-flen
